Ikväll startar andra rundan av danska To Øl och svenska Omnipollos tour de Suede, idag genom ett besök på Bishops Arms Folkungagatan och imorgon med en beer makers dinner på Linje 10 i Stockholm, därefter blir det mer danskt på Östersunds Maltfestival. Henok som tidigare har bryggt öl med bland annat Evil Twin fortsätter göra collaborations med danskar och tillsammans med Tobias och Tore på To Øl är det nu snart dags för release av Brewmance Imperial Bourbon Barrel Aged Wild Honey Stout – kort och koncist namn. Ölet som släpps på Systembolaget nästa torsdag kommer också att finnas på provningarna ovan och Henok presenterar det som;

en bourbonfatslagrad imperial stout på mysiga 11,2% med honunf från T-Centralen i Stockholm. Nu kanske ni blir oroliga men det är inte så att Henok och grabbarna har gått runt och skrapat honung från den ökända “Plattan” utan honungen kommer från Kulturhusets tak där producenten Bee Urban skördar den väldigt speciella honungen som har en utpräglad unik karaktär. Honungen är bland den dyraste i världen och de två hängivna biologerna bakom Bee Urban brinner verkligen för vad de gör, vilket lovar gott för ölet och de minst lika hängivna bryggarna.

Det som är intressant och som jag tror att få kanske noterat är att ölrt är bryggt hos De Proef, något som inte är alltför vanligt när det kommer till imperial stouts och flygande bryggare som brygger ölen hos dem. 3 månader på fat fick ölet sedan ligga och för den som gillar siffror så ligger alkoholstyrkan ligger på 11.2%.

To Øl/Omnipollo Brewmance

Utseede: En mörkt brunsvart vätska med brunt chokladfärgat skum.
Doft: En mild sötma i doften där bourbonfatslagringen precis som sig bör ger ifrån sig vanilj och lite hetta. Det är inte så kraftigt som det brukar kunna vara utan det följer bryggarnas övriga öl med att hellre vara elegantare och lite tillbakadraget än all in med extremiteter. Inslag av kaffe och väldigt mörk choklad, med viss bitterhet slår dig på näsan innan den rundas av med dofter av blommig honung.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Rejälare sting än i doften när alkoholhettan drar till. Snabbt fasas det brännande bort av vaniljsocker och rå honung där eftersmaken har spår av bitter choklad, nymalda starka kaffebönor och mörka trätunnor ifrån piprökande farfars lada. En viss efterbeska och en torr lång känsla sitter kvar i munnen, däremot utan spritig finish.

Betyg? – Bättre(-). Rejäl men balanserad där jag har sett vissa både anse att den är för mild medan andra tycker att den är för kraftig. Det är inte en imperial stout med magnifik komplexitet men elegansen och drickbarheten är imponerande med tanke på hur snabbt alkoholen och bourbonlagringen mattas av. Det lilla minuset kommer av att den aldrig riktigt exploderar eller slår till, men så är det inte heller något man ska behöva  erfara i en öl för att den ska bli bra. Skulle vilja prova den med lite krämiga ostar eller andra typer av inte fullt så kraftigt smakande desserter.