En öl som dök upp för privatimport hos Great Brands nyligen är Averys dubbel IPA Raja. Raja kallas av Avery själva för ”the Prince of IPAs” vilket är en koppling till Maharaja som vi sett många gånger förr i Sverige. Men det är mer eller mindre bara där man har en likhet. För man ville göra en helt annorlunda DIPA och istället för att ha en maltbomb på 10% så skulle man göra en fruktig DIPA som inte har malten som största focus. Detta ska vara en mer lättdrucken öl som är senaste tillägget i Averys standardsortiment. Att den kommer på en burk ger den ännu ett plus eftersom välhumlad öl som bekant med bravur klarar av färden över atlanten.
Naturligtvis som ett fan av stilen och ett fan av bryggeriet var jag tvungen att beställa ett flak. Tydligen så tog de slut illa kvickt från importören, men de har lovat att det kommer en leverans till i slutet på nästa månad. Jag rekommenderar er att hålla ögonen öppna för den lär ta slut fort igen och ett flak kommer att åter beställas till lilla Vellinges systembolag.

Avery Brewing – Raja Double IPA

Utseende: Ljus, nästan gulfärgad och grumlig med ett vitt krämigt skum. Otroligt ljus för att vara en öl, ser nästan mer ut som ett glas med ananas juice.
Doft: Stora tropiska dofter, mestadels av frukter som persika, passionsfrukt och grapefrukt. Det något blommig doft och det påminner åter om juice i doften.
Smak: De tropiska frukterna spelar även förste fiol i smaken. Viss smak av honung som bidrar till än mer sötma. Inget i smaken kan härledas till malten utan det är bara humle som ger smaken till ölen. Inte någon form av alkohol i smaken trots de 8%en. Dock finns det en liten örtsmak som avviker lite.

Betyg? – Bättre(+). Jag är kanske lite hård i min bedömning, men jag tror inte att denna öl passar alla. Trotts att det är en så pass tropisk öl är den ganska torr. Det slår mig att det jag dricker mycket väl hade kunnat vara en isglass istället, en solig vårdag hade varit bättre än en kall vinterdag även om ölen var väldigt god nu också. Om man uppskattar mer maltbaserade IPA så kommer detta inte vara en favorit, men om man är ett fan av blommiga och tropiska IPA kommer detta att vara som handen i handsken för dig.

Som jag lovade, detta är en uppmaning till svenska bryggare. Detta är en öl dom borde prova, de ska titta på den, de ska dofta på den, de ska smaka den. Anledningen är enkel: en IPA eller en DIPA måste inte innehålla massor av karamellmalt utan det går att brygga en fantastiskt bra, välsmakande och fortfarande fyllig IPA utan det. Ett stort misstag som genomsyrar svensk IPA är i min mening karamellmalt, det överanvänds och få kan konsten att brygga bra torra IPA.

10 april, 2014. Vi var mitt uppe i firandet av den estoniske fäktaren Viktor Zuikov‘s 52årsdag när vi insåg att det var mässdags på Svenska Mässan i Göteborg. Föregående år var det fullkomligt kaos och jag var oerhört nyfiken och positivt inställd på hur mässarrangörerna styrt upp allt.
Men det var inte bara Mr Zuikovs födelsedag, det var en större grej som hände den dagen; jag träffade Marcus Hjalmarsson för första gången. Kanske världens goaste kille, visade det sig. Och han kan göra öl, damn han kan göra öl!

Någon form av bromance uppstår och jag följer hans bryggeriutveckling på nära håll, eftersom han representerar 042-unit precis som undertecknad, och har på mindre än et år gått från att ha i princip nada bryggutrustning till att ha skeppat en helskottas massa flaskor till Systembolaget från Helsingborg, fyllda med smaskig bärs från hans eget bryggeri.
Äntligen har Helsingborg ett bryggeri att räkna med (Jag räknar Helsingborgs Bryggeri, Brewskis grannar, till ett av de sämsta bryggerierna i Sverige)! Vi snackar lite med Marcus inför årets mässa och året som gick, en ödmjukhetens fanbärare som inte kan kontrollera volymen på sin egen röst.

MankerBeer (MB):
Hallå Marcus Hjalmarsson (MH), skapare av hype med bl a Twisted Twin på En Öl & Whiskymässa 2014, allmänt skön herre med stor kärlek till öl och en helvetes massa självkritik till sina egna öl, hur är läget?
MH: Aloha! Jag mår enligt normen svensk lycklig medborgare helt okej. Börjar så sakteliga retardera mot position total fosterställning. Jag bad om det. Vi bad om det. All In bad om det. Tybell (All In Beverage) bad om det. Alla bad om det.

Marcus Hjalmarsson. Med en korv.

MB: När Lucas i montern för Höganäs Bryggeri rekommenderade mig att knalla bort till nya “High Nose Brew” och testa deras bärs hade jag ärligt talat väldigt låga förväntningar. Mest eftersom Höganäs Bryggeri definitivt inte imponerat på mig. Du tog mig med storm, och jag ringde Manker direkt och sa att han skulle komma dit. Kärlek uppstod. Gnistor slog och resten är historia. Berätta om responsen på mässan och tiden direkt efter En Öl & Whiskymässa 2014!
MH: Det var tack vare er och resten av branschen vi fick lite blickar riktade åt vårt håll, det glömmer vi aldrig och det är vi djupt tacksamma för. Vi var nog inte riktigt beredda på responsen som vi fick, från både bransch och allmänhet. Tiden efter kände jag mig ganska färdig och energilös och drog till Köpenhamn under några helger tillsammans med Pontus och övriga i All In gänget. Vi hängde på Copenhagen Beer Celebration där vi träffade Wayne (Wambles från Cigar City, red. anm) och sedan ställde vi ut med High Nose på Copenhagen Beer Festival. Jag tog en paus från bryggeriet i Höganäs och vi började att fila på lite planer om ett bryggeri i egen regi. Kort därefter fick vi napp, ett bryggverk stod redo för leverans och resten är en enda stor dimma.

MB: Du som har mer prestationsångest än sonen till en asiatisk doktor, hur känns det inför En Öl & Whiskymässa 2015?
MH: Hahahaha! Well, det handlar om att jag är mycket väl medveten om vad jag står rent bryggtekniskt och erfarenhetsmässigt. Jag är kritisk därför att jag måste vara kritisk.

Har du sett ”Bad boy Bubby”? Jag befinner mig just nu i inledningen av långfilmen där jag plastar in katter och blir betäckt av församlingsmedlemmar. Exempelvis, jag gick med i Öl & Kakel på Facebook för ett tag sedan, en grupp ärliga, jävligt pålästa och trevliga människor som bränner hårt tillika hyllar euforiskt. Det är enormt lärorikt och spännande att följa trådarna även fast det ibland gör ont som satan. Öl & Kakel är dock ej att rekommendera för bryggare som gillar att ge sig själva ett blåsjobb ”on a daily basis”.

Apropå prestationsångest – jag har sett och hört bryggare lyfta sig själv till skyarna och tro de är några jävla matrix-orakel slash keyholders, bara för att de fått pris för bästa öl på någon hälsokost-mässa i Söderhamn. Kolla Mikkeller, han om någon borde vara mätt, stolt och jävligt belåten, men han är fortfarande hungrig som fan. Jag har aldrig hört honom säga att han gör ”divine” prylar. Detsamma med Henok (Omnipollo), Ekarna (Brekeriet), Thomas Fransson (Malmö Brewing Co) och All In Brewing, de rycker mest på axlarna inför sina alster. Ödmjukt? Delvis. Kreativt? Tämligen. All In träffar jag på dagligen och jag har lärt känna killarna bra vid detta laget. Monryd ligger bakom svinbra prylar men rycker mestadels på axlarna och känns aldrig riktigt nöjd med något han gör. Victor pratar mest om andras alster och är konstant orolig. Görts rycker för minsta handpåläggning, både verbalt och fysiskt. Det är sant, testa själv – helfestligt! När jag upplever deras demoner så vet jag att jag inte är ensam, det är på riktigt och det tar aldrig slut.
Förresten, jag ser fram emot mässan med skräckblandad förtjusning.

Mango!

MB: Allt går i 190 nu för Brewski, på ett år har ni hunnit ordna lokal, köpa ett ZIP-bryggverk, montera ihop allt, kört provbrygder, bryggt kommersiellt och släppt 10tusentals flaskor på Systembolaget. Hur i hela friden hann ni med allt det?
MH: Det har varit mycket krävande men samtidigt en jävla ynnest. Som sagt, vi är ett gäng hängiga, halvtomma och ”haerliga killar” som lever i en långfilm. Det är fan helt sjukt.

MB: Frukt i öl, vad är grejen? Och var började denna fruktmani?
MH: Tanken om frukt i öl har väl alltid varit där, kan ha kommit efter någon resa till Nordamerika. Jag och Alfred började tidigt att diskutera om vi skulle göra en batch med mango, papaya, ananas och passionsfrukt, vilket vi också gjorde. Det blev en hyfsat bra bryggd som gjorde att vi fick upp ögonen för entangling…

MB: Vad i hela friden är det för monster ni köpt in till bryggeriet? Tell us allt!
MH: Det är en humleraket som vi använder vid torrhumling. Vi testar den för fullt i skrivande stund och det ser lovande ut.

Humleraket!

MB: All In Beverages är er distributionspartner sedan dag 1, berätta lite om er relation och varför ni valt att jobba med dem!
MH: Svinbra killar hela högen, de sitter på erfarenheter som jag inte ens är i närheten av. De visade tidigt en transparens som jag eftersökte och som inte var av denna värld, dessutom var de genuint intresserade av våra alster och trodde på oss från första sekund. Underbart gäng, bara superlativ. Tybell, som driver skutan, är sjuk i huvet men trots det en av de mest kreativa människor jag någonsin träffat. Ser honom även som en mycket god vän.

MB: “Robin &…”-prylen? Vad är det och vem är denna mytomspunna Robin?
MH: It takes me to know and you guys to find out. 😉 Robin är en fantastisk kille och en mycket god och lojal vän till mig, som har stått ut med ”moi” under det senaste decenniet. Ölet “Robin och glassen” är en hyllning till en dödskul casual-tok och anglofil som dricker enorma mängder öl och äter glass som en häst. Robin ska inte underskattas, han är supersmart och glömmer aldrig någonsin någonting. Tro mig, jag vet… Kort och gott, en vän och kollega för livet som jag ibland vill slå jättehårt!

Robin

MB: När kommer MankerBeerfeber och vad blir det för skoj?
MH: Det blir en Berliner med rödmalva och litchi. Skämt åsido, det är Manker-killarnas egna lilla hemlighet! Den kommer någon gång under detta år, frågor på det? 😉

MB: Vad kommer att hända för Brewski fram till nästa års ölmässa i Göteborg?
MH: Vi ska bara försöka hålla oss vid liv samt bli jävligt mycket bättre på det vi gör!

Som Hr Hjalmarsson alltid säger – Gott snack!

Vi ses på En Öl & Whiskymässa 24-25 april – biljetter hittar ni här!