Häromdagen fick vi lite kvalitetsbartime med Henok Fentie och Karl Grandin på Omnipollo på BrewDog Bar Stockholm med M2. Tanken var att vi, då vi inte kan närvara på helgens Meet the Brewer-event i Köpenhamn, skulle snacka skit och dricka lite god öl. Som en liten bonus råkade vi också få prova den kommande bourbonlagrade varianten av Omnipollos Hypnopompa som bryggdes nere med och hos Menno Olivier på De Molen. Hypnopompa Bourbon har premiär nere i Köpenhamn och det vart ett gäng fat och flaskor som lär cirkulera land och rike runt, men inte i en alltför stor mängd. Henok berättar att man trixade lite med kolsyran då den Hypnopompa som släpptes på Systembolaget var nästintill kolsyrelös, nu är man närmre den kolsyrenivå man vill åt och ölet har fått lite mer kropp och restsötman har minskats något. De har också ökat mängden vanilj med ett par extra doser för att boosta på vaniljsötman lite extra. Förutom den fick vi prova “nya” Hypnopompa, batch #2 som även den moddats lite och har nu mer kolsyra samt att de tillsatt kallextraherat etiopiskt kaffe, “Hafursa” från ett av Henoks favoritrosterier.
Förutom dessa öl så är de aktuella med sin bryggning med amerikanska hypebryggeriet Prairie, Potlatch där Omnipollos version nu rullas ut i Sverige – även den en öl vi fick chans att prova. I mitt tycke kan det vara bland deras bästa öl, en mild, len och härligt fruktig farmhouse ale som inte blir estrig, kryddig eller jästbetonad utan tillåts vara mjuk och fruktig. Ni som följer dem på Facebook har också sett att deras samarbetsbrygd med Stillwater är på gång. De båda bryggerierna har “remixat” varandras öl och för Omnipollo innebär det att man tagit Stillwaters ‘post prohibition style ale’ Premium som de nu ska twista till, samtidigt som Brian på Stillwater har valt att göra sin tolkning av Nebuchadnezzar. Egentligen slutar det inte där utan det vankas årsjubileumsöl, Fatamorgana och allehanda spännande projekt inför Copenhagen Beer Celebration, så stay tuned!
Hypnopompa Bourbon B.A
Utseende: Tjock mörkt brunsvart vätska med litet chokladfärgat skum. Redan här märker man att det är en helt ny öl, äntligen pryds ölet av en fin skumkrona.
Doft: Onekligen är det stor karaktär av bourbonfatlagringen och det är verkligen tydligare vaniljtouch på aromen vilket jag uppskattar. Rostad malt, kladdig rinnig choklad och den värsta brända lägereldskänslan från tidigare är borta, något jag tycker gynnar doften. Otroligt chokladvaniljkrämig doft och jag sitter glatt och sniffar på ölet en stund extra.
Smak: Medelstor munkänsla med okey till bra kolsyra. Mouthfeelen gör stor skillnad mot innan då den var tunn och kletig. Den fylligare kroppen för tankarna åt chokladmousse med rikligt av vanilj och ekfat. Träfaten kommer fram mer i smaken än i doften och den nedtonade marshmallowklibbigheten ger utrymme för en tydligare chokladsmak. Sötman och klibbigheten är dock inte helt borta utan det är fortfarande en öl som lämnar dig med klibbiga läppar.
Betyg? – Bättre/+. Nu talar vi. Vanilj och choklad für alle, trots en kraftigare kropp kunde man kanske önskat ännu lite mer tyngd. Samtidigt gillar jag att man inte ändrar ölet helt utan jämfört med den olagrade versionen så är det samma öl, men ändå inte. Kanske att jag hade velat se lite mer bourbonkaraktär, men mer för att jag personligen gillar bourbonlagrade öl än att det saknas.
Hypnopompa Batch #2
Utseende: Lättare lite klar svartbrun vätska. Skummet dör rätt snabbt och lämnar inte mycket rester. Rent utseendemässigt ser den något mindre kletig ut än de båda andra versionerna.
Doft: Färska kaffebönor (ni som provat droppkaffe kan nog relatera) som saknar den rostade bitterheten, snarare är det fruktigt och uppfriskande kaffetoner som paras med chokladmousse och lite lakrits. Kanske har den bitvis lite kryddighet.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Marshmallowsötman är tillbaka (jämfört med Bourbon B.A) men kaffebönorna ger klibbigheten en bra kamp och lyckas nog vinna smakkampen. Mycket lenare i munnen och chokladen är lite lättare då bönorna är vad som är mest framträdande.
Betyg? – Bättre. Här tycker jag att kaffebönor äntligen får visa vad det kan göra för en öl, likt vissa amerikanska bryggare som förstått att kaffe inte är “snutkaffe” utan är en brygd baserat på sköra kaffebönor används bönornas fruktighet och milda syra snarare än för att ge mer rostad bitterhet. Egentligen tror jag att jag gillar den här bäst av de tre “varianterna” och hade det inte varit för att den är lite enklare i smakregistret och marshmallowsötman är tillbaka och stör lite så hade den nog fått det lilla +’et istället för Bourbon B.A
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
