En av de julöl som aldrig riktigt har satt ett avtramp på mig eller min julölsradar är St Peters Winter Ale. För många har St Peters varit ett bryggeri som har funnits i hemmet och på Systembolaget men som kanske aldrig gjorde ett djupare intryck. Ibland har det varit berättigat och ibland har det enbart varit orättvist då de faktiskt har haft ett par rena öl utan direkta felsmaker eller anledningar till att välja bort ölet. Snarare har det varit på grund utav att det har funnits så mycket annat att välja på varpå det är lätt att man glömmer de lite enklare och inte lika häftiga ölen.
Winter Alen är en balanserad strong old ale på 6.3% med balanserad sötma och humlebeska och med målet att vara en välkommen “winter warmer” då regn och slask drar in över land och rike. Alla ni som var uppmärksamma igår ser att precis som Samuel Adams Winter Lager kallas den winter warmer trots att den ena är en mörk lager/vetbock medan den andra är en starkare old ale. Så vill ni enkelt se vad jag menade med att denna betäckning av öl kan ge lite olika stilar så kan ni prova dessa två mot varandra och jämföra intrycken.
St Peters Winter Ale
Utseende: En klar blåaktigt svart vätska med ett litet brunt skum som dör ut och lämnar kvar en skinande yta.
Doft: Mörk sockrad limpa med rostad malt och brittiska pistiller. Lätta toner av torkad frukt och bränt socker samt aningen krydda. Doftar milt av jul.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. En viss humlebeska utan några tydliga smaker från humlen skär in i de söta brända karamellerna som tomtenissen har ringlat över jullimpan. Vissa drag får mig att tänka på brittiska lakritsgodisar – framförallt i eftersmaken. Trots den söta känslan är den behagligt torr, med viss syra och en spilld mormorskopp (de där små charmiga kopparna) kaffe.
Betyg? – Bra-. En enkel öl, bittertorr på ena sidan och söt med smak av chokladkola och limpa å den andra. Med andra ord en rätt vanlig julöl men med en mustigare och rundare ton än t.ex. vad S:t Eriks God Jul Porter hade. Den (St Eriks) var renare medan den här är lite rivigare och med mer syra mot slutet. Till julen skulle jag nog ha den som sällskapsdryck då den är rätt enkel i smakerna vilket kan tas bort lite mycket av den ofta kraftiga julmaten, men till skinkmackan dagen efter kan den nog vara rätt passande.