MankerBeer.com

Under min och Magnusarnas resa till Denver för ett par veckor sedan var vi ju inte bara på en, utan två ölfestivaler under loppet av en vecka. Den ena av dessa, den lite mer exklusiva och kanske lite mindre kända, festen heter What the Funk?! och fokuserar på sur- och vildöl (även om ett fåtal bryggerier hade med sig andra ölstilar med).

Detta var en väldigt intressant festival som var betydligt mer överskådlig än vad GABF var. Runt 50 bryggerier fanns, jämför med GABF som serverade öl från runt 700 bryggerier.. Ja, siffrorna talar för sig själv.

Det bästa med att den var så mycket mindre var att man hade lite mer tid på sig att prova fler öl från bryggerier man inte provat något från tidigare, och jag hittade flera nya favoriter. Wicked Weed, Destihl, TRVE, Yazoo och 10 Barrel var några av dessa. Små bryggerier med en äkta passion för sin öl, sina fans och sin verksamhet, det smakades i varenda droppe. Men ibland kan saker och ting få en snabb vändning..

Det är nämligen så att förra veckan blev ett av dessa bryggerierna, 10 Barrel, uppköpt av superdraken Anheuser-Busch InBev, eller AB Inbev som det brukar förkortas. Ni känner kanske främst igen detta monster för att dom är USA’s tredje största bryggerikoncern och deras flaggskepp är inget mindre än allas vår Budweiser. Ni kanske också känner igen namnet för att dom år 2011 köpte upp Goose Island, och det då blev ett jävla rabalder rent ut sagt.

Nu har förvisso Goose Island fortsatt producera kvalitativ öl i form utav sin Bourbon County-serie, detta för att AB Inbev “enbart” brygger deras standardsortiment (Honkers, IPA, 312 Wheat, etc), men det är fortfarande ett faktum att dom ägs av ett bryggeri som enbart är ute efter att tjäna pengar.

Och nu är även 10 Barrel det. Om man tittar på deras sidor på diverse sociala medier så ser man en övervägande del fans som är minst sagt upprörda, mig själv inräknad. Jag förstår att bryggeriet är deras leverbröd, och jag förstår att det är gött att tjäna pengar.. Vad jag inte förstår är hur man kan sälja sin själ på det här sättet. Ett bryggeri ska man starta för att man älskar att brygga öl, inte för att man älskar pengar.

Det allra farligaste i hela den här kråksången är att AB Inbev och andra stora aktörer ser hela craft beer-revolutionen som ett hot och sakta men säkert börjar köpa upp sitt eget imperium av duktiga bryggerier. Långsamt rör vi oss mot samma tragiska öde som ölproducenterna på 80-talet mötte, sanna mina ord. Men den här gången kan vi stoppa det. Hoppas jag.

För mer ingeånde läsning skrev Ezra Johnson-Greenough på The New School ett långt inlägg om alltihop här, mycket läsvärt.

Det är inte första gången det minst sagt bråkiga företaget Anheuser-Busch InBev, AB InBev,  säger ifrån och utnyttjar sin position och sin storlek för att visa vem som bestämmer. Nyligen har man förklarat för brittiska familjeföretaget Belleville att de genast ska byta namn om de inte vill se vidare legala åtgärder. Anledningen är att AB Inbev tycker att namnet är för likt deras fruktöl Belle-Vue (en gång ett fint belgisktägt bryggeri, startat 1913).

Belleville, ett bryggeri döpt efter grundarna, Adrian Thomas och Mark McGuinness-Smiths barns grundskola, har enbart en anställd och hade i fjol en omsättning på 10.000£ – att jämföra med AB InBev med en omsättning om 26 miljarder$ och över 150.000 anställda.

I ärendet som sändes Belleville står det att;

“Visually and aurally, Belle-Vue and Belleville share the first six letters in common and end with the same letter “e”.

‘Conceptually, both Belle-Vue and Belleville would be understood by the English-speaking consumer as signifying something beautiful.”

Vidare uttryckte AB Inbev att finna att Belleville hade 28 dagar på sig att avsluta all tillverkning, marknadsföring och andra referenser till namnet Belleville. Trots viljan att säga emot storföretaget kom Adrian Thomas att inse att det kanske trots allt var bättre att ge upp och byta namn – åter visar sig pengar och hot vara starkare än passion och vilja.

Tidigare har liknande hot och påtryckningar mötts med blandade åsikter; vissa har menat att det inte är någon skillnad med namntvister och liknande bara för att det rör öl och det är något vi har en passion för, medan andra tycker att stoföretagen gör saker värre för alla genom att trissa upp småsaker och gör en höna av en fjäder. Personligen tycker jag att det är synd att små familjeägda företag som har en egen historia med en egen bakgrund till sina öl, sitt namn och sitt utseende ska behöva stå ut med dessa hot. I USA har det diskuterats lite kring det här med namn och hur svårt det idag är att hitta ett orginellt namn på sitt bryggeri och sina öl då mängden bryggerier och öl ökar något enormt för var dag som går.

Full text här.