Categorized | MankerBeer Talk

MankerBeer Talk: Udda lagringsobjekt – Del 1 – Min relation till lagrad öl

pat_webs1Vanligen när ölfantaster och nyblivna öldrickare pratar om att lagra öl eller om öl de har lagrat så handlar det allt som oftast om mörka, högalkoholhaltiga öl. Sällan ser du någon glatt berätta om sin fyra år gamla lagrade IPA eller om hur de funnit en perfekt american pale ale på 4,5% alkoholstyra som blir som bäst med några vårar på nacken.

Utan att gå in på vetenskaper eller områden jag känner att jag inte bemästrar, varpå allt skulle bli rent subjektivt påhitt så tänkte jag istället ge min syn på vad jag får kalla hobbyn att lagra öl. Som om det inte var nog med det tänkte jag också ta upp hur det har blivit just en hobby och varför jag därför har valt att lagra lite allt möjligt. Vill du istället få lite tips om lagring kan du läsa tex Beer Advocates eller googla dig fram till mer djupgående källor.

För lagring utav öl kan ses utifrån olika vinklar. Vissa lagrar öl för att de ska utvecklas till eleganta, komplexa skapelser, andra vill förändra en karaktär på ett öl de kanske inte uppskattar i dess tidiga form medan än andra gör det för att det är skoj att gömma undan öl och se hur de blir. Jag själv är en av de i den sistnämnda kategorin. Anledningen är simpel, jag har inte råd eller ork att sitta på enorma lager suröl eller imperial stouts för att se det som en bra investering, oavsett om det rör smak eller pengar.

 

Old_Faroese_beer_bottlesOm man kikar på de vanliga kategorierna öl som brukar lagras kan man kort bunta in dem i surt, vällagrat belgiskt, tungt eller mörkt. Suröl lagras nästintill alltid väl, får de bara stå i lugn och ro utan påverkan av faktorer såsom ändringar i temperatur, luftfuktighet, ljus etc – vilket gäller för alla öl som ska lagras, så blir det oftast bra. Belgisk öl inom vissa stilar tenderar också att utveckla smakkombinationer de mogna ölen inte har, vilket får mången belgofil att himla med ögonen. All belgisk öl lagras såklart inte bra bara för dess ursprung, men såväl öl som mörka triplar till flamländska rödöl och även vissa mörka ales har något visst som gör att de ofta håller sig fint (avdelningen “dra alla över en kam”). Samtidigt är det i mitt tyckte lätt att ge för mycket cred åt lagrade belgare som mer smakar sultanrussin och wellpapp, men så var det biten om att dra allt över en kam. Tack vare Jens Skrubbe och Pressklubben i Stockholm har jag fått prova på allehanda lagrade belgare, vissa har varit finfina efter 3-4 år medan andra som legat längre mest smakar helt okey, men gammalt. Mörka och tunga öl innefattar främst barley wines, imperial porters eller stouts och andra öl där alkoholstyrkan fungerar som en konservator. Samtidigt är det få stouts av de jag har provat som vinner på långlagring. Många amerikanska imperial stouts är färska aningen spretiga, spritiga, söta och för explosiva varpå de brukar stillas med ett par år i källan. Likaså barley wines föredrar jag när balansen mellan beska och sötma når sin peak – mer än det kanske kan göra ölen intressanta och mer komplexa, men är det därmed också bättre? I mitt tycke tveksamt, men så är jag en lagringsnovis. För mig handar det till syvende och sist om kunskap om ölen, varför man lagrar dem och hur man tror att de lär utvecklas. Något man får läsa eller pröva sig fram för att få ett hum om.

Detta, hur fel det kanske är har åtminstone varit mina erfarenheter av lagrade öl. Visst kan man säga att en brittisk barley wine från sjuttiotalet var magnifik – det kan den säkert vara. Likaså lär rätt belgoale från mitten av förra århundradet vara makalöst elegant om allt gått rätt till, men då har hobbyn med att dricka öl gått från att dricka det man gillar till att aktivt vara en lagringnörd.

Vad jag menar är att det plötsligt kräver ett annat engagemang och kunnande än vad jag och andra med ett mindre intresse lägger in i det hela. Istället tror jag att många lagrar sina öl ett par år innan de tar fram dem vid ett bra tillfälle där tillfället ibland kan vara en viktigare orsak till att öppna ölet än ölets lagring i sig.

 

agebeerNog med svammel och mer kontenta – vart ska jag komma? Jo, för i mina eskapader genom åren i ölets förtrollade värld har jag av olika anledningar sparat undan lite vad som helst. Bara för att. När jag förra året fick prova en över 10 år gammal Sierra Nevada Celebration Ale, en färsk humlig, ljus och fräsch öl, så fick alla som menar att den lagras väl rätt – den var riktigt fin. Just sådana små experiment är också vad jag under min enkom 4-5 år långa ölkarriär har försökt att börja mig på. Jag har genom åren lagt undan allt från ljusa ales till otippade IPAs och tänkte under året ta och prova igenom mina små lagringsförsök för att se vad som skett. Öl som Dogfish Heads massiva 120 Minute IPA bör lagras som en maffig, humlerik barley wine – men hur skiljer det sig mellan 2-3 och 4-6 års lagring, sånt tänkte jag prova.

Däremot spar jag mer om vilka udda öl som kan vara roliga att lagra tills en annan dag, då går jag också in mer på tänket om mina egna val av öl i gömmorna. För att inte göra det här inlägget helt onödigt är det kanske på plats att väcka själva frågan jag har haft i mitt huvud – har vi en fix-ide om att lagra öl? Handlar det mer om att man har hört att öl bör lagras och att de blir bättre av det eller är det ofta bara ett uttrycg, kanske rentutav missförstånd sprunget ur att många öl som anses bra att lagra släpps ut på marknaden för snabbt från bryggerierna? En barley wine ska egentligen ligga till sig ett tag, likaså bör en stout inte släppas helt färsk då dess karaktär sällan är den bryggaren har velat åt – istället ska de stilla sig lite och växa in i smakerna. På grund utav kostnaden för lagerhållning och lokal har det istället blivit vanligt att få ut ölen på marknaden där kunderna själva får stoppa undan flaskorna, inte helt olikt vissa viner. Men är detta något vi kunder reflekterar på, och har det påverkat vår syn på att lagra öl?

 

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me:
FacebookYouTube

5 Responses to “MankerBeer Talk: Udda lagringsobjekt – Del 1 – Min relation till lagrad öl”

  1. Vem kommer ihåg i detalj hur ölen smakade ett år tidigare eller flera år tidigare?

    Hur ska man då kunna avgöra att det var ett bra val att lagra? Var smaklökarna på topp när den förra ölen dracks? Drack eller åt man något annorlunda vid det tidigare tillfället?

    Finns så många variablar till skillnaden på smak att jag nöjer mig gott med att lagra så att man kan avnjuta några öl som inte längre säljs. =)

    • Magnus "Manker" Björnstjerna says:

      Lite det tänket jag börjar få in, jag har rätt bra smakminne och ölreferenser men som du säger så beror det på allt möjligt. därför det är kul att prova lite då och då och se vad man tycker 🙂

  2. Balder says:

    Skulle vilja hävda att de brittiska ölen är de som lagras bäst förutom suröl. Britternas Ale är mycket renare och håller bättre än de amerikanska.
    Barley wines i all ära, men en English strong ale funkar precis lika bra.
    Mitt personliga rekord är en Brown Ale från 1953.
    Du kan använda länken om du vill, här är även ett engelskt barley Wine med 30 år på nacken.
    http://olradet.blogspot.se/2012/08/nytt-vintage-rekord-pa-en-san-dar.html

  3. Robert Fors says:

    Jag borjade lagra for 1,5 ar sedan sa mina flaskor ar inte direkt gamla. Jag har nog ungefar 40 flaskor pa lagring och 30 av dom bestar av Russian River Supplication och Consecration och de andra bestar av allt mojligt. Det ar skoj att testa. Har provat en del lagrade ol och en som jag gillar battre nar den har 5 ar pa nacken ar Schneider Weisse Aventinus.

Trackbacks/Pingbacks

  1. […] mycket för att man har glömt bort dem som för att man ens har dem. Jag har tidigare skrivit om min relation till udda lagringsobjekt och vissa av anledningarna till att vi lagrar öl, det är ju faktiskt lite spännande. Som att […]


Leave a Reply