Categorized | Ölrecensioner

Nytt från USA: Vi provar Widmer Brothers Falconer’s IPA och Nelson Imperial IPA

Widmer Brothers har som sagt blivit ett nytt inslag på den svenska ölmarknaden och liksom Redhook och Kona Brewing så tillhör de bolaget Craft Brew Allicance vilket vi skrev mer om i samband med att vi provade Redhooks öl. I vintras kunde vi prova deras Brrr Winter Seasonal och förutom nedan två IPAs så kan man idag hitta den väldigt stabila mörka IPA’n Pitch Black. Den svenska distributören Brewery International menar att man börjar såhär och känner av varandra så får vi se framöver vad mer för spännande som kan dyka upp, bland annat har Widmer Brothers ett par väldigt bra dubbel IPA’s samt en omtyckt Russian Imperial Stout – med eller utan hallon.

Ölen vi provar här nedan är i tur och ordning Falconer’s IPA som ingår i deras Rotator IPA Series där man på olika sätt kryddar till en IPA genom en ovanlig humlesort eller rakt på med vanliga kryddor. Falconer’s IPA är inspirerad av och en honör till bryggaren Glen Falconer som olyckligt gick bort 2002. Hopunion LLC har även dem hyllat Glen på sitt sätt, genom en egen “humleblend” – Falconer’s Flight (med bland annat Citra, Sorachi Ace och Simcoehumle) vilken använts som aromhumle i den här IPAn på 7% alkoholstyrka och 65 IBU. Mixen har en tropiskt fruktig, citrosvass och blommig karaktär vilket passar bra ensam i en IPA. För bitterhumle använd Alchemy-humle.

Den andra ölen såg världens ljus 2008 i samband med Oregon Brewers FestivalNelson Imperial IPA. Ölet som vigts åt alla världens humletokar är kryddad med humlesorterna Alchemy, Nelson Sauvin, Cascade, Willamette, en IBU på 70 och en alkoholstyrka på 8,6%. Med lite mer sötma från den rikliga mängden karamellmalter så ska detta tydligen vara en rätt så balanserad IIPA, om bryggeriet själv får uttrycka sig. Just Nelson Sauvinhumle är något jag ibland kan vara skeptisk mot då den lätt kan bryta igenom för mycket, men vi får väl se.

Ölen finner ni som sagt på välsorterade ölkrogar där vi får se vad vi kan finna från Widmer Brothers, Kona och Redhook framöver.

 

Widmer Brothers Rotator IPA Series – Falconer’s IPA

 

Widmer Brothers Rotator Series Falconers IPAUtseende: Aningen mer rödskimmrande bärnstensfärgad vätska med rätt enkelt men fint vitt skum.
Doft: Röda bär, stenfrukter och rund karamell. Rätt så tydliga inslag från humlen som aldrig briserar och släpper loss allt det man ändå anar; vilket i längden ger en fokuserad och balanserad doft.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Snäll i munnen och likaså en snäll beska som stramar åt lite först efter några sekunder. Däremellan får du bekanta dig med en bred och direkt bas av malt som går in i det “något mindre färsk IPA”-stadiet där gräsigare, smått kådabetonad karamell- och kakmaltstonerna blir tydligare och fruktigheten som trots allt anas i form av mild grape, inlagda persikor och stenfrukter hamnar lite i skymundan. Även när ölet har fått stå i glaset i en timme har den en väldigt bra smak med rund maltighet men där den friska humlefruktigheten elegant kommer igenom.

Betyg? – Bra/(+). Jag gillar att vi får mer variation på IPAs i Sverige och att vi får bekanta oss med fler märken varpå vi i längden också kanske kan få prova dem färskare än vad de ibland är när de kommer hit. För tyvärr är många IPA’s rätt dammiga när de kommer hit. Falconer’s IPA är lite mittemellan och har en humleprofil som snarare bör tas som “ovanlig” snarare än “sämre” när det egentligen bara är en något annorlunda smak- och doftcocktail. Med allt detta sagt så tror jag att jag gillar vad den här ölen erbjuder, en snäll IPA att dricka på krogen – gärna till mat – när man vill ha lite beska, lite humleriv men inte låta ölet vara i centrum.

 

Widmer Brothers Nelson Imperial IPA

 

Widmer Brothers Nelson Imperial IPA

Utseende: Klar orangegyllene vätska med smutsigare vitt skum med minimala till mellanstora bubblor.
Doft: Söt karamell, citrus och fruktkorg – en dofttrio som ibland säger lika mycket som min förmåga att urskilja och sätta fingret på dofter, som begränsningen i de dofter som faktiskt finns. Sötare grape och kanske lätt vinösa inslag från söta vita viner, men en bit ifrån de då och då aggressiva Nelson Sauvinaromerna.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Fyllig, rund och mysig i munnen. Precis som Falconer’s är själva munkänslan det stora plusset och här är dessutom smakerna mer bekanta. Nelson Sauvinhumlens annars rätt karaktäristiska smaker är här utbalanserade mot den runda, dansanta maltigheten ,och fruktigheten tonas ned lite medan florala och sötakiga frukter och en liten skvätt mogen grapefrukt vaggas in i den sötare finishen. Sötman på båda de här ölen är utmärkt och balanserar humlen riktigt bra, de gör också att det känns som att den åldrats bättre och den ibland matta smaken IPAs med en undermålig maltkropp kan ha är långt bortjagad.

Betyg? – Bra+/Bättre-.  Igen är det en balanserad, kanske något blyg öl där sötman verkligen skapar helheten i ölet och hela grunden för att släppa fram fruktigheten. Det är ingen enastående öl men jag uppskattar verkligen den här typen av balans i en annars rätt alkoholpotent DIPA. Båda ölen är väldigt bra för de som just börjar finna sin väg in i humleträsket eller de som föredrar en rundare maltighet i sina IPAs.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply