Höjdpunktern från En Öl & Whiskymässa i Göteborg

Då var man åter hemma i Stockholm efter ett händelserikt veckoslut i Göteborg som så klart kröntes med En Öl & Whiskymässa. En mässa jag redan har betat av ett par av de negativa sakerna med, vilka jag hoppas att vi får slippa nästa år då vi förhoppningsvis åter få se mässan. Kvar är allt det positiva; alla människor, känslan av att en hel stad äntligen kunde stå stolta över en egen festival och så klart alla de bra ölen.

Det börjar nästan kännas som en festivalvana att hylla SkånIMG_20130412_184958e. Är det inte något av bryggerierna så är det Elixir Wines och något från deras portfölj, men så har Skåne också väldigt mycket att vara stolta för. Göteborg var så klart inget undantag och när vi stod hos Malmö Brygghus hade jag till slut svårt att flytta mig de få montrarna ner till Brekeriet – ölen var för bra. Malmö Brygghus hade tidigare en negativ stämpel på sig och ett rykte om halvtaskiga öl och få spännande nyheter, men så kom nye bryggaren Thomas in, fick fria händer och vipps har det hänt saker. Förutom att den nu snart två och ett halvt år skånska lambicen Grand Crew har växt oerhört sedan Stockholm Beer i höstas så är det svårt att inte hylla Hop-Man IPA eller den fenomenala IPA’n Canned Wheat IPA. Den senare har hela 50% mältad och omältad vetemalt och för tankarna åt Three Floyds Gumballhead. Ölet är friskt aromhumlat där den lätta kroppen för fram en fräsch och smakrik öl med allt från blomster till grape och inslag av tropisk frukt. Att också få höra om bryggeriets kommande öl och vad som ligger i gömmorna på bryggeriet vittnar om att Malmö Brygghus bara kommer att växa och växa.

Inte långt bort, vare sig geografiskt eller på mässan stod bröderna Ek från det alltid lika välförtjänt hyllade Brekeriet. Med sig på mässan hade de nyponölet Rosaldin och den snabbt utsålde Breidur (mango och äpplen) – båda öl som jag inte kunde göra annat än att ge väldigt höga betyg. De lyckas verkligen med att fånga upp de rätta inslagen från de frukter och bär de använder och Rosaldin är en öl jag gärna hade haft ett sexpack av hemma. Sedan får man inte glömma öl som BP1 (brett porter 1), IMG_20130412_182153BPA (Brett Pale Ale) eller den trevliga Grisetten (3.4% stark brettad saison) – alla med samma höga kvalitet man förknippar med Brekeriet och alla ett bevis på att Sverige har en gömd skatt som säkert skulle kunna nå långt i USA. Ska ni ned på ölfestivalen i Skåne så får ni verkligen inte missa Brekeriet.

Vänder vi temporärt blickarna mot mässans arrangörsstad, Göteborg så fick vi äntligen prova två stycken premiärer. CAP, Mattias Hammenlinds nya projekt öppnade klockan 4 på fredagen upp sin kub för att bjuda på sina två första öl, en Double IPA och en Imperial Stout – båda brygda hos Dugges (därav Göteborgsanknytningen). De båda ölen släpps nu i vår på Systembolaget och tyvärr är de inte värda de 199 kronorna de kommer att kosta per flaska och i vår lilla besökargrupp gick åsikterna isär. Vissa tyckte att de var helt okey, andra att DIPAn var sådär medan stouten bara var bra. Själv tyckte jag att DIPAn var härligt ofiltrerad, utan för mycket beska och med bra smaker av humlekotte, grape och gräs medan stouten kammade hem det högre betyget av de två – riktigt välgjord och full med smak utan att bli för tung. Värt att köpa en flaska i vår, i värsta fall får ni dela den 2-3 pers.

IMG_20130412_215109Kanske har man blivit för van med ölmässor och att kunna prova öl från Närke Kulturbryggeri i ohälsosamma mängder, men det går inte att komma ifrån att de är ett av landets bästa bryggerier. Förutom att ha tweakat till receptet på den redan prisbelönta Death by Hops, såklart till det bättre så var det en riktigt färsk dubbel IPA i Huvill och en ett stycke historia i Dubbel Singel Urapa. Jag tror få förstod vad jag menade när jag la upp bilden här till höger och fråga om någon kunde urläsa storheten i ölet och likaså var det nog inte många som på mässan förstod vad det var de drack. Ela Noibla Wen blir spegelvänt New Albion Ale. Med andra ord har man tagit receptet på ölet som tillsammans med Anchor’s Liberty Ale (som kom något år tidigare) nog kan sägas skapade den amerikanska pale ale’en och brygt ölet rakt av. Ölet i sig var långt ifrån de aromhumlefräscha “aporna” vi ser i USA idag, men det är det här jag älskar med Närke – de tar till vara på ett tycke tradition och historia som annars lätt kan gå förlorad. Extra kul då det är få ölnördar som provat New Albions öl.

IMG_20130412_162752Mer skånskt då? Elixir Wines portfölj har växt och mognat lite för varje ny festival och mässa och nu har Stronzo funnit sin plats, bryggerier som Hornbeer, Xbeeriment och Det Lille Bryggeri fortsätter att hålla en hög kvalitet och Amagers storhet behöver väl inte förklaras vidare. Just Stronzo körde på stort med sin Honey Badger, en nästan 18% stark imperial stout med mer kaffe och honung än vad som får anses vara det normala intaget för ett halvår. Gillar man en rejäl kaffebomb i ölet så var både Honey Badger och de båda varianterna på imperial kaffestouten Crude Oil (Ravnsort och Papua Nye Guniea) rakt på sak. Jag förstår de som inte uppskattar öl som saknar balans eller som håller tillbaka lite för att hitta en enhetlighet, men här är det all in. Andra öl jag vill lyfta fram från Elixir Wines monter är Det Lille Bryggeri Black Elixir, Amager Lust och Hornbeer Viking Chili Stout som ni bör prova om chansen ges. När Amagers Sinner Series nu är klar, de sista ölen kommer till Systembolaget i vår – så är det klart att vi ska vara glada att ha fått prova på alla ölen. Vissa var väldigt bra medan någon enstaka var okey, men som smågalet projekt får jag ändå säga att det var väldigt lyckat. Sedan är det inte varje dag vi får så mycket av Amager tillgängligt att köpa med oss hem heller..

IMG_20130412_165221 På Facebook har jag redan under mässans gång berömt Mohawks båda nyheter Belgian Grand Cru och Double Barrel Imperial Blizzard, där framförallt den första av de två är ett garanterat köp om den hamnar på bolaget senare i år. En öl som lätt skulle kunna lura mången belgofil, Skrubbe akta dig. Dessutom kommer de att lagras riktigt bra. Stefan berättade också lite vad som ligger i görningen och det är han och Malmö Brygghus som kommer att stå för moderniseringen av den svenska ölscenen. Inget om alla andra, men nu kommer vi att få se ölstilar och öl vi normalt sett inte förknippar med svensk öl.

Likaså vill jag tipsa om Poppels goda APA och Van Eecke Hommelbier Nieuwe Oogst Fresh Harvest 2012 som båda har just den där sommarflörtiga och nykära blommigheten med toucher av fruktkorg och sol. Mässans bästa öl på många sätt var annars Charlis Brygghus och O/O Brewings CPA – en öl  framtaget för och marknadsfört av GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living. Alla kan tycka om och vilja dricka öl, oavsett om man har ett funktionshinder eller ej – gå in på deras hemsida och läs med – gillar du öl ska du stödjadetta!

Andra höjdpunkter får väl vara Brooklyn Brewery’s nya mörka IPA There Will Be Black och Mjödhamnens Lingonlunda, en utsökt mjöd med syrliga lingon – ni måste verkligen prova att beställa hem lite av deras produkter från Systembolagets beställningssortiment. Nu sätter vi om fokus mot Köpenhamn och Copenhagen Beer Celebration, ingen vila här inte.

 

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply