Categorized | MankerBeer Talk

MankerBeer Talk: Udda lagringsobjekt – Del 2 – 5 anledningar till varför vi lagrar öl

barrel aged beerNär jag iförra veckan skrev om att lagra öl så var det rätt spontant och baserat på min egen erfarenhet, vilken visade sig vara delad av vissa medan andra hade en tydligare lagringsådra. Oavsett varför man lagrar öl och oavsett vilka öl du väljer att lagra så är det ett ämne jag tror man kan hitta lite roliga åsikter och tankar kring.

Mitt mål med förra veckans inlägg var väl inte direkt att se efter vad det finns för tankar kring lagrind, det var mer ett roligt resultat, däremot var målet att nå fram till dagens inlägg samt nästföljande; som tar upp fyra stycken öl jag av olika anledningar har valt att lagra. Jag tänkte rannsaka mig själv och se varför jag lagrar dessa rätt udda lagringsöl och klura på om jag någonsin kommer att öppna dem.

Sist försökte jag bunta ihop lagringsbara öl i olika kategorier såsom mörka, tunga, sura etc. Jag tänkte nu istället se på anledningar till att lagra ölen. Vad är det som gör att man väljer att lagra öl? Återigen spontant och utan någon längre analys skulle jag välja nedan kategorier för anledningar att lagra ölen.

Lagringsbart
Investering
Sentimentalt värde
Försummelse
Galenskap

Något i den ordningen skulle jag tro. Lagringsbart avser de öl som vinner på lagring, oavsett om det är en lambic, imperial stout eller en barley wine. Det kan röra sig om “klassiska lagringsbara öl” som Cantillon KriekSierra Nevada Bigfoot, Brooklyn Black Chocolate Stout eller Great Divide Yeti lika väl som sådant man kan ha plockat upp från resor eller i Systembolagets mer exklusiva släpp – alla med den gemensamma nämnaren att allt mellan en månad till några år i lagringsutrymmet inte skadar ölet. Det rör sig mer om öl som “allmänt känt” är bra att lagra och inte sådant som kan lagras, eller råkas lagras – de har jag i en senare kategori.

Om ovan var den mest logiska så är nästa kategori inte ovanlig, men ej heller något alla som sitter med öl hemma tänker på – att lagra öl som en investering. Med detta menar jag både öl som man spar som en investering vid ölbyten men också som en investering för framtiden. Som Surisarna skrev häromveckan så har lagrad öl nu dykt upp hos auktionshusen och om vi ser till vad en 3 Fonteinen Armand & Tommy kostade på Systembolaget och att den gick för det femdubbla på en auktion så anar vi att detta kan bli mer vanligt i framtiden. Själv har jag på mina besök i Köpenhamn köpt på mig ett gäng suröl enbart för att ha med ölbyten med amerikanska ölfantaster som trånar efter de belgiska surölen på samma sätt som vi nordbor önskar oss färska IPAs.

Sentimentalt värde kanske inte är alltför vanligt, men det är mellan den här kategorin och nästföljande två mitt eget lilla lagringsexperiment befinner sig. Vissa av ölen härstammar från tiden innan jag blev frälst och när jag ser dem i skåpet hemma minns jag hur jag fick just den där flaskan 120 Minute IPA från Sam Calagione från Dogfish Head eller hur min Sierra Nevada Anniversary Ale 2008 inhandlades innan jag började skriva om öl. Vår gästskribent Balder fick i julas en son som döpts till Jack; självfallet har de öl han fått och köpt på sig med namnet Jack ett värde bortom själva ölet för honom. Ölen kommer att öppnas, men de sparas av en personlig anledning och inte enbart för att ölen i sig kan lagras.

Andra öl som ibland står hemma hos folk, även hos mig själv är sådana som hamnat där av glömska eller försummelse. Jag hittade en gång en gammal American Pale Ale längst in i kylen, en öl som då hade stått där någon månad men som aldrig fått sätta ölet till då jag helt enkelt hade glömt bort den. Nu rensar jag ur ölförrådet desto oftare. Ofta är det lätt att glömma säsongsöl, typ påsk- och julöl är ofta sådant jag har sett stå kvar i någon hylla hos vänner och bekanta. Pripps Julöl 2.8% från fem år sedan var förvånansvärt okey såhär med lite tid längst in i ett köksskåp.

3189770_ijms-12-06089f1Slutligen då. Galenskap. Kanske ett resultat av försummelse, lagringsbarhet och tristess. Varför lagrar man en IPA utan maltbas som kan utveckla den på ett intressant sätt? Varför lagras man ett lageröl bara för att? Varför provar man olika typer av humlad öl överhuvudtaget? Humlad öl och myten om hur färsk den ska drickas beror ofta på hype och att ölen snackas upp. Humle och dess färskvara är en fixide och en trend mer än något konkret och allmängiltigt. Visst får du ut mer av den fina aromen från aromhumlen när ölet är färskt, men drick en två dagar gammal, välhumlad IPA på 9% och ni kommer säkerligen tycka att humlen är lite “för grön”. Jämför med mat. När en marinerad stek just tas av grillen känner ni alla sköna kryddor, den brända doften och hur saftigt det känns – men hur mycket bättre blir det, egentligen? Är köttet försummat om man äter det efter en stund (om vi tar bort dess temperatur från beräkningen)? Snarare är det humlade öl utan ett bra recept i grunden som måste vara tokfärska, andra klarar sig galant med någon vecka, månad eller ibland år på nacken. De är inte samma öl som när de var helt färska – men är en IPA en IPA bara de första dagarna? Vill ni läsa lite om hur australiensisk lageröl lagras och en intressant undersökngin, visualiserad av bilden till höger så bör ni läsa detta..

Galenskapen här är inte helt bundet till IPA eller humlad öl, men för min del så har det blivit så. I nästa inlägg om de mer udda öl jag har lagrat mellan 4-5 år så får vi se om jag är galen eller om ölen faktiskt kan ha utvecklats på ett intressant sätt. För här är också en anledning till varför galenskap och lagringsbarhet går ihop – öl blir inte automatiskt bättre fär att de lagras, de utvecklas och förändrar sig – ibland till det bättre. Här ligger kanske lite av det fina, att öl kanske framförallt humlat öl faktiskt har en utveckling – som ofta glöms bort i hetsen om att dricka de purfärska.

Jag har druckit Sierra Nevada Bigfoot mellan någon månads ålder och med mer än 6 år i källaren och för varje år de lagras har jag tyckt att de skiljt sig helt. De är toppen efter ett halvår från tappdatumet, blir bra efter ett år, tappar efter 2, tappar rätt mycket efter 3, börjar växa igen efter 4 och har blivit en helt annan öl efter 5-6 år. Lagringsresultatet går i kurvor och vågar man inte prova och se hur öl förändrar så lär man sig ju inget. Eller?

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

3 Responses to “MankerBeer Talk: Udda lagringsobjekt – Del 2 – 5 anledningar till varför vi lagrar öl”

  1. Åter igen, hur fan ska man veta om den ska öppnas nu eller sen 😉

Trackbacks/Pingbacks

  1. […] att man ens har dem. Jag har tidigare skrivit om min relation till udda lagringsobjekt och vissa av anledningarna till att vi lagrar öl, det är ju faktiskt lite spännande. Som att hitta en smarrig IPA man glömt ett par år och som nu […]


Leave a Reply