Categorized | MankerBeer Meets:, Surisarna

MankerBeer Meets: Druvlambics från Cantillon – Del 1

Vi tjatar och tjatar, men är inte det en del av passionen? Det är lite som att vara nykär. Man slutar tänka på det en sekund sedan ser man en spik, tankarna snurrar runt i huvudet, och sedan pang är man där igen. Vart hamnar vi då? Jo Cantillon, Cantillon och Cantillon.

För att beskriva kärleken till drycken och till just det här bryggeriet så kommer vi att berätta mer om en av de sakerna som tar Cantillon till det allra heligaste rummet – Det är experimentlustan. Jean Van Roy har genom åren gjort många olika lambics med druvor. En del har gått ut till marknaden medan andra aldrig når längre än att bli experimentbatcher. Vi tänkte börja med de mest välkända samt ett par specialvarianter för att i del 2 köra vidare på ytterligare speciallambicer med druvor.

 

2015-04-21 10.10.01 kopiaDe två mest självklara lambicsen att nämna i sammanhanget är  St Lamvinus och Vigneronne. St Lamvinus är en druvlambic, lambicen har tillsammans med merlotdruvor lagrats på merlotfat, en fantastisk öl att lagra men även att dricka färsk! Otroligt komplex i glaset, ofta lite lila-skimmrande till färgen när den är färsk, men nästan “gueuze-gul” när den har legat några år. St Lamvinus har också gjorts i ett par olika varianter. 2003 gjordes den på portvinsfat vilket ger ölen en annan karaktär, samtidigt som mycket av den tydliga fatkaraktären försvunnit med åren. Numera nästan legendariska svenska ölkrogen Akkurat har även de haft en special med Cabernet Sauvignon-druvor istället för de klassiska Merlotdruvorna. Tyvärr tror vi att de numera är slutsålda.

Vidare till Vigneronne som man kan kalla vitvinsvariationen av St Lamvinus. Som ni förstår är den gjord med vitvinsdruvor, närmare bestämt Muscatdruvan, vilket också står för fatlagringen. Även här finns det en specialvariant som är gjord till Akkurat 2004 och där Muscatdruvorna byttes ut mot Chasselasdruvor. Även denna är lagringsbar men inte i samma utsträckning som St Lamvinus. Personligen uppskattar vi det här ölet mer färskt än de lagrad, den brukar enligt oss peaka efter en 2-3 år. Där någonstans har du kvar tydliga inslag av druvan men känner också mer av den mustiga smaken av lagrad lambic. Cantillon

 

2015-04-17 09.33.54 kopiaDå är det dags att kika vidare bland de lite mer okända och kanske enligt vissa mer intressanta ölen som tillverkas nere i Bryssel. Först ut som en liten blänkare kommer vi direkt att tänka på det väldigt okända ölet Cantillon Chardonnay. Det är en lambic som har legat med druvmusten från Chardonnaydruvor (till skillnad från själva druvorna) från en belgisk vingård nära den franska gränsen i väst. Ett första experiment som Jean har gjort som han lät oss Surisar och Manker prova när vi varit på plats. En lite tjärv gräsaktig smak som dekanterades av Jean för att den skulle öppna upp sig. En ovanlig sak att göra i ölvärlden, även om många öl faktiskt tjänar på att luftas, framförallt lagrad öl och kanske i synnerhet lambic. Väl luftad har den ändå kvar lite bittra, kryddiga toner som först är något obalanserade men som sedan börjar ta sig, men då jämför vi också med andra druvlambics. Detta är inte den första lambicen Jean har gjort med druvmust utan redan 2011 gjorde han en experimentell batch med must från Gewürztraminer som tillsattes en gueuze – Gueuzetraminer. Det finns bilder på flaskorna men vare sig vi eller någon vi känner har sett, eller för den delen provat en.

Vidare finns det en fantastisk öl som heter Cantillon Vin Jaune som vi fick äran att prova. För en ära är det. då ölet egentligen bara har serverats på en särskild mat- och dryckesfestival samt på en speciell provning i USA. Vin Jaune är ett vittvin från östra frankrike i distriktet Jura, eller snarare ett gult vin som namnet på franska betyder. Om du gör en lambic med ett vin som är så bra och komplex, då kommer resultatet att bli helt fantastisk komplext! Jean själv verkligen älskar den här typen av vin och berättade passionerat om hur, när och var han brukar besöka Frankrike för att kunna prova på vinerna. Just förståelsen för den här typen av vin är vad han önskar att fler ska ha och särskilt de som föräras att få prova på lambicen. Hur är den då? Var ska man börja? Oerhört komplex i både arom och smak. Det var som att gå runt i en labyrint och varje gång du hittat en ny korridor kommer nya smaker och/eller dofter.  När vi först fick varsitt glas i handen från Jean så började Ludvig analysera och först senare försöka förstå alla dofter. Det var rå selleri och fänkål, stjärnanis, svartpeppar, mandel, högalkoholer, spiskummin, muskot, sötlakrits. Smaken innehöll de flesta av komponenterna ovan nämnda men med tonvikt på selleri och fänkål. För doften skulle jag säga att en vanlig “curry” är den bästa förklaringen. Visst låter det som en kryddblandning på något Indiskt hak på hörnet, men vi enades om att detta är en av de smak- och doftmässigt komplexa öl vi någonsin fått prova.

 

Som ytterligare exempel på druvlambics så tycker jag att man ska nämna Drie Fonteinen Druiven Geuze, delvis för att det inte är Cantillon och delvis för att den är makalöst häftig som öl. De har haft denna öl på Akkurat och den har inmundigats både en, två och tre gånger av oss. Ölen är föregångaren till Drie Fonteinen Malvassia Rosso, men ska enligt vad jag förstått vara annorlunda, men detta är inte bekräftat och det finns olika källor till vad som är sant. Hursomhelst smaken och doften var mycket subtil och detta troligtvis på grund av att den var så pass gammal när den förtärdes. Vilket gjorde att det smakade mer åt en vanlig geuze än en druvlambic som den faktiskt är. Det fanns nästan lite sötma kvar i smaken, även om detta nog mest var inbillning då det nästan är omöjligt att det fanns någon sötma kvar. En godissmak som blandades med lambicen, det var en del russin i doft och smak som troligtvis kom ifrån druvorna. Ett lysande exempel på hur annorlunda lambic kan vara.

Vi tackar för oss för nu och återkommer med del 2 som går igenom öl som Cantillon Bourgogne, Goldackerl, Riesling, Don Quijote med fler.

Surisarna

Vårt belgiska landslag, De Röda Djävlarna består idag av Surisarna Fredrik och Ludvig, passionerade lambicfantaster med bra insikt i surölsvärlden. Tidigare har vi också haft gästskribenter i form av belgofilerna Jens Skrubbe och Tomas Danko.

More Posts

Leave a Reply