MankerBeer.com

När jag, M2 och Kristopher var i USA på världens största ölfestival Great American Beer Festival i Colorado i fjol så pratade vi mycket om hur långt före den amerikanska ölkulturen är den svenska. Men också hur pass mycket mer man lyfter fram den och gör något festligt mer än att bara låta bryggerier och importörer stå och hälla upp samples. Framförallt i Denver men även i hela Colorado har bryggerierna små events och fester med andra bryggerier och egentligen är själva GABF rätt onödigt att besöka.

Frågan vi landade i och som vi hade redan 2013 var när något liknande skulle ske i Sverige. Om det ens skulle gå? Medan Stockholm Beer och Whisky Festival tyvärr blir alltmer oaktuellt med enorma montrar för Mariestad och allehanda whiskymärken så hamnar de små bryggerierna i skymundan medan andra drar sig ur då det är på tok för dyrt för att de ska kunna ställa ut.

När nyheten om GBG Beer Week så dök upp som ett komplement till En Öl och Whiskymässa i Göteborg kändes det som om våra böner blivit besvarade. Ölmässan i Göteborg har på bara några få år gått från utskrattad och upprörande till verkligen ta åt sig av besökarnas önskemål, beröm men framförallt kritik. Att nu också få en hel stad att sluta upp kring egna barer och bryggerier, men också att bjuda in för andra att ställa till med olika events vart en succe. Nästan alla provningar, tipspromenader och events vart fullbokade och hela staden andades öl på ett sätt vi inte sett tidigare i Sverige.

Mitt under pågående mässa tog vi ett snack med arrangörerna Stanley Wong och Tommy von Brömsen som trots allt beröm för fjolårets men då också den pågående mässan inte var hundraprocentigt nöjda. Det finns alltid saker att förbättra och Stanley var tydlig med att man löpande höll koll på saker som kan förbättras eller anpassas till besökarnas önskemål. En bra inställning då ölet förvisso kan vara i centrum men om själva arrangemanget fallerar så spelar ölet ingen roll, du har för svårt att prova den. Ett exempel är hur de sedan första året flyttat glasutlämningen till en öppnare yta, i år fick du även små fiffiga (men rätt fula) påsar att har runt halsen för ditt glas. Fult men väldigt praktiskt för den som inte orkar gå runt och hålla i glaset hela tiden.

Fastän man hade närmare 7.000 besökare den första dagen och siktade på fullt och 12.000 på lördagen så kändes det otroligt luftigt i lokalen, bitvis nästan tomt. Ett praktexempel på bra planering och faktumet att man skippat enorma jippomontrar som vi annars ser på Stockholm Beer, detta med ett högre besökarsnitt än just nämnda mässa. Det enda problemet man har, vilket Stanley själv återkom till ett par gånger är maten. Det var ofta långa köer och rätt dåligt utbud. Men ser man till hur de förbättrat mässan varje år så hoppas vi se en skillnad redan till nästa år.

Sett till utställarna var det en härlig mix där det lokala verkligen fick ta plats. Rådanäs Bryggeri hade den kanske största montern men annars såg vi Electric Nurse, Dugges, All in Brewing, Brewski, Stigberget, Vega, Beerbliotek, O/O Brewing m.fl lokala förmågor. Kul också att nystartade projektet Open House Brewing fanns på plats med Spike Brewery och Bearded Rabbit som ihop med Electric Nurse startat ett gemensamt bryggeriprojekt. Just Bearded Rabbit vann också medalj för sin veteöl, vilken start! Grattis!

Men det är mixen jag gillar, förutom det lokala såg vi Malmö Brygghus, CAP och Nynäshamns Ångbryggeri ihop med etablerade importörer såsom Brill & Co, Galatea, Elixir Wine, Wicked Wine och Brewery International. Kort och gott fanns det lite av all – för alla. Ölmässigt var det annars de vanliga bryggerierna som levererade. Amager Bryghus Batch 1000 är en magisk IPA med Sorachihumle som släpps på Systembolaget efter sommaren, Brewski har fått fram väldigt spännande Berliner Weisses och All in Brewing Purpose of IPA som släpps på Systembolaget idag gör verkligen namnet rätta. Andra favoriter var Rådanäs Saison som även den kommer på bolaget framöver samt S:t Eriks SB01 där Jessica Heidrich visar att hon kan det här med humliga öl. Överlag var det väldigt hög nivå på ölen.

För de som vill lära sig lite mer om öl eller annat gott så ledde BeerSwedens Fredrik Berggren flera provningar och diskussioner och även här sticker man ut. Fredrik har en väldigt rakt-på-sak-attityd och vågar ställa lite knepiga och intressanta frågor vilket vi märkte i den stora paneldiskussionen. S:t Eriks, Rådanäs, CAP, Beerbliotek och Coppersmith hade alla sina bryggare på plats och samtalsämnena gick från allt till om Systembolaget behövdes till om gårdsförsäljning borde tillåtas och varför man måste få säga ifrån kring dålig öl. Just den sista punkten var extra intressant då det lyftes fram hur man i USA ändå har en väldigt hög procent med bryggerier som verkligen levererar, medan vi i Sverige kanske bara har 20% som verkligen sticker ut medan resten tyvärr har halkat lite efter. Ett kaxigt utspel som alla stod bakom. Annars var det en otroligt trevlig stämmning där samtliga betonade att man var kollegor mer än rivaler.

Slutligen då. Vilka öl ansåg mässans domarpanel var bäst? Nedan är hela medaljlistan med totalvinnaren först. Med den listan tackar vi också för årets mässa och hoppas att den fortsätter att föra svensk mässtandard framåt.

Mässans bästa öl alla kategorier
Anchor Old Foghorn Bryggeri: Anchor Brewing Co, Cask Sweden AB

LAGERÖL
GULD – Jever Pilsener (Radeberger Gruppe/Jever, TOMP Beer Wine & Spirits)
SILVER – Ka-blammo (Nääs gårdsbryggeri & All In Brewing)
BRONS – Weltenburger Pils (Weltenburger Klosterbrauerei, ÖsterlenBryggarna AB)

ALE UPP TILL 5%
GULD – Everyday IPA (Oppigårds Bryggeri)
SILVER – The Leveller (Spring Head Brewery, Holy Grale (Santosha AB))
BRONS – Electric Nurse Pale Ale (Electric Nurse)

ALE 5,1-6,9%
GULD – Steennbrugge Dubbel Bruin (Brouwereij de Gouden Boom, TOMP Beer Wine & Spirits)
SILVER – Steenbrugge Blond (Brouwereij de Gouden Boom, TOMP Beer Wine & Spirits)
BRONS – Fuller´s 1845 (Fuller´s Smith & Turner, Arvid Nordquist)

ALE 7% OCH ÖVER
GULD – Anchor Old Foghorn (Anchor Brewing Co, Cask Sweden AB)
SILVER – Pandemonium (The Nils Oscar Company)
BRONS – Bötet Barley Wine 2013 (Nynäshamns Ångbryggeri)

PORTER/STOUT
GULD – Anchor Porter (Anchor Brewing Co, Cask Sweden AB)
SILVER – Sigtuna Midvinterblot (Sigtuna Brygghus, Galatea)
BRONS – Nääs Stout (Nääs gårdsbryggeri)

VETEÖL
GULD – Wisby Weisse (Gotlands Bryggeri AB)
SILVER – Hefenator (Bearded Rabbit Brewery)
BRONS – Paulaner Hefe Weissbier Naturtrub (Paulaner Brauerei , Spendrups Bryggeri AB)

SPECIALÖL
GULD – Rodenbach Grand Cru (Rodenbach, TOMP Beer Wine & Spirits)
SILVER – Boon Oude Kriek (Brouwereij Boon, TOMP Beer Wine & Spirits)
BRONS – Blåbärliner (Dugges)

ALKOHOLSVAG ÖL, UNDER 3,5%
GULD – Paulaner Hefe Weissbeir Leicht (Paulaner Brauerei, Spendrups Bryggeri AB)
SILVER – Eriksberg Hovmästarlager (Carlsberg Sverige)
BRONS – The Sacred Amber Lager (Spendrups Bryggeri, Brutal Brewing)

 När jag var på väg hem från första dagen (där det också tipsas om de bästa ölen) av En Öl och Whiskymässa i Göteborg var det med glädje och en känsla av att “det här behövdes” och inte helt otippat är det ordet som flest omnämnt mässan med “revansch”. Förra året fick de, tyvärr med rätta utstå en enorm flod av kritiska röster, skällsord och besvikna påtänkta besökare som aldrig kom in, eller som kom in men som väl inne hade svårt att köpa ölkuponger eller att ta sig runt i de lite väl smala gångarna.

I år var det tvärtom – planerat, strukturerat, luftigt och glatt. Borta var de smala gångarna där man hade svårt att ta sig fram då det inte gick att stå i kö på var sida av gången och samtidigt ha två personer korsandes varandra bakom en, istället var det stora fält med stora öppna ytor i mitten. Nu behövde man inte cirkulera i lokalen utan kunde korsa och gå lite som man ville, föredömligt planerat! Likaså hade man gett mer utrymme till ölutställarna vilket jag verkligen gläds åt. Det fanns nu mer luft mellan dem och fler utställare hade chansen att synas och riskerade nu inte att gömmas bakom whiskyutställarnas enorma PR-jippon – något jag är väldigt kritisk mot Stockholm Beer för. Är jag där för att prova på öl vill jag inte trängas med andra ölfantaster för att whiskyutställarna har mer pengar och slår upp enorma montrar bland ölutställarna. Istället var de båda rummen smart nog planerade som ett öl- repsektive ett whiskyrum, dock med vissa avvikelser. Ville du ha öl höll du dig mer i ölsalen medan whiskyfantasterna främst höll till i andra delen, samtidigt som det aldrig var svårt eller långt att gå emellan – det rör sig trots allt bara om 20 meter som dessutom innehöll fler utställare.

Emellan rummen hade man ett stort utrymme för de som ville sitta ner för att avnjuta sin dryck, vila fötterna, nyktra till eller bara snacka lite med sina vänner. Perfekt lösning som många verkade uppskatta då alla fåtföljer och bord var upptagna framåt eftermiddagarna. I närheten av denna ytan hade man också det mesta av matförsäljningen, två stånd med wraps, mackor med mera samt i närheten ett krovstånd. För den riktigt hungrige fanns också en amerikansk buffe. Kanske lite lite för så många besökare men med tanke på att man nu hade delat upp insläppet under dagen så var det aldrig riktigt tjåkat förens framåt kvällskvisten, och då hade man också hunnit äta. Inte heller såg jag några direkta köer vid maten, så bra löst. Toalettproblem brukar alltid vara svårt på ölmässor och även på en festival såsom Great American Beer Festival är det rätt begränsat, dock kunde man ha varit tydligare med placeringen av toaletterna som var lite svåra att finna.

Ölmässigt var utbudet av utställare perfekt – lokala bryggerier fick lika mycket utrymme som större importörer och redan etablerade bryggerier och det var en härlig blandning av nytt och gammalt. Det kändes uppdaterat och aktuellt och spontant är det väl bara något enstaka bryggeri eller utställare som inte var på plats. Kanske behövdes också något nytt, för många mässor börjar bli lite repetativa med samma öl, utställare och snack dag efter dag, mässa efter mässa och till slut tröttnar man lite på själva ölen utan hänger mest och snackar med folk. Då är det kul att se lite nya bryggerier såsom Stigberget, Rådanäsa, Höganäs och High Nose Brewery få lite utrymme istället för att hamna i något obskyrt tredjerum dit ingen riktigt beger sig såsom på Stockholm Beer.

Skulle jag ge något tips inför nästa år så är det att göra det lite tydligare med vad som finns var, kanske även vilka utställare som finns var och inte bara mat, toaletter etc. Annars var det helt rätt tänkt med olika insläppstider och i och med att man sålde slut på förköpsbiljetterna så tror jag inte att folk blev skrämda av att behöva komma lite tidigare eller på en viss tid utan om man vet att man slipper stå och köa och att hallen är knökad så uppskattar man nog alternativet att få komma lite tidigare/senare. Är man dessutom ute i tid och köper sina biljetter, vilket Göteborgarna uppenbarligen varit båda åren så är det inte heller något att diskutera. Nu är jag kanske lite partisk men jag gillar verkligen utrymmet där utställarna kunde vila ut och dricka lite kaffe och hänga, vilket också huserade det lilla “bloggarrummet” där vi kunde lägga av oss saker och ta en kaffe. Nu ska jag inte överdriva vår egen betydelse men för utställarna kan det vara skönt att kunna sträcka ut sig och ta en rast från alla ljud och allt folk och det lät på de vi mötte i utställarrummet som om de verkligen uppskattade det. Slutligen var provningarna som BeerSwedens Fredrik höll i var nyskapande och med all rätta välbesöka och för min del var provningen med Mikkel från Mikkeller den bästa jag har varit på med honom (vilket är ett gäng), mycket på grund utav Fredriks upplägg! Förutom i inlägger som det länkas till i början av den här sammanfattningen så kan ni se våra fyra favoriter här till höger. Vi vill också lyfta fram High Nose, Rådanäs, Belgoklubben och CAP (där även Frequency huserade med fina öl) som alla levererade riktigt bra öl.

Ja, grattis får man säga. Detta var en riktigt välgenomförd mässa och det flöt på riktigt bra samtliga dagar, från öppning till stängning. Nästa år tror jag att Göteborgsmässan på allvar kan vara med och hota Stockholm Beer som sveriges bästa ölmässa, det ska bli kul att följa arbetet med nästa år!

Tack så länge för ett grymt genomförande!

Efter fjolårets kaos med allt från köer utanför, köer för att hämta ut glas, köer för att köpa ölbiljetter och en trång mässhall så var oddsen emot Göteborgs öl- och whiskymässa. Därför var det oerhört intressant att följa arbetet inför årets mässa och även att se hur mässan flöt på under gårdagen. Skulle det tjockas på redan under torsdagen eller väntar folk tills idag och imorgon, är utställarna förberedda, är lokalerna nog – frågorna var många och idag sitter jag mest nöjd och konstaterar att so far so good.

De har öppnat upp mer yta för garderob, mer yta för glashanteringen, mer yta för uställarna och framförallt mer yta för besökarna. Det var luftigt och lätt att ta sig runt, platser för de som vill sitta och snacka fanns det mer än gott om och placeringen av utställarna kändes också logiskt och bra. Borta är gamla tänk om att mixa upp öl och whiskyutställare utan bortsett från Cask Sweden, CAP och Mjödhamnen var det nästan enbart whiskyuställare i den “bortre” hallen medan ölutställarna höll till i den mer centrala hallen – perfekt och skönt då man slipper gå i stora cirklar för att hitta mellan utställarna. Skönt också att se att även ölutställarna får samma ytor som många whiskyutställare som annars tenderar att ta upp onödigt stor yta för en eller två produkter. Här är det enda jag kan tycka var lite synd att skyltningen och antalet toaletter var sådär. Likaså kanske jag hade velat se fler ställen för att äta och få i sig mat, nu fanns lite wraps, någon macka och en amerikansk buffe – inget fel med det men nu till helgen när besökarantalet är flerdubblat så kan det vara svårt att räcka till.

Det jag verkligen gillade med mässan var mixen av utställare där man har lyckats fånga upp lokala förmågor som Rådanäs, Stigberget och Electric Nurse och blandat ut med nyheter såsom Nya Carnegiebryggeriet, All in Brewing och Höganäs. Lägg sedan till Wicked Wine (Mohawk har en serie grymma Small Batches på plats), Brewery International (Fifty/Fifty Eclipse, say no more – gå dit och prova!!) och CraftBeer.se/Galatea (Sigtuna/Shepherd Neames Barley Wine är utmärkt) och utbudet blir riktigt bra. Med bra inslag som montern mittemot Belgoklubben med brittiska tilltugg (lakritspopcornen är to die for!) och en hel hörna med korvar, skinkor och ostar blir det nästan lite saluhallskänsla med allt sorl och dofter och smaker – trevligt!

Inte helt otippat fann jag favoriter hos Beerbliotek i form av Spring IPA och Mocha Latte Stout, Dugges/All in Brewings grymma Musikhjälpens IPA och Hype IPA samt Malmö Brygghus Barrique Sauvage och Canned Wheat (missa inte heller Hello Mönkeys, allt med apor är lustigt), Sveriges kanske bästa öl just nu. Eller ja, den utmärkelsen får den tillsammans med Brekeriet Blondette, om den överraskade i Linköping så är den minst lika tokbra nu. Missa nu inte när CAP och Brekeriet gör en Live Blend idag klockan 15.00 – garanterat spännande! Bredvid Brekeriet finner ni Constant Companion vars utbud får det att saftas i munnen. OWA Lambicerna i all ära men Monarchy/Ducato’s samarbete, en gose med hallon var en av gårdagens bästa öl! Läskande, fräsch och underbart smakrik! Missa inte heller italienska LoverBeer och framförallt då BeerBrugna, en superb suröl med plommon som verkligen fått till en unik smak. Över lag höll bryggeriets olika öl väldigt hög klass men den här tog priset! På tal om suröl – Belgoklubben har med ett par riktigt fina öl och ja, Cantillon Mamouche (lambic med fläder) känns väl inte som något jag måste sälja in till er, det är världsklass rakt igenom men prova annars Moriau Geuze – en fin och smakrik geuze som inte är för tokig. Nya Carnegiebryggeriet har jag redan nämnt, men ja – de är verkligen värda ett besök och prova då framförallt Primus Lux och J.A.C.K. Missa inte heller Casks monter där Beavertown har premiär och ni kan finna en 3-4 olika öl från det riktigt trevliga brittiska bryggerier, Bloody Ell är en IPA med blodapelsin som kommer nu på Systembolaget i juni och har allt som behövs för att bli en sommarhit – läskande, lagom besk och med riktigt bra smak av blodapelsin. Bredvis hos CAP finner ni också Frequency vars Aint Nothing to fxxk Wit är det perfekta komplementet till en phad thai, frisk med mycket koriander och lime, balansen sitter nu och ölet är utmärkt för en varm sommardag.

Några direkta trender bland bryggerierna finns inte riktigt utan det känns som om bredd och djup börjar få mer plats än IPA eller suröl vilket jag tycker känns befriande. Dock gillar jag hur Nya Carnegiebryggeriet och Mohawk kör på öl med lite lägre alkoholstyrka, för öl ska trots allt kunna drickas och inte bara samplas om några få centiliter. Samma ide har All in Brewing och Beerbliotek med Hype IPA och Klippans IPA som båda är snälla och “sessionable”, skönt att det äntligen verkar som om den typen av öl börjar komma nu efter alla års siande. Göteborg är en otroligt vänskaplig stad där alla brinner för öl på ett enande sätt, lite som i Malmö men enligt mig lite extra. Alla bryggerier i staden hjälps åt, pushar varandra och samarbetar så gärna och brett de kan vilket är glädjande att se – öl ska vara kul och ölentusiaster i Göteborg verkar verkligen ha kul.

So far so good som sagt. Mässan imponerade verkligen och om det bara flyter på bra idag så har jag nog inget annat än lovord att ge. Nu laddar vi för dag 2!