Såhär på en förmiddag där man halvslött sitter hemma och återhämtar sig efter nattens biljettsläpp till Copenhagen Beer Celebation (biljetterna släpptes 03.35 inatt) kan det vara värt att unna sig något speciellt. En öl som just nu finns i Danmark men som vi nog inte får se i Sverige på ett tag är Audacity of Hops. I Massachusetts finner vi de två små amerikanska bryggerierna Cambridge Brewing Company och Mayflower Brewing Company. 2009 gjorde de en samarbetsöl till det årets Craft Brewer’s Conference som de döpte till Audacity of Hops. För inte ska du behöva välja mellan de excentriska belgiska ölen eller de explosivt smakfulla IPAs USA är kända för? I alla fall var det hur de tänkte och det var så denna öl föddes. En friskt humlad Belgian IPA som skulle binda ihop det nya (välhumlade amerikanska IPAs) och det gamla (belgiska ales) – något som blivit alltmer vanligt och där många belgiska bryggerier har gått “motsatt” väg med tydligare humlekaraktär på många av ölen. I bryggkitteln adderade man Amarillo, Simcoe, Chinook, Hallertauer och Spalterhumle (tidigare hade man Palisade istället för Chinook) – både under vanliga koket och som torrhumling. Många är de som försökt knyta samman två bryggtraditioner som egentligen inte måste ses som antagonister utan jag kan ibland tycka att det är lite för mycket “vi och dem”, “USA mot Belgien” eller den “gamla” världen. Bra öl kommer alltid att vara bra öl – oavsett var den bryggs av vem.
Mayflower/Cambridge Audacity Of Hops
Utseende: Matt halvmolning persikofärgad vätska där det gulvita skummet går från högt till lågt på några sekunder.
Doft: Trots viss humlefrukt av persika, aprikos och apelsin så är det en rätt trött juli-humlad öl. Järn och mineral från jästen späs på av de matta, dammiga citrustonerna från humlen men ändå så finns det en sötma någonstans i aromen som lyfter det hela – för det är trots allt en Belgo dubbel-IPA och inte en fräsch västkust IPA.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Även här är det lite matt med klassiska belgo-IPAtoner av apelsin, koncentrerad mandarin, citrusskal, mineral, jäst och krydda. För frukten så är det grape och väldigt beska citrus och mandarin du får möta i glasets djup. En dov aningen pepprig ton släpar omkring bland smakerna i ett land där välsolade blombuketter en gång funnits. Det är en rätt kraftig öl med en alkoholstyrka som man lätt hade kunnat lura mig att det var hälften till (den är på 8%). Troligen är det för att jästen och kryddan ger en så matt, torr ton att smaklökarna krullar till sig.
Betyg? – Bra+. Kanske lite trött, kanske inte så balanserad men ändå en rätt bra belgisk dubbel-IPA med en tydlig ton från jäst, krydda och grapebeska. Kanske är ölet bara väldigt beskt? Trots att det låter rätt negativt så är det en rätt bra öl, visserligen med en dag eller två för mycket i bagaget. Mer välkyld så kommer mandarinsmaken mer till rätta och humlekottetonerna blir bastantare och inte lika trötta – därav plusset, som försvinner när den blivit varmare.
