Tag Archive | "Knäpping Spiseri & Bryggeri"

knappingenmonoloco

MankerBeer Meets: Knäppingen Spiseri och Bryggeri

I Norrköping hittar du Knäppingen Spiseri & Bryggeri, en restaurang som drivs av de fyra bröderna Alegria och som förutom restaurangen har slängt in ett bryggverk på mikromässiga 240 liter. Just bryggeridelen är extra intressant och något som sätter dem i skaran med krogar som försökt underhålla både en restaurangdel och ett bryggeri. Av erfarenhet har jag sett att det är rätt svårt, många krogar satsar naturligt mer på maten än på bryggeriet och det är få öl jag provat som verkligen varit någon höjdare, tvärtom har många varit under all kritik sett till hur färsk och bra ölenn ändå borde kunna ha varit. Ölet borde ju allra bäst så nära källan som möjligt.

De flaskar två av sina helt egna öl och det är dessa två jag har fått prova, Citrus Session IPA och Mono Loco. Något jag nu för tiden alltid gör innan jag provar en öl är att kika hur innehållet i flaskan ser ut. Hembryggare liksom bryggerikrogar tenderar att försöka få med så mycket öl som möjligt från varje batch, inte så konstigt med tanke på värdet det har. Problemet, om man inte har 110% koll på sin utrustning och/eller har ett riktigt flashigt bryggeri är att du får med desto mer jästrester och annat grums ju mer öl du tappar ut, särskilt när du närmar dig botten av tanken där jästen lägger sig. Mer jäst – grumlig och dassig öl. Mindre jäst – renare öl. Samtidigt om du vill efterjäsa på flaska för att få kolsyra så måste du ha en viss mängd jäst, så det är tricky. I fallet med ovan två öl så är den första väldigt ren och lovande medan Mono Loco har 4-5 millimeter jästpudding i botten. Ölet bär därför hällas varsamt.

 

 

knappingencitrussession Citrus Session IPA är en IPA på 4.5% och förutom humlesorterna Herkules (bittergiva), Simcoe, Citra och Mosaic har man adderat apelsinskal för extra karaktär. Ölet är rätt disigt, mörkt persikofärgat med ett fint vitt skum som klamrar sig fast bra längs glaset. Doften påminner om gummigodisar med fruktsmak och apelsinskalen lyser igenom. Kanske hade man fått en ljusare och renare IPA-smak om man haft en annan bitterhumle – eller om det är det ständiga problemet med humlekvaliteten som drabbar ölet. För det blir lite skärande bitterhet med grönhumle, något som är vanligt i hembrygder men som i sig inte är något direkt fel. Däremot tycker jag att apelsinskalen ger ölet en trevlig karaktär av bitter brittisk apelsinmarmelad som följs av örtig, potent grönhumle. Hyffsat rent och med potential. Betyg? – Okey (+).

knappingenmonolocoDet andra ölet vi fått prova är en 6% stark American Pale Ale, Mono Loco. Mono Loco betyder galen apa och förutom Mosaic så har ölet även humlats med Cascade och Chinook. Flaskan har betydligt mer jäst i sig och ölet blir också lite dassigare till utseendet, lite smutsbrun till färgen men med samma fina, rejäla vita skum. Inte så oväntat så är både doft och smak lite för präglat av jästen och tappar fräschören till förmån för rå bitterhet och jäst. Samtidigt är det bättre än de flesta öl vi har provat på Systembolagets provningar av lokala öl, därför ändå ett okey betyg. Men letat vi oss förbi bismakerna så får vi granbarr, kåda och stickig citrus, så det finns potential. Beskan känns balanserad och ihop med en mjukare munkänsla är det nog en öl som är lätt att sitta och dricka ett par av en kväll på restaurangen. Betyg? – Okey.

Två trevliga öl med potential. Sett till hur de ligger till i sin utveckling med små batcher som närmast är att anse vara testbatcher jämfört med lite större bryggerier så gör man det rätt bra. Med tiden löser man nog barnsjukdomar som för mycket jäst, humlekvalitet och val av humle för att få ölet exakt så som man tänkt sig. Så är ni i Norrköping så bör ni verkligen svänga förbi Knäppingen, spana in bryggeriet och såklart käka lite mat.

 

Posted in MankerBeer Meets:Comments (0)