Jag blir inte ofta arg, eller så kanske jag blir det – i smyg. Än mer sällan blir jag så arg eller besviken på en öl så att jag ger upp och inte lägger så mycket energi på den. Nu var det dock dags, och detta med ett bryggeri jag gillar och tycker gör bra öl – BrewDog. Ölet i fråga är deras nedkonstruerade ljusa imperial stout (kategoriseras därför som american strong ale). En ljus stout låter ju onekligen som ett lustigt påhitt och BrewDog är ju inte kända för att vara konservativa när det kommer till att hitta på nya ölkoncept eller galna recept.
Nu var dock dagen D kommer. Dagen då jag i min ensliga ensamhet provade denna Abstrakt som var så abstrakt för mina smaklökar att jag blev lite tårögd. Smaken är som baken och vissa lär gilla smakerna, jag gör det tyvärr inte.
BrewDog Abstrakt AB:08
Utseende: Klar och gyllene mörkorange vätska med vitt poröst skum med minimala bubblor. Fastnar på glasets väggar och stannar kvar som ett fläckigt lock.
Doft: Om man tar lika delar strong ale och stout så hamnar man i AB:08s arom. Det finns något som drar åt kaffe i doften och både bitterheten och lite av kaffebönans fruktighet anas. Tyvärr tycker jag att kaffearomen slås mot något som doftar rökigt och toffee. Jag har lust att skriva att det doftar som lätta intryck av julkrydda (kryddor, russin, sötma) men låter bli.
Smak: Lätt munkänsla med lätt till medelstor kolsyra. Ligger lätt i munnen med små bubblor där det första man slås av är en tydlig alkohol som skär rakt igenom smaken som annars har mer sötma, rökighet och toffeekola i sig. Det som kunde anas i doften av spritig whiskey finns tydligare i smaken där kaffet känns av men förstörs i smaker av kola, trä och bitterhet – kaffet påminner nu också mer om chili. Det händer mycket men ölet vill åt alla håll och tyvärr är det där det faller ihop.
Betyg? – Ok+/Bra-. Tyvärr. Det här var nog bland det sämre jag druckit från BrewDog som åter dippar lite. Jag känner smakerna och jag kan delvis förstå vad de velat göra, och det ska bli intressant att se hur mina återstående flaskor lagras då jag anar viss lagringspotential. Men som den var nu, nej, då låter jag den vara.
