Jag måste erkänna att ölnördstarmen ibland drar till lite extra när man ser en öl man anar kommer att smaka okey eller bra men där den huvudsakliga orsaken till att man vill prova och sedan provar ölet är namnet eller som i det här fallet etiketten. Det började redan för kanske ett år sedan då Skrubbe la upp lite belgisk öl och denna kom med. Ölet som också råkar vara från ett av mina belgiska favoritbryggerier kom sedan att visa sig vara både lättare och svårare att finna än vad jag hade trott. Brasserie De la Senne Zwarte Piet var fram till 2011 en blend av bryggeriets Stouterik och Gueuze från Cantillon. Det är inte bryggeriets enda öl man mixar upp med Cantillon utan jag tänker främst på den helt underbara Saison de la Senne. Från 2012 kom man dock att ändra både recept och format (från 75 till 33 cl flaskor) och Zwarte Piet är numera ett alias för De la Senne Equinox, bryggeriets vinteröl med enda skillnaden att etiketten är annorlunda och att ölet menas vara hela 0.2% starkare.
Historien om Zwarte Piet härstammar från lågländerna (Holland, Belgien etc) där han är Saint Nicholas (ja, tomten) följeslagare. Olika historier har gett honom olika betydelse och arbetsuppgifter men idag är han del av julfirandet då man 5 och 6 december (olika för Holland och Belgien) ger barn julklappar och godis. Ja, det var en kortare historielektion – nu bryr vi oss om ölet istället.
Vill du själv prova detta ölet eller andra öl från De la Senne kan du beställa flera olika från exempelvis Etre Gourmet (läs mer om att köpa från webshoppar här)
De la Senne Zwarte Piet
Utseende: Kola-/sirapsfärgad vätska med ett litet smutsigt beigefärgat skum.
Doft: Nötig doft med kola, karamell och touch från jästen vilket ger lite kryddighet á la mörka belgiska öl. Doften slutar med inslag av choklad och jordighet, inte alls hur jag minns doften från när jag tidigare har provat Equinox.
Smak: Medelstor munkänsla med okey till bra kolsyra. Kroppen är något för tunn vilket med de mås kolsyrebubblorna stundtals ger lite “fizzig” känsla vilket kanske inte är perfekt till smakerna av karamell och mörk sirap, än mindre när de dessutom får sällskap av inslag av kakao och mentol. Det händer inte så mycket mer i smaken utan det är nästan som vilken mörk belgisk ale som helst.
Betyg? – Ok+. Jag är lite besviken, mycket då bryggeriet annars gör väldigt goda öl. Både Equinox och nu då Zwarte Piet var lite för lätta (Equinox flög dessutom ur flaskan likt en nyårsraket) och smakerna saknar tydligt fokus och djup.
