mankerbeer.com

Nedan är en gästkrönika från vår gästskribent Fredrik Bergqvist, en surölsfantast och ölnörd av rang. Han var en av de lyckliga som nu i helgen fick möjligheten att avnjuta Cantillons senaste specialare – den eftersuktade Soleil de Minuit. Självfallet ville han få utlopp för denna galna kväll och vi som goda vänner kom överens om ett gästinlägg. Alla åsikter, tankar och omdömen är skribentens egna.

Soleil de Minuit är en hjortronlambic från det belgiska bryggeriet Cantillon. Den är speciellt framtagen för den internationellt aktade restaurangen/ölkrogen Akkurat och gjordes för första gången 1999. Det skulle sedan ta 13 år innan den gjordes igen. Detta är även en av världens mest eftertraktade öl och förväntningarna över hela världen var enorma när det annonserades ut att Akkurat skulle göra den igen.

Jag och en av mina goda vänner var fast beslutna att vi skulle ta oss upp oavsett vad och flygbiljetter upp köptes direkt när datumet för släppet annonserades ut.

När vi anlände kl 14:50 hade det redan bildats en kö utanför Akkurat. Alla var laddade, stämningen var på topp äntligen skulle vi få smaka på detta legendariska hjortronöl. 15:00 öppnades portarna och alla i kön gick med bestämta steg in mot baren för att beställa sin flaska Soleil. Personalen var väl förberedd och flaskorna åkte ut i snabb fart.

Snabbt hade vi en flaska och två av Cantillons nya fruktlambicglas framför oss. Spänningen var stor, skulle vi bli besvikna?

Första intrycket var en svag hjortrondoft, inte alls det som vi fått beskrivet av den gamla Soleil som man enligt de som druckit kunde känna från ena änden av baren till den andra när någon öppnat en flaska. Tyvärr var det även en stickande fenolisk doft som påminde om bränd plast. Smaken var tydlig av hjortron men tyvärr även här mycket bränd plast. Ölet hade en lägre syra än förväntat och även kolsyran var rätt låg. Det var med blandade känslor vi drack den, onekligen var det som allt från Cantillon väldigt gott, men de skyhöga förväntningarna och år av suktande efter ölet gjorde kanske gjorde att våra förhoppningar inte infriades.

Vi beslutade oss för att hoppa en andra flaska och istället köpa en magnumflaska Cantillon Gueuze 2004. Det visade sig vara det bästa vi gjort en helt fantastisk balanserad gueuze och lagringen på magnumflaska hade gjort den mycket gott. (Vi köpte även en 375ml Cantillon Gueuze 2004 senare under kvällen som inte ens var i närheten så bra). Nu började det hända saker på Akkurat, Jean van Roy bryggare på Cantillon kom in med ett gäng från Moeder Lambic i Bryssel (en av världens bästa ölbarer mer om den en annan gång). Några minuter senare kommer Akkurats general Stene med ett Cantillonfat som han ställer mitt på golvet vid sidan av baren. Det rings i en klocka och baren tystnar. Efter ett kort tack till Jean van Roy förklarar Stene att någon fyller år och denna någon är ingen mindre än Oliver Twist. Vidare förklarar han att därför skänker han fatet till Jugge ägare av Oliver Twist dock måste han öppna det idag.

Förvirring är total först innan folk inser att fatet kommer öppnas på Oliver Twist. Folk glömmer notor andra betalar i panik själv var vi tvungna att svepa en halv magnum.

På vägen upp till Oliver Twist är stämningen glad folk skrattar över Stene’s tilltag. Stene och Jugge bär fatet i varsin ände.

Väl på plats kopplas fatet snabbt på och serveras i en rask takt till ivriga ölälskare. Tillslut fåräven jag mitt glas. Doften har inte alls de där stickande tonerna av bränd plast, utan här är det massa hjortron i doften. Smaken är även den mycket bättre, mycket mer hjortron med inslag av sylt och en fin låg syra och kolsyra. Nu börjar vi snacka! Nu förstår vi mer av varför det här är en så omtyckt öl och vipps togs det in ännu ett glas.

Efter ett par glas från fatet tar undertecknad modet till sig att gå bort och få sig en pratstund med mannen bakom ölet en legend i ölvärlden Jean van Roy. Det disskuteras konstiga etiketter, testbatcher och även flaskstorlekar. Jean var nöjd med ölet, han tyckte fatet var fantastiskt fruktigt medan flaskorna inte var där rent fruktmässigt än. Hur flaskorna kommer utvecklas får vi se med tiden, men troligt är att de kommer att utvecklas lite framöver innan den riktiga lagringen sätter fart. Hjortron kan också vara lite lurigt och tänker man på en viss dubbel ipa med hjortron så brukar den ändra karaktär helt mellan det att den är helt färsk och att den fått mogna några veckor, för att sedan utvecklas vidare efter någon månad.

Avslutningsvis fick vi en inbjudan till Cantillon för att dela några öl med Jean och fortsätta våra diskussioner nästa gång vi är i Bryssel.

Kvällen avslutades på Akkurat med ett besök i källaren och det som anses vara en av världens bästa gueuze 3 Fonteinen Oude Gueuze 1999 en öl bryggd av Armand Debelder (3 Fonteinen) och Karel Goddeau (De Cam) som även fast den fortfarande var fantastisk kändes som den var på nedgång och bleknade brevid magnum gueuzen vi druckit tidigare under kvällen.

Sammanfattningsvis en fantastisk dag enligt uppgift från säkra källor såldes ca 70 flaskor soleil under dagen. Fatet tog ca två timmar att ta slut.

Ja nu är det bara att vänta 13 år igen eller hoppas på att Cantillon har något ess i rockärmen till Akkurats 20års jubileum om två år….

Det är sällan jag har varit med om en så intensiv period av fantastisk mat och utsökt öl. På tre dagar har Garrett Olivers, bryggmästaren på Brooklyn Brewery, resa i Stockholm och Göteborg bara nått mittcirkeln. Ändå har jag fått i mig mer än 14 rätter och fler öl än vad jag vågar erkänna, jag har trots allt släkt, familj och vänner som läser detta. Då jag inte kommer gå in på gårdagens trevliga middag på American Table lika djupt som den på Akkurat så vill jag bara tacka denna förstaklassiga USA-inspirerade restaurang för sitt genomgående högklassiga USA-tema med allt från corn bread (vilket jag älskar) till bräserade lamlägg som fick det att smälta i munnen till en Local 2 och desserten, en “chocolate obsession” som ackompanjerades med den alltid lika bra Black Ops, ölet som inte finns.

Min resa började dock redan i måndags då Garrett intogs av Akkurat. För det var just så det var, Akkurat tog över Garrett och hans öl – inte tvärtom som det brukar vara. Jag har varit på rätt många ölevents under de få år jag har varit mer aktiv inom den lilla svenska mysiga ölscenen och jag har fått min erfarenhet av hur olika bryggare tenderar att köra på gammal vana, finna nya inslag eller att bara improvisera när de håller sitt snack. Garrett, som den gentleman han är levererar inte bara var gång, utan levererar också nya saker varje gång. Ibland kommer han tillbaka till viktiga punkter, men då för att de är av den art att det är de saker han finner vara av störst värde – som att öl är på väg att normaliseras som huvuddryck och att det som sker runtom i världen är en naturlig reaktion på att vi blir medvetna om vad som är bra. Sverige är nu Brooklyns näst största marknad och i samband med att man nu startar upp Nya Carnegiebryggeriet i samarbete med bryggeriets svenska importör Carlsberg så har vi ett ypperligt bevis på vad alla ölfantaster i landet har lyckats åstadkomma.

Därför är det så härligt att se Garrett få dela rampljuset med krogen som håller middagen – vilket var fallet på Akkurat. Darren Packman på BeerSweden (tack för en trevlig kväll) skrev det oerhört bra i sin sammanfattning av kvällen – det här var den mest ambitiösa beer makers dinnern någonsin. Då menar vare sig han eller jag att andra middagar inte har levererat utan snarare att det här var i en egen klass. 9 olika rätter med lika många öl – nuff’ said. Att Akkurats ‘fader’ Stene Isacsson på det slänger in en liten extra aptitretare i form av en silltallrik som serveras med inte en utan två öl gör det bara än mer galet. Det här var lite som om någon eller något skulle firas.

Temat var svensk husmanskost, något Garrett var förundrad, på ett positivt sätt över. Aldrig tidigare hade han sett en restaurang gå tillbaka till basics vad gäller maten och parningarna; blodpudding, silltallrik, kalops – allt tydligen väldigt svenskt och främmande. Imponerad menade han på att han själv kanske borde försöka gå tillbaka till sin barndom och se vad han serverades då och vad man kunde göra med det. Kvällen började dock lite tidigare med att jag klev in på Akkurat och snabbt fick rådet att ta en “för-öl” varå på rådet att Monster Ale var ett bra val, trots vad den är (tack Nicklas). Monster Ale är en nästan 11% stark barley wine, väldigt lättdrucken men farlig såhär innan en middag skulle starta. Inte blev det värre över de två första ölen vi fick råd att ta med oss in, då till aptitretaren. Så in bars ett glas, ja inga smakprov här inte, vardera av bryggeriets Summer Ale och Pilsner. Där började festen kan man säga.

Istället för att tråka ut er alternativt göra er överdrivet hungriga genom att beta av varje rätt med varje öl så tänkte jag med mer svepande drag motivera hur maten och ölen lyckades med någonting knasigt. Förhoppningsvis lyckas jag ge en bättre bild av Garretts roll i det hela i ett andra inlägg. Det stora med de här eventen, vilket kan verka främmande för vissa men som jag vill lyfta fram som ännu ett bevis på var craft beer står idag är hur det samlar olika typer av folk. Mitt emot mig sitter vår belgofil Jens Skrubbe, bredvid mig Roger från Alf Tycker om Öl och bakom mig inte ett utan två par med far och son. Utöver det finner jag gamla vänner jag inte mött på en tio år och som jag inte ens visste var nyfrälsta öldrickare. Så bra öl samlar folk.

Medan vi hugger in på förrätterna, en magisk trio bestående av “blodpudding” (blodpudding, pilgrimsmussla och rivna baconchips), “Tunnbrödsrulle” (såklart med strömming och hummer) och “torsk med äggsås” (ingen beurre blanc utan gueuze?) så berättar Garrett lite om “community”-känslan de har i Brooklyn, ett tema han har återkommit till under dagarna. Mittemot bryggeriet ligger en svensk restaurang som man hoppas kunna göra något för/med och både i Brooklyn och nu i Hammarby Sjöstad önskar han göra de som bor i området delaktiga i bryggeriet och känna att man har en bra relation till det. Inte för att potentiellt sälja mer öl utan för att det är ett viktigt tecken av respekt. Till förrätterna serveras en purfärsk US-version av Brown Ale’en (opastöriserad och mer ofiltrerad om jag förstod det rätt), Sorachi Ace och en Local 1. Framförallt så var Brown Ale’en bättre än någonsin tidigare och blodpuddingen med de nästan knastrande goda lingonen visade hur bra den här typen av öl är till mat. Local 1 skar in i smörsåsen och den perfekta torsken med lite extra sötma och en liten örtighet som fick mig att kapitulera och tunnbrödsrullen och den speciella karaktären från Sorachi Ace ska jag inte ens tala om. Full pott med extra plus.

Ett roligt sidospår om Sorachi Ace är att bryggeriet som använder ungefär halva den producerade skörden av Sorachihumle för just det här ölet nu snart gjort en gladpack och fått sitt öl att ibland ersätta humlens faktiska namn. Jag har här och var sett folk referera till Sorachi Acehumle, vilket är lite roligt på sitt sätt.

Åter till middagen, vi har ju nyss börjat. Till varmrätten och trion av “kroppkaka”, “rotmos och fläsklägg” och “kalops” serverat med den för mig helt nya Jonge Kriek, EIPA och Local 2. Jonge Kriek är trots namnet en twist på Local 2 som fått ligga med körsbär och med tillsatt brettanomyces (om jag förstod allt rätt). Här steppade belgo-Jens in och vi kunde väl slå fast att det påmindre mer om en oud bruin eller liknande än en frisk kriek. Till kroppkakan gjorde sig körsbären och inslagen av blöta murkna träplankor sig väldigt fint och igen var det bara att smaska i sig glatt – aldrig har så här vanlig mat varit så gott. Trots den enorma mängden öl och mängden rätter lade köket och serveringspersonalen ett perfekt tempo så att man hann socialisera och ändå dricka och äta på i lagom takt. Jag vill rekommendera er att prova EIPA’n som ni kan finna på fler och fler krogar med bra husmanskost, gärna med ljusare kött och mos – IPA och ett välsmörat mos är finfint. Det här är också en öl som fått flera av mina vänner att börja intressera sig mer för öl och bara det att den tagit över Brooklyns Brown Ale på många krogar som “standardöl” är stort, även IPA börjar bli folkligt.

Vi passade på att fråga Garrett varför man inte gjort öl som Jonge Kriek tidigare och ärligt men väldigt tänkvärt svarade han att man genom att växa sig större nu kan inrikta sig på att göra vad man vill på ett helt nytt sätt. Så diskussionen om craft vs crafty och att de inte längre är så små som vissa önskar att de skulle vara ger han inte mycket för, så länge de har full kontroll på vad de brygger, var och när så tycker han inte att något har ändrats. Tvärtom släpper det fram de friheter som gör att de äldre och numera större mikrobryggerierna kan utveckla sin portfölj – vilket är det som är kul. Jag frågar om han menar att man måste gå den här vägen eller kan man satsa all in på galenskaper direkt. Här passar han på att förtydliga att bryggerier kan gå vilken väg de vill, från dag 1. Vi tar Cigar City som exempel som gjort lite annorlunda öl men som gjort det och blivit uppskattade för det sedan deras start, så det finns inte en naturlig väg man måste gå och alla som gör sin sak och gör det bra förtjänar respekt och den uppmärksamhet de får.

“Äntligen” säger magen och konstaterar att ännu 3 rätter står kvar på menyn; “friterad camenbert” (med friterad persilja och hjortron), “chokladkaka” (med havssalt, baconflakes och inlagda päronbitar) samt en “jordgubbstårta” (med vaniljmaräng och hasselnötscreme). Serverat med bryggeriets dubbel-IPA Blast!, Cuvée Elijah och klassikern Black Chocolate Stout så var det just vad Stene skrivit i menyn – en “happy ending”. Åter visar en balanserad och grym humlad öl, Blast!, hur väl det går med ost – gärna smält sådan där persiljan ger en liten men likväl extra dimension. Skulle kunna leva på den desserten, om det inte vore för att jag var dum nog att stoppa skeden med den helt lena chokladkakan i munnen. Vipps så smalt all ångest över mättnad och gynnande berusning bort för att lämna små spår av lycka kvar. Cuvée Elijah med sina bourbontoner gav djup till chokladen även om jag skulle kunna låta bli att ha något alls till den, den var för god. Likaså var sista finalen med den lilla tårtan till Black Chocolate Stout ett exempel på varför “BCS” är bolagets mest prisvärda öl då den släpps, allt en imperial stout ska ha och en mästerlig öl till desserter likt denna – något jag skall minnas till midsommar.

“Alf”, Garret och Dake

Mättnad och allt slog till och medan kvällen fortsatte in på småtimmarna så var det en rätt annorlunda och glad stämning på middagsgästerna. Det var bra och engagerade samtal om öl, musik och livet däremellan och ja, det var fasiken inte igår jag var med om en sådan fest på en månad – och då var det egentligen “bara en vanlig beer makers dinner”. Enorm eloge till Stene med personal, till Garrett (och Fredrik måste få en stjärna med som ser till att det görs möjliugt) och alla som var där. Grymt trevlig kväll.

Missa nu inte kvällens Tap Takeover på Akkurat när man går bärserk på Akkurats kranar och serverar mer Brooklynöl samtidigt än vad som gjorts tidigare i det här landet.

Jag är hemskt ledsen om vi åter blir lite Stockholmifierade här för stunden, men jag tror inte att vi enbart själva är att skylla. Utan i vanlig takt så är Stockholms ölkrogar i framkant vad gäller att styra upp middagar och större events. Nu kommer till exempel brittiska Thornbridge ha ölprovningar i både Malmö och Göteborg framöver och till En öl och Whiskymässa i Göteborg nästa helg har man fått dit den trevliga och väldigt duktiga bryggaren Menno Olivier från De Molen – så det händer saker ute i landet. Har ni mer events, beer dinners och annat vi missat – vare sig det är i Stockholm eller i övriga landet? Så messa oss här eller på Facebook – vi vill ju inte bara skriva om Stockholm!

April, ölmiddagar och Stockholm var det.. Det sker lite allt möjligt i april och den första middagen är redan nu på torsdag, vi drar en kort sammanfattning fört att pejla läget..

4/4 – Så är det dags för den nu slutsålda middagen med Dogfish Heads Sam Calagione på Oliver Twist. 5 rätter med lika många öl från Sams Ancient Ales-serie ska provas igenom.

10/4 – Prisvinnande och uppskattade kocken Norbert Lang gör åter ett gästspel på Bishops Arms Folkungagatan där han annordnar en 5-rätters middag med tillhörande dryckespaket med öl från Brill & Co och whisky från Glenmorangie. För det billiga priset av 795 :- får du förutom öl från Mikkeller, Ayinger m.fl prova på rätter som anis- och fänkålsdoftande nässelsoppa, rökt laxtartar, pocherat ägg samt tobaksglass, varma körsbär med svartpeppar, tjärsirap, mandelflarn…. biljetter och mer information finner du här. Det som gör Norberts middagar spännande är att han inte är en bryggare med ölet i fokus, utan han är en kock där maten står centralt men där ölet sedan kan komplettera eller kontrastera hans skapelser – jag är hungrig redan nu för kom igen tobaksglass låter sjukt häftigt.

19/4 – Samma krog som ovan annordnar en beer makers dinner med Menno Olivier från De molen. Fyra rätter och fem av hans öl utlovas, allt för 695 kronor. För att boka in dig och/eller få mer information så finner du det eventet här. Hans senaste “BMD” i Sverige, på Gastro i Helsingborg var otroligt uppskattad och både maten och ölen var i toppklass – den här middagen kommer inte heller att göra någon besviken.

22/4 – Garrett Oliver från Brooklyn Brewery kommer åter till Sverige på besök, och denna måndag kör han en väldigt intressant midag på Akkurrat. 1.100 kronor betalar du för 9 rätter och lika många öl. Temat är “svenska klassiker” med rätter som rotmos och fläsklägg, kroppkaka och tunnbrödsrulle med “extra allt”. Garrett är ett fullblodsproffs på att underhålla en publik och kan prata på i timmar om allt och ingenting, så missa inte chansen att få äta svenska klassiker och dricka de mer speciella ölen ur Brooklyn Brewerys portfölj.

Samma vecka kör Garrett också ölmiddagar på Urban Deli och American Table, men i de fallen kommer mer information framöver, samma gäller för middagen/ölprovningen som hålls i Göteborg i slutet av samma vecka.

Har ni mer events, beer dinners och annat vi missat – vare sig det är i Stockholm eller i övriga landet? Så messa oss här eller på Facebook!

Stockholm vs Köpenhamn; det händer mycket i framförallt dessa två nordiska huvudstäder under våren. I Stockholm är det framförallt events och annat relaterad till Oliver Twist och amerikanska bryggerier medan det i Köpenhamn kretsar mycket kring bröderna Bjergsø. Såklart vill man kunna täcka och uppleva så mycket som möjligt av allt det som sker, men tid, ekonomi och lever är alla faktorer som tenderar att försöka sätta käppar i hjulet. För att se vilken stad som kommer att vara epicentrum för ölrelaterade händelser de nästkommande månaderna så gör vi en snabb nyhets- och eventkoll.

Redan nu på lördag öppnar två nya meckan för ölfrälsta i Köpenhamn, båda såklart tätt anslutna till Mikkeller. Tillsammans med To Øl öppnar man nu på lördag en lite större lillebror till Mikkeller Bar – Mikkeller Bar Stefansgade. En större lokal, fler fat och möjligheten att inrymma fler gäster och såklart så är det en svensk som man satt som barchef i form av Fredrik Johansen. Få har nog missat skriverierna (hype’andet?) om invigningen av baren och Facebookeventet vittnar om att det lär bli fullsmockade gator med törstande svenskar (se vad jag gjorde där..).

I samband med detta öppnar man också den nya ölbutiken – Mikkeller & Friends Bottle Shop - i Köpehamn, såklart i anslutning till baren och inte otippat fullmatad med öl av absolut toppklass. Med andra ord blir det ännu en ölbutik att hålla koll på när man är på besök; andra att rekommendera är Ölbutikken, Kioskh, Barley Wine och Fish ‘n’ Beer.

Två och en halv vecka senare, den 4 april kontrar Stockholm och Oliver Twist med att minst sagt exklusivt bjuda in till en kväll med Sam Calagione från Dogfish Head som tillsammans med Dr. Pat Macgovern pratar om Ancient Ales, deras serie historiskt förankrade öl. Alla som har läst om, eller träffat Sam vet att det är en mer än hygglig prick som brinner för det han gör och som inte tvekar om att röra ihop udda skapelser. Öl som Theobroma, Chateau Jiahu, Midas Touch och Sah’Tea med flera kommer självklart att finnas och är man det minsta intresserad av amerikansk öl, eller öl i största allmänhet och råkar befinna sig i Stockholm så är detta platsen att vara på.

Inte mycket senare är det mer amerikanska ölrockstars på besök; hela v.17 kommer Garrett Oliver från Brooklyn Brewery att vara i Sverige där han förutom en omfattande tap takeover på Akkurat kommer att hoste’a ölmiddagar på Urban Deli och American Table. Slutet av veckan spenderas sedan i Göteborg där det ryktas om en middag på Clarion Post. När Garrett var här senast för att ta över Akkurat så var det uppskattat och bjöds på riktigt bra öl, men vi kan lova att det här nog kommer att slå det och vissa av ölen på listan är rariteter som sällan lämnar Manhattan, om ens bryggeriet.

I samma veva passar Oliver Twist och korvkungarna på Taylor & Jones att öppna deras gemensamma skötebarn Taylor & Jones with the Twist i det nybyggda området på söder i Stockholm som så hippt kallats för Nya Hornstull. Utsökta korvar och grymma öl – kan det bli en bättre kombo eller atmosfär för att njuta av de båda?

I april kan vi också “avslöja” att BrewDog Bar Stockholm slutligen kommer att slå upp portarna. Baren vars öppning undgått få har redan växt till en av bryggeriets största inom sociala medier och ni kan ju räkna med fullsatt från morgon till kväll under de första dagarna. Så fort datum för öppnandet är klart så finns ju chansen att det dyker upp här på MankerBeer.

När så äntligen april verkar gå mot sitt slut slår återigen Köpenhamn på sin stora trumma. Först ut är Drikkeriget och Evil Twin-Jeppes uppföljning på fjolårets Sour & Bitter, i år döpt till NacØl. 2 maj laddar man upp med några av landets bättre kockar och bryggare och öl som knappt går att prova på annat än på liknande tillställningar. De 50 limiterade platserna sålde slut omgående och egentligen är det väl dumt att ta upp eventet…

…om det inte vore för att det kickar igång årets Copenhagen Beer Celebration. I år med tillskott i form av bryggerier som Rouge Ales, Founders, Firestone Walker, Anchorage och Kuhnhenn Brewing Co. Även om du inte har biljetter så kommer Köpenhamn att vara fyllt till bredden av ölnördar, bryggare och några av världens bättre öl, 3-4 maj är det att hålla koll på. I fjol var festivalen riktigt, riktigt bra och hela stadens ölcentrum var fullsmockat med allehanda ölfantaster som umgicks, utbytte erfarenheter och tankar om öl och bara var glada. Så även de som inte har en biljett kan ha ett par dagars kalas att se fram emot om man åker dit.

Hann du inte köpa biljett till festivalen så kanske du istället kan planera in en resa till Stockholm den 20-26 maj istället? Då annordnar Oliver Twist en vecka av kalas i samband med att man i år firar 20 år som ett av landets bästa ölkrogar, eller åtminstone 20 års existens. Det lär dyka upp både en och tio riktigt trevliga saker under de här dagarna så håll kik på eventet eller på den nya hemsidan.

Samtidigt i Köpenhamn går årets Köpenhamns Ölfestival av stapeln mellan 23-25 maj. Både etablerade och något nyare bryggerier kommer åter att ta över TAP 1 för att visa upp vad landet har att erbjuda. Få koll på de senaste bryggerierna från vad som av många anses vara nordens ledande ölland – Danmark.

Med andra ord är det inte mycket att diskutera – utan gillar du bra öl så händer det otroligt mycket de närmsta två månaderna och då har vi sett förbi saker som En Öl & Whiskymässa i Göteborg och allt annat som sker runtom i landet, allt handlar ju inte om Stockholm. Vill man ha lite belgo istället rekommenderar jag er att besöka Pressklubben den 21 mars då Belgoidolen Jens firar sin födelsedag med lite extra roligt på baren.

Lathund.

Per datum:

16/3 – Mikkeller & Friends Mikkeller Bar Stefansgade och Mikkeller & Friends Bottle Shop öppnar
4/4 – Sam Calagione (Dogfish Head) på Oliver Twist
19/4 – Lyssna på Bandit Rock på morgonen..
22-7/4 – Garrett Oliver (Brooklyn Brewery) i Stockholm och Göteborg
26/4 – Taylor & Jones With the Twist öppnar
?/4 – BrewDog Bar Stockholm öppnar
2/5 – NacØl i Köpenhamn
3-4/5 – Copenhagen Beer Celebration
20-26/5 – Oliver Twist 20th Anniversary
23-25/5 – Köpenhamns Ölfestival

Stockholm

?/4 – BrewDog Bar Stockholm öppnar
4/4 – Sam Calagione (Dogfish Head) på Oliver Twist
22-7/4 – Garrett Oliver (Brooklyn Brewery) i Stockholm och Göteborg
26/4 – Taylor & Jones With the Twist öppnar
20-26/5 – Oliver Twist 20th Anniversary

Köpenhamn
16/3 – Mikkeller & Friends Mikkeller Bar Stefansgade och Mikkeller & Friends Bottle Shop öppnar
2/5 – NacØl i Köpenhamn
3-4/5 – Copenhagen Beer Celebration
23-25/5 – Köpenhamns Ölfestival