Efter att ha fallit för Thornbridges Kipling som jag tyckte var en utmärkt öl med både bra balans i fråga om smak, styrka och beska så provades kort därpå även samma bryggeris Jaipur. En IPA med tydlig citruskaraktär och steget “mer” än Kipling. Jag provade ölet på fat häromdagen och tyckte då att den var förhållandevis mild och skulle passa in bättre som standard-IPA på många krogar än att tampas med “specialölen” bland de häftigare kranarna. Detta är då inget negativt utan tvärtom så var mitt första intryck att det här var en öl man tar när man “bara är sugen på att gå ut och ta en öl” eller ett perfekt val för de som vill börja dricka “bättre öl” men som inte vill lägga slanten en dyrare IPA går på. Nu blev det att prova den på flaska och intrycket av den växte på mig.
Thornbridge Jaipur
Utseende: Gyllengul vätska med vitt poröst, krämigt skum med fin gräddig topp.
Doft: Aromer av välbalanserad grape, citrusskal och aningen krydda sätts mot en sötma som tar ned den allra kraftigaste grapekaraktären.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. En kryddig grapesmak med inslag av citrusfrukter som börjar med en snäll beska för att långsamt sticka till med något mer bett. Den är rätt igenom välkomponerad och även fast jag förväntade mig mer beska så är jag inte besviken på något sätt utan det är i linje med på de lite tropiska inslagen av saftig frukt, grapesmaken och citrusen.
Betyg? – Bättre. Som sagt så är det en välbalanserad IPA med tydlig beska som inte behöver, eller får, huvudrollen. Istället är det helheten som den vinner på; smakerna passar ihop, precis som med bryggeriets övriga öl, och det är lättdrucket, fräscht och väldigt “lagom”. Lär likt Kipling passa grymt till mat och kommer nog vara en populär öl på många krogar när någon vill ha en lättsam IPA rekommenderad.
Mer Thornbridge:
Hela Djungelboken i en öl? – Thornbridge Kipling
Thornbridge Raven, värd alla lovord?
Allmänt om ingenting och Epic / Thornbridge Vintage Stout