Helgdagar, högtider och allehanda påhittade spektakel såsom Halloween, Alla hjärtans dag och liknande sitter något enormt rotat i den svenska själen. Öl, mat, musik och andra traditioner bundna till dessa imaginära måsten är ristade i tid, blod och sten och när ett bryggeri tycker att de bör ändra lite i en julöl så var (nu har det lättast upp betydligt) det vanligt att de möttes av kritik. Vi minns alla hur kommentarer har lagts om hur man inte ska ha en dubbel IPA på påsken eller julen eller hur en julöl ska ha en viss karaktär. Detsamma gäller för Oktoberfestölen. Oktoberfest en tradition född i tyskt stål och som vi svenskar inte direkt har någon koppling till annat än att vi gillar att äta och dricka. Samtidigt är det rätt konservativt vad som är en Oktoberfestöl, de ska hålla sig till stilen Oktoberfest/Märzen vilket från början av en mörkt brun öl med bra kropp och med bitterhet. Ölet källarlagrades över sommaren och serverades sen på Oktoberfesten. För att ölet skulle hålla sig kunde man öka humlingen eller alkoholstyrkan. Stilen är idag med karaktäristisk som en mellankraftig öl med tydlig maltighet, ren och torr.
Lägger ni in lite olika Oktoberfestöl så ser ni att vissa går mer åt det humliga, rena och andra åt maltiga och mörka. Båda kan vara rätt, båda kan vara fel. När så S:t Eriks för andra gången gör en Oktoberfestöl så är det tillsammans med Mathias Dahlgren i deras gemensamma projekt med rena öl som passar fint till mat. Deras Oktoberfest kostar 16,90 och finns på de flesta Systembolagen som har tagit in Oktoberfestölen. Mathias Dahlgren rekommenderar ölet till en spenatomelett fylld med stekt lök och stuvad skogssvamp eller till en pepparbräserad fläskkarré med rotfrukter, kål, lökar och potatis som kryddats med rosmarin och honung.
S:t Eriks & Mathias Dahlgren Oktoberfest
Utseende: Disig grågul vätska med vitt skum som lägger sig som ett väldigt litet lock.
Doft: Syrlig fruktjuice likt en fruktig men kanske lite urvattnad pale ale. Bra touch av citrus.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Frisk fruktighet med typiska, om man kan säga så, drag av S:t Eriks. Friskt, citrus, aningen syrlig “fizzig” grape och ett rent avslut med melon, lite banan och halm. Känns lite mer om en humlad och oerhört ren pilsner. Viss beska som drar retsamt på tungspetsen för att sedan försvinna ut i fruktigheten.
Betyg? – Bra+. Beroende på vad du väntar dig så kommer du tycka olika om det här ölet. Jag tycker att det följer helt i den linje S:t Eriks men även samarbetet med Mathias Dahlgren har gått – trevliga, väldigt rena öl där smakerna får stå fria utan krusiduller. Ölnörden kommer tycka att den är tråkig, middagsgästen eller vännen som bara gillar en god öl, gärna till maten kommer att uppskatta den.
