Categorized | Ölrecensioner

Manker slår på stora trumman – The Bruery Black Tuesday


Förra tisdagen lade jag upp lite bilder på Facebooksidan med bland annat Hello My Name is Ingrid, Bells Batch 10.000, Devine Rebel Mortlash 2008 och så – The Bruery Black Tuesday. Den sista av dessa är en sån där öl som man bör ha hört talas om, eller åtminstone nog har hört sina överdrivet ölintresserade vänner nämna någon gång. Eller så har man inte det, av helt förklarliga skäl – ölen släpps bara en dag om året, på bryggeriet. Så liksom Dark Lord Day och liknande så är det här är en öl som görs svårfunnen och därmed väldigt dyr om man inte lyckas byta till sig den. Det har också medfört en enorm hype kring ölen som får toppoängare efter toppoängare på RB och BA. Samtidigt finns inte en hype förens folk påpekar att den är hype’ad varpå “hype’en” lever vidare… Oh well, som tur var så finns det dem som gillar bra öl oavsett pris och en sådan råkar jag känna, så på en grillkväll med en diger mat- och öluppställning så serverades då bland annat denna.

Ölen i sig är en imperial stout på runt galna 19.5% (varierar något, men våran var märkt så) som lagrats i över ett år på bourbonfat för att få rejäl smak och rundas av lite. Så stark, och på bourbonfat? Det låter nästan farligt kan jag förstå om någon skulle säga – och ja, det gäller att de är balanserade annars kan spritigheten tillsammans med en överdriven karaktär av lagringen helt förstöra ölen i mitt tycke. Jag kan säga att den var rätt lättdrucken, eller vad sägs om det här skamliga och dekadenta slutet på de sista av den?

Så, då var ju frågan – är den här ölen en av de mer hype’ade som finns eller är den värd alla toppbetyg den får runtom på internet? Vi släpper den lös och ger er The Bruery Black Tuesday.

The Bruery Black Tuesday

Utseende: Mörkbrun nästan svart vätska med ett snabbt döende skum.
Doft: Underbar och kraftig doft av bourbon, sött bränt majs. Melass, sirap och vanilj som lyfts av den höga alkoholen men ändå är väl avrundad och kraftig men ändå mild. Gudomligt gott! Bränd mörk malt och en bourbon som varierar mellan vanilj, söt majs och så det brända igen. Om Goose Island BCS är sjukt bra, ja då är denna likväl snäppet bättre och mer elegant komplex.
Smak: Medelstor munkänsla med okey kolsyra. Elegant smak av cognac, bourbon, söt bourbonmajs. Smakerna varierar och trycker på samtidigt som de artigt håller nere på tjoet och tjimmet. Rejäla doser av mörk malt, choklad, fylligt kaffe och den har ingen som helst närvaro av de 19.5%’en.  Mörka torkade frukter som ger den där fina sherrykaraktären samt karaktär från trälagringen i sig. Mmmm.

Betyg? – Kalasbra. Wow, glatt överraskad. Riktigt bra, elegant och komplex. Ja, den är delvis värd hype’en. Samtidigt gillar jag öl som dessa och för en IPA-fantast så kan den nog vara helt annorlunda. Det här var grymt gott och plötsligt vart inte min tidigare favorit Goose Island BSC lika speciell. Den har en värdig överman här! Den är så välbalanserad men ändå så kraftfull att det är en utmärkt öl att bara sitta och smutta på. Den kanske inte är värd var vår värd hade fått betala för den (osäker på vad den kostar i USA) och jag förstår att den hype’as – men i min bok så slår den samtliga referenser i samma kategori där väl främst den nämnda GI BSC’n förut var i topp. Sedan kanske mitt “kalasbra” inte är detsamma som en 5’a på någon ratingsida utan mer ett överbetyg för öl som enligt mig är något extra. Men en öl ni bör testa om ni någonsin får chansen.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

3 Responses to “Manker slår på stora trumman – The Bruery Black Tuesday”

  1. Baggen says:

    Gott öl men var har du köpt det? Jag såg att Cracked Kettle hade det för 100EUR. Själv bytte jag till mig min flaska för priset av 2 nörrebro-öl :)

  2. Manker says:

    Jepps var från CK. Den som höll i kvällen så att säga tyckte det var kul att köpa en flaska bara för att. Så jag tackar ju inte nej som var den enda som verkligen föll för den (också den enda som gillar bourbonlagrad stout av de som var med).
    Två Nörrebroöl? Det var inget dåligt byte där!

Trackbacks/Pingbacks

  1. […] Manker slår på stora trumman – The Bruery Black Tuesday New York del V – Jag och Dogfish Head God jul till mig själv! Russian River Pliny The Elder är årets julklapp […]


Leave a Reply