För några dagar sen nåddes vi av informationen att det skulle startas ett nytt bryggeri i Malmö.
Efter lite roddande hittade vi att det var ett bryggarkollektiv som skulle startas i källaren på Bishops Arms på Gustav Adolfs torg i Malmö.

Vi stämde träff med Jonas Carlsson Stroh och Henrik Nordmark på Beer Ditch och hörde vad det var de kokat ihop.

Jonas berättade då hela historien om att initiativtagaren till det hela är Bishops arms GAT barchefen Maja Kozul. Maja har sedan länge velat ha en egen kran på Bishops och frågat Jonas tidigare om han hade kunnat fantombrygga i närheten. Tyvärr har det inte fungerat rent logistiskt. Då kom man på att i källarlokalen finns ett tvättrum som mer eller mindre aldrig används och där kan man ha en bryggeriutrustning. Efter en del klurande kom Jonas och Maja fram till hur upplägget kunde se ut.

Jonas skattar och sa. Detta hände för en månad sen och Henrik fyller i med att han bara fick ca 24 timmar på sig att fundera ut om det var något han kunde tänka sig att gå med i. Så det har gått väldigt fort, för tanken är att vi ska vara igång redan i slutet av april.
Namnet var inte något man dividerade om länge och slutade vid Minus-1 då man ligger en trappa ner. Jonas skrattar lite och säger, det är ju trotts allt ett hotellbryggeri i dubbel bemärkelse (Bishops arms ligger på första våningen på ett Elite Hotel) så vi kallar det för hotellbryggeriet Minus-1. Ölen kommer att bryggas under namnet Minus-1, men fortfarande under våra egna hembryggeriers namn.

Att starta ett bryggeri kan vara otroligt dyrt, men i detta fallet är det inte alls så svårt får bryggeriutrustningen är till en början inlånad av Brekeriet bröderna Ek och allt annat har Maja bidragit med. Detta har gjort det hela fullt möjligt.
I nuläget är det 50 liter per gång som ska bryggas, men man kommer att kunna expandera, vilket är tanken. Man kommer att ha ett roterande schema mellan bryggarna, så det kommer att vara en tvättstuga med klara scheman.

Vi kan även lägga till lite bryggare och det finns namn som vi gärna tar in i laget. Men det kändes bra med dessa 8, så det inte heller blir för rörigt.
Eftersom det är hembryggare som står bakom det så kan faran vara att det smakar just hembryggt, vilket inte alltid är negativt. Vi kommer att ha hård kvalitetskontroll. Maja vill ju inte heller sälja dålig öl säger Jonas. Om den är OK så kanske vi har firmafest istället, men är den sämre än OK så kommer vi att hälla ut den.

Bryggarna vill vi inte säga så mycket om eftersom man inte provar deras öl så ofta men ändå står ett par av dem ut mer. Tänker då främst på Milos Savic och Timo Widell som tillsammans brygger under Brewbros Malmö som får brygga dubbelt eftersom dom är två. Att de har meriter som SM Guld i hembryggning gör inte heller saken sämre.
Personligen har jag druckit en del brygder från både Jonas och Kapusta vilket även det bådar gott.

Här är alla bryggare som kommer att rotera.
Christian Kapusta, Kapusta Brewing
Henrik Nordmark, Lazy Kitty Brewing
Jonas Carlsson Stroh, Solobryggeriet
Magnus Rönnerup, Living Dead Brewery
Mathias Olofsson, Ölofsson Brewing
Milos Savic och Timo Widell, Brewbros Malmö
Patrik Norrlöf, Södra Innerstans Brygghus

Macken Bryggeri är ett av mängden av många nya bryggerier.
Bryggare Andres Furukawa har sitt imponerande CV där han bland annat har doktorerat i ölbryggning har vi tidigare skrivit om men vi har faktiskt aldrig nämnt något om ölen som kommit ut och därför tar vi idag pennan ur munnen.

Mackens tre första öl består av en Belgisk dubbel (Alraune), en IPA (Twin IPA) och en Wee Heavy. Just Wee heavyn är det jag reagerar mest på, för IPA och belgisk dubbel har vi sett många av tidigare på den svenska marknaden.
En Wee heavy är en starkare variant av en Scotch ale som är en mörk maltfokuserad öl. Inte helt ovanligt att ölen har en viss rökprofil och det är precis det man har i Mistress of the Taboo. Andres har en hel del malt i ölen. Hela 8 olika maltsorter bland annat rökig whiskymalt, chokladmalt och karamellmalt. Han har även låtit ölet vila på ekfat som ska ge rökmalten större chans att mogna och balanseras med.
Eftersom Andres har ett bryggeri, men ännu ingen riktig adress i Stockholm så har han fått åka till Danmark och brygga ölet hos Munkebo Mikrobryg.

Etiketten är väldigt tuff och är skapad utan konstnären Jonathan Hultén som står för allt det visuella till i alla fall de tre första brygderna. Etiketten är inte bara tuff, det är även en hyllning till filmen Repo Man. En film från 1984 med Emilio Estevez. En riktig klassiker där Emilio har en riktigt dålig dag och stjäl en bil som sen för in honom på ett äventyr i sig. Se filmen istället, det är den faktiskt värd om jag inte missminner mig. Etiketten till Belgiska dubbeln Alraune bjuder vi också på här. Den är nämligen riktigt stilig.

Macken Bryggeri Mistress of the Taboo

Utseende: Djupt mörkbrun med vissa röd nyans med en mindre ljusbrun skumkrona.

Doft: Ett rökt köttstycke tillsammans med lite choklad till. Så reagerar min näsa och det är en söt härlig maltighet i doften och den där chokladtonen blir väldigt trevlig i den annars dominerande rökdoften.

Smak: Smaken är så att jag hoppar till direkt. Den är intensivt rökig i första smak, men den lättar snabbt och blir alltmer likt en typisk scotch ale i smaken. Det är en viss sötma från malten som balanserar upp röken fint, chokladen känns inte lika mycket i smaken, men den spelar ett fint spel i bakgrunden tillsammans med en träig eksmak som bidrar med en lätt ton av vanilj. Eftersmaken är utav en viss beska samt lite bröd utan råg. Annars är det inte mycket beska att tala om tyvärr är den lite lätt. Vilket är otroligt då den är på hela 8% ABV. Ett plus för att man döljer alkoholen så pass mycket.

Betyg: Bättre. En spännande öl som Andres själv beskriver som sitt Wild card. Men detta wild card kommer nog inte att gå hem hos alla. För mig som gillar en rökig öl, eller en rökig whisky går det förträfligt. I jämförelse med de andra två som är rena, fina och välpolerade i sina smaker så är detta mer ett vilddjur. Inte bara den som tycker om rököl eller rökig whisky ska prova ölen, även den som tycker mer om det lite mer extrema som letar efter en kick ska absolut prova.

A repo man is always intense… but only a fool gets killed for a car.

Vår serie med nya svenska aktörer och spännande nano- eller hembryggerier fortsätter och nu har turen kommit till Uppsala att visa upp vad de kan komma med; Jackdaw Brewery.

Jag har följt dem på deras Facebooksida ett tag och en av sakerna som verkligen imponerade på mig var deras label till Chicouté, en dubbel IPA med hjortron (hört den förr?) som jag gladligen ska prova nu under helgen. Såklart har vi nu fått möjligheten att prova två av deras öl vilka vi ser fram emot att utforska närmre. Men vad är ölet utan att vi får reda mer om männen bakom bryggeriet?

I god anda lät jag dem själva berätta om sig, sin historia och sina öl. Så från Manker Beer, till er alla, Jackdaw Brewery.
De tre vännerna och ölnördarna Fredrik Bjarman, Jan Axaeus och Gabriel Källberg (som många av er nog kan ha sett vara aktiv och ge oss tips på vår Facebooksida vilket vi tackar innerligt för) hade med hål i plånböckerna och utslitna fotsulor ledsnat på att köa utanför Regeringsgatan och så en blöt kväll kom då den naturliga frågan – hur svårt kan det va?

Alltsedan den kvällen har de då enligt dem själva “med berått mod begått öl” vilket de kommer fortsätta med. Trots höga ambitioner så är de ödmjuka hembryggare, men kommer trots det att hals över huvud kasta sig in i den växande marknaden för öl. En marknad som också börjar bli mer och mer öppen för nya och allt mindre aktörer vilket vi verkligen gillar och tror kommer gynna svensk ölkultur.

De har inga tankar på att bli spökbryggare eller pantsätta allt de äger och har eller gå runt med hatten och jaga riskkapital utan vill hitta en medelväg där kapacitet och efterfrågan kan mötas. Ödmjukhet som sagt… Men de vet om att de är nybörjare och som alla nybörjare får man lära sig längsmed vägen och ta batch för batch eller som de säger, “jag skulle ljuga om jag sa att vi helt och hållet vet vad vi sysslar med”.

Hur ser framtiden ut då, vad är planerna?

I skrivande stund så är en affärsplan på plats, vi har ett aktiebolag och vi söker aktivt efter en lämplig lokal att husera i. Tanken är att växa precis i den takt vi själva vill. Ingen av oss gör detta för att tjäna pengar utan för att vi älskar öl och hantverket att brygga. Kompetensmässigt så är vi rustade för det mesta. Vi har en före detta kock, en webdesigner och en biologi och kemilärare som alla tre har ett stort intresse för livets goda.

Namnet Jackdaw kommer ifrån det engelska ordet för Kaja, en fågel Uppsala är känt för och som om man ska tro Bo Bergmans dikt “Den sovande staden” pratar Latin. Att man tog ett engelskt ord som namn beror på att de inte ser några hinder i att en dag kunna exportera svensk hantverksmässigt bryggd öl till andra länder. På samma sätt som att man i Uppsala dricker amerikansk dubbel-ipa borde en amerikan kunna smaska i sig en hjortron-Ipa från Uppsala.

De två ölen som vi kommer prova framöver är Chicouté är en hjortron-ipa inspirerad av Hello My Name is Ingrid och Hardcore IPA från BrewDog samt Zwarte Draak som är bryggd med Belgisk jäst men i upphivsmännens tycke främst en  välbalanserad ale. Mer om ölen framöver i samband med att vi provar dem, vilket vi nog inte kan hålla oss ifrån att göra inom kort!

Följ Jackdaw på Facebook eller på interwebben här (förstaklassig hemsida!).

Tidigare delar:
1. Åre BryggCompagni
2. Kapusta Brewing
3. Bloggarna
4. Sea-Goat Brewing