Det var inte bara Slottskällans Eight som släpptes i Uppsala och på beställningssortimentet idag utan bryggeriet bjöd även till med att släppa sin 2012 Barrel Aged Imperial Stout. Ölet är en bourbonfatlagrad variant på ett av bryggeriets gamla flaggskepp – Slottskällans Imperial Stout. Ölet finns så klart med på Stockholm Beer and Whisky Festival, så bor du inte i Uppsala och vill prova det lite tidigare än att behöva beställa det så gå förbi Slottskällans monter. Jag tog och provade ölet med en rejäl grönmögelost för att se om ölet skulle vara ännu ett av bryggeriets trevliga nyheter i år.
Slottskällans 2012 Barrel Aged Imperial Stout
Utseende: Lättare mörk brun/svart vätska med litet nougatfärgat skum med minimala bubblor vars sista stund är om en lätt hinna som sakteligen försvinner mer och mer.
Doft: Jämfört med många liknande öl är det en tydligare träsyra och mindre choklad- och kaffetyngd arom. En lättsam fruktigare chokladton men humlen känns för fräsch och fattonerna för annonyma för att helt slå omkull mig som en barrel aged imperial stout.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Rätt tunn till kroppen och då är den ju trots allt 11% stark. Men tar man sig en större munfull så märker man av tyngden något mer men det är fasligt lättdrucket för att vara så starkt. En viss sötma som bidrar till att humlefruktigheten märks än mer och som gör att den ännu inte känns helt som vare sig imperial stout eller ekfatslagrad. Lite choklad kommer efter en stund men jag tycker inte att fatlagringen märks särskilt tydligt, tyvärr. När ölet har fått lufta sig något mer framträder alkoholen tydligare men tyvärr är inte det nog för att omvända mig.
Betyg? – Bra. Det är väldigt gott men jag tror att den ska ligga till sig lite då den både är lite lätt och något för fruktig för att kännas som en ekfatslagrad imperial stout på 11%. För den typen av öl vill jag ha tyngre karaktär av choklad, kaffe, små givor av vanilj och bränt trä och där det inte gör alltför mycket om alkoholen stundtals lyser igenom. Jag gillar bryggeriets stout Svart och den här smakar som den fast lite lagom dopat, vilket är bra men kanske inte helt vad man var ute efter? Så betyget här är snarare utifrån vad det är än hur det faktiskt smakade, en smak jag i övrigt gillade.