Det finns många bra ölkrogar i Stockholm, i Sverige och i den stora vida världen, fler lär dessutom öppna i takt med att det internationella intresset för öl bara växer. En av världens högst rankade krogar enligt ölsidan Rate Beer är svenska Akkurat, just nu på fjärde plats på listan. Personligen är det jag gillar mest med Akkurat blandningen; av gäster, av öl, dess ursprung och att du kan komma dit både som fransk ölsnobb eller norsk businessman som bara råkar passera och gillar brittiska real ales. Den digra vintagelista får alla med en förkärlek till främst suröl och lagrade öl att dregla oåterhållsamt samtidigt som limited release-ölen ständigt fylls på med nya spännande öl från USA, Sverige och övriga världen.

Vad är då historien bakom Akkurat? Hur kommer det sig att man lyckats hålla på sin integritet och nå denna aktning som ett av världens bästa “ölhak”? Vi tog och stämde möte med Stene Isacsson för att höra efter. Det blev ett par trevliga timmar med många samtalsämnen och sidorspår så i sedvanlig MankerBeer-anda presenterar vi det mer som en form av löpande text.

Stene kom rätt tidigt i kontakt med både öl- och krogvärlden. Stene började att jobba i krogvärlden redan 1986 med ett par sabbatsår 90-92 då han bodde och reste runt i USA, och det var lite tur i oturen det som ledde till att vi idag har Akkurat; Stenes dåvarande jobb konkade. Så 1993 när så en vän frågade om han ville hänga med  till söder och ta en öl på ett nyöppnat ställe med god öl så tackade Stene ja. Detta var första, men inte sista besöket på Oliver Twist då han kort därpå både sökte och fick jobb där. På Oliver Twist jobbade också Jörgen, Jugge, som sedan kom att bli en mycket god vän och lika stor svensk ölpersonlighet.

Ölutbudet i Sverige hade ännu inte börjat fyllas på men Oliver Twist var något före sin tid och bland de första ställena att ta in brittisk real ale och öl från belgien och USA. Efter något år togs dock beslutet att gå vidare och ta över lokalen nere på Hornsgatan 18, en lokal som då påminde om lika delar ålandsfärja och Gröne Jägaren. Efter mycket arbete så slog till slut Akkurat upp portarna redan på hösten/vintern 1995. Akkurat var tidiga med att samarbeta och jobba med “nya” bryggerier och öl och började i ett tidigt skede att samarbeta med Nynäshamns Ångbryggeri och andra nya små svenska bryggerier som komplement till den öl som man tog in från utlandet. Genom att resa, prova på och prata med folk så breddades både ölintresset och kontaktnätet, det som kommit att bli mycket av grunden till de öl de idag är ensamma om att kunna servera. Det är med andra ord inte underligt att det är just Akkurat som har bryggt egna öl med Närke Kulturbryggeri (Konjaks!), Cantillon (bl.a. Soleil de Minuit), Oppigårds (Fatboy Brown och Coast to Coast) och Nynäshamns Ångbryggeri (T.ex. Tjinooken och årets Jul-IPA) med flera.

När vi kommer in på hur ölsverige ser ut idag och hur utvecklingen har gått så är kunskap något Stene lyfter fram. Både kunskap vad gäller vad som finns, är bra och vad som kanske passar en viss kund. Men också hur allt från bryggprocessen ser ut och vad olika ingredienser annat än humle betyder för ölet. Just på grund av den varierade graden av kunskap hos gästerna och vad vad varje person personligen föredrar så menar han att det är svårt att ta tempen på var vi är idag. Vissa av Akkurats gäster har rest över land och rike för att komma dit för att ta del av den välkända och aktade vintagelistan medan andra bara slinker in på vägen hem från jobbet för en Falcon Export. Tyvärr innebär det ibland att vissa har förutfattade meningar om vad Akkurat är och vad de erbjuder; man ska inte behöva skämmas för att beställa in en Falcon. Är det vad de har kommit för och vill ha så ska de självklart får dricka det lika mycket som de som suktat över en 30 årig suröl. Däremot är det ju alltid kul att kunna erbjuda dem någonting som har lite smak och arbete i sig och Stene rekommenderar ju hellre en Gänstaller Pils än en stor stark.

För vad är egentligen bra öl? En bra öl för Stene är en öl som är god, den ska gå att dricka. Helst ska du kunna dricka en pint av den för att däreefter inse att du vill ha en till, och en till. Kanske skulle man kunna beskriva många av öldrickarna med två läger, eller typer, av öldrickare – de som tycker att ölen är god att dricka och sedan effektsökarna. De senare är ofta ute efter hypen, det senaste, det kraftiga och ölen måste inte allt ha en hög drickbarhet. Jag förstår snabbt hur han tänker – öl ska vara gott att dricka – har varit ledorden till ölen Akkurat har tagit fram till sig eller med vänkrogarna. Samtliga har varit smakrika, otroligt lättdruckna öl och likt Tjinooken så behöver man inte humla sönder dem mer än att ösa i humle i slutskeded av bryggningen vilket mer karaktär och en väldigt god arom till ölet.

Trender kommer och går och han menar att det är att likna vid en pendel som sakta går fram och tillbaka, motreaktioner kommer alltid att komma. Och just humlefokuset har kanske gått lite långt tycker han. Det blir mer, mer och mer av beska utan att man ser till till exempel maltens roll, hur ölet mäskas och hur produktionen faktiskt ser ut. Allt spelar ju in på hur ölet blir. Balans menar han är det han föredrar och tar upp exempel på hur många av ölen som bryggs med brettanomyces eller som har legat på olika träfat bara för att saknar just balans. Dessa är inte heller hans favoritöl utan då dricker han mycket hellre en välgjord gueuze eller lambic – eller så tar han helt enkelt något han vet att han gillar, kanske en brown ale.

Snarare är det trenden med ökad kunskap och att fler och fler blir desto kunnigare han ser som det positiva. Vi börjar förstå och lära oss mer om öl, olika öl och hur de bryggs; samtidigt finns det en negativ sida. “Lite” kunskap kan vara negativt. Visst är det bra om man förstår hur humlen påverkar en öl beroende på hur mycket som tillsätts när och vilken sort det är. Men ska det gå så långt så att man börjar välja bort öl bara för att en viss humle har använts? Det är ju formen på humlen, är den färsk, är det pellets eller blommor, när tillsätts den och så vidare som i slutändan ger mest effekt.

Att USA är så i framkant just nu vad gäller bryggning kanske därför inte är så konstigt. De humliga ölen och humlehypen lever vidare och växer nog fortfarande, medan den belgiska ölscenen på många sätt har stangerat och halkat efter. Många av bryggerierna har sina traditioner, vanor och sätt att brygga öl vilket gör att de halkar efter den internationella utvecklingen (vilket kanske inte enbart måste vara något negativt).

Just Sverige och svensk öl styrs mycket av Systembolaget och deras efterfrågan menar han. Ett litet bryggeri har inte alltid råd att göra en dubbel-IPA eller imperial stout då de inte vet om eller hur snabbt den kommer att säljas. Detsamma gäller ölen som importeras. Därför lägger han inte ner för mycket tid på att arbeta mot Systembolaget utan satsar hellre på att kunna sälja ölen på Akkurat eller att göra samarbetsbrygder som de man gjort med Oliver Twist, Ölrepubliken och The Rover. Då vet man att man kan få ut en hel batch av ett öl vilket ger bryggerierna en chans att göra lite andra typer av öl med en annan säkerhet än vad de annars skulle ha. Det går helt enkelt inte att brygga ett öl med förhoppningen om att det kanske ska komma in på Systembolaget och vara fräscht, eller att man har möjlighet att hinna brygga det igen tills det att det faktiskt är tänkt att säljas. Samma svårigheter innebär bankernas ovilja att ge lån till många mindre krogar som inte får ett lån om de inte kan uppvisa en ekonomisk plan – något som är omöjligt att ta fram utan möjligheten att få ett lån och få igång sin verksamhet. Så på gott och ont är det Carlsberg och Spendrups som då kan gå in och erbjuda finansiering av mycket av den dyra utrustningen, vilket också påverkar krogens möjlighet att koppla vissa andra märken som delvis konkurerar med Carlsbergs eller Spendrups öl. Ett annat hinder som finns för många mindre bryggerier har både med trender, hype och Systembolaget att göra – produktens placering. Numera är det mer fokus på nyheterna som varje månad lyfts fram och är de ölen de värsta ölnördarna tenderar att gå efter. På många sätt är det svårt för ett mindre bryggeri att lyckas stå ut och har man en öl som ska drickas någorlunda färsk så är det svårt att kunna få ruljans på den på Systembolaget varpå de kanske inte alltid är så färska som när de först kom in. Likaså spelar det ingen roll hur noga man har varit med att förvara produkten på ett optimalt sätt med rätt temperatur, när de väl nått hyllorna så står de där i ljuset och värmen utan att bryggeriet har någon kontroll att garantera kvaliten på produkten.

Framöver hoppas Stene att fler kommer att förstå mer om öl och att fortbildningen om öl och vad öl kan vara får fortsätta. Mer kortsiktigt är det framförallt två stora event att se fram emot. Dels nu på lördag, 1 december, då det för andra året i rad firas Zwanze Day på Akkurat. Akkurat är en av de utvalda krogarna som kommer att få servera ett fat av Cantillons lambic som i år har smaksatts med rabarber (i fjol I var den smaksatt med Pinot d’Aunis-druvor och torrhumlad med Bramling Cross). Tidigare år skedde denna festlighet bara på bryggeriet och max på någon enstaka krog runtomkring men sedan fjolåret så har Cantillon spridit ut faten så att fler ska få möjligheten att prova på dem. Kvällen till ära har Akkurat komponerat en exklusiv meny där alla rätter på olika sätt har tillagats med lambic. Jag har sett menyn och kan garantera att den ser otroligt inbjudande ut! Förutom Zwanze Day så är det i vår release för en väldigt speciell öl – Cantillon Soleil de Minuit. Hjortronlambicen som senast var på besök 1999 men som nu har återuppstått. Enligt Stene är den kommande “Soleil”‘en bättre än den förra. Anledningen är helt enkelt att Cantillon har blivit ett mycket bättre bryggeri; framförallt är aromen helt underbar och likt andra fruktlambics ska den drickas färsk medan karaktären från bären är som tydligast. Det är svårt att beräkna helt när den är klar, men framåt vårkanten hoppas Stene.

Så om ni inte har möjlighet att närvara nu på lördag så hoppas jag att ni håller utkik på Akkurats Facebooksida eller håller er uppdaterade via Akkurats nyhetsbrev (registrera er genom ett mail till (olnord@akkurat.se) för all information om vad som sker framöver,  både vad gäller spännande nya öl men också om alla de band som spelar på söndagarna. Stort tack till Stene som tog sig tid att spendera en eftermiddag med oss och jag hoppas att vi möter många av er lördag.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me: