Det är väl (inte alltför..) sällan jag ser något och tänker “attans, det där måste jag ha”. Men när jag ser en ruskigt bra låts namn på en öl, som dessutom är en ölstil jag verkligen gillar, och som är brygd av ett av gängen bakom en av de första bloggarna jag läste – ja då pirrar det lite extra i öltarmen.
Det är Helsingborgs Hembryggargille och Hembryggarbloggen (Facebooksida här) som har gjort en rejäl dubbel-IPA döpt efter en av mina favoritlåtar från bandet Monster Magnet, Cage Around the Sun. IBU’n ligger trots nedan rätt agressiva humleschema “bara” på 91 IBU.
Detta är min första öl från skånegänget vars blogg, trots att jag på den tiden inte var lika intresserad av hembryggning, var en av de första jag frekvent läste. Den har funnits sedan 2008 vilket alltså är i paritet med de äldsta ölbloggarna och vill ni lära er mer om hembryggning, skrivet med en stor del humor, så rekommenderar jag verkligen att följa deras blogg och facebooksida.
I kicked the dog and said lets go…
Humleschema Cage Around the Sun
15g Centennial 11…,00% ?-syra – 30 minuter
15g Nelson Sauvin 11,80% ?-syra – 25 minuter
20g Amarillo 9,60% ?-syra – 20 minuter
20g Centennial 11,00% ?-syra – 15 minuter
30g Amarillo 9,60% ?-syra – 10 minuter
25g Nelson Sauvin 11,80% ?-syra – 10 minuter
30g Centennial 11,00% ?-syra – 5 minuter
30g Amarillo 9,60% ?-syra – 5 minuter
35g Centennial 6,10% ?-syra – 1 minut
40g Nelson Sauvin 11,80% ?-syra – 1 minut
100g Amarillo 11,20% ?-syra – 4 dagar, torrhumling
100g Nelson Sauvin 12,60% ?-syra – 4 dagar, torrhumling
HBG2 Cage Around the Sun
Utseende: Disigt brunaktigt orangefärgat skum med förvånansvärt vitt skum.
Doft: En humlekomplex arom av allt från tydlig persika, lime, grape och citrontvål till likörartade aromer du ofta finner i rejäla triple-ipa’s som 120 minute ipa. Päron, äpplen, ananas – ja är det någon frukt som inte finns med? Doften ger intrycket att den kommer vara mildare än vad den bastanta humlingen fått mig att tro.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Kroppen är kraftig men ändå lätt men kolsyran lyfter ut och munnen fylls likväl. Smaken är som ett minfält med humletyper där du inte vet vad du kommer trampa på härnäst, för allt finns med. Men vinner den på det? Allt det man gillar finns med och väl nedkyld så tas udden och det lite poröst lätta bort vilket nog kan lyfta fram fruktigheten mer enhetligt. För att vara en så humlad öl är beskan ändå relativt återhållsam och är väldigt, väldigt bra gömd under all den fina fruktigheten.
Betyg? – Bra+/Bättre-. En svår öl att sätta fingret på. Det är så mycket som sker, så mycket smaker och verkligen extra allt. Beskan är mild, tror man, för plötsligt förstår man att man har blivit lurad och att den bara gömts bakom den enorma fruktportföljen.
Jag har provat ölet vid två tillfällen, en gång själv och en gång med en vän vars smaker jag verkligen litar på och den växer på en, vilket även vän D (som vi kan kalla honom) höll med om. Den allra vildaste beskan tog ett tag på sig att explodera till och det kanske beror på att ölet inte var fullt så kall som den borde? Oavsett vilket är det en väldigt bra öl jag hoppas att de fortsätter finjustera!
