Tag Archive | "Kees Bubberman"

IMG_20121005_210118kop

Vi provar 3 stycken öl från Emelisse White Label-serie med Kees Bubberman

Innan Stockholm Beer startade gjorde vi en intervju med holländska bryggeriet Brouwerij Emelisses bryggmästare Kees Bubberman. Nu när vi möttes på mässan så återkopplade vi lite till vad vi hade frågat i intervjun och då främst om statusen på öl i Holland och hur det går för bryggeriet. Vi passade också på att prova igenom de öl Kees hade på mässan och då främst de från White Label-serien. White Label-serien är en serie om idag cirka 9 stycken öl vilka är något mer eleganta eller har något extra. Kees förklarar hur den vita etiketten ska visa att det är “något extra” från bryggeriet och trots att de flesta är olika ekfatslagringar på deras Russian Imperial Stout (“RIS”) så är de inte bundna till att vara den typen av öl utan man har också barley wines samt en Sorachi single hop-version av deras RIS. Alla ölen ligger 3 månader faten vilket ska räcka för att de ska få tillräckligt med karaktär från faten utan att det bli alltför påträngande.

De öl vi fick prova på vår lilla spontanprovning var den olagrade Russian Imperial Stout, White Label Ardbeg BA, Caol Ila BA och Sorachi Ace Single Hop. Min favorit i serien, Glen Elgin BA (som släpptes på Systembolaget tidigare i år) fanns tyvärr inte på mässan men är annars en som jag starkt rekommenderar.

Emelisse Russian Imperial Stout var en stabil och lagom kraftig RIS med både fina inslag av lakrits, bränd malt och en bra sötma med torkad frukt. Såklart finns lite choklad och starkt kaffe med, men det är den välbalanserade rökigheten som jag tyckte var mest spännande. Betyget – ett stabilt “Bättre”.

Nu när vi hade provat det olagrade ölet var det dags att gå in på de i White Label-serien och först var Sorachi Ace Single Hop. Sorachi är en speciell humle med tydlig karaktär av citrus som om den inte balanseras får tydligare toner av dill. Ölet är också en av Kees favoriter då han tycker att Sorachin ger en spännande och bra mix till mörka öl.  Återigen var det en god smak av lakrits och bränd malt med fina rökiga toner men som nu fick sällskap av en blomkryddig smak. I många ljusa öl sticker Sorachi’n ut lite för tydligt men mot det mörka, brända och lite rökiga så får humlen en bättre motståndare och vägdes ut väl. Humlen är tydlig och ölet har också en tydligare beska än den olagrade och föga förvånande så kommer nog omdömena att bero mycket på vad man tycker om Sorachihumlen. Jag tycker den är lite svår men här balanserades den in bra och även om det inte var en favorit så fick den ett bra betyg, “Bra+”.

Här på tur var två stycken öl jag hade provat kvällen innan – Caol Ila BA och Ardbeg BA. Vi börjar med den tidigare som har en något mildare rökighet och är Kees favorit i White Label-serien då han tycker att den är något mer balanserad än t.ex. Ardbeg BA som är betydligt rökigare. Det är lätt att förstå hur Kees tänker då Caol Ila BA har en mildare men likväl tydlig angenäm rökighet med eldad torv, bitter choklad och inslag av whiskey.  Sötman från det olagrade ölet fanns kvar och förde med sig choklad och starkt kaffe, vilket återigen balanseras in riktigt bra. Överlag en av de mer balanserade av White Label-ölen och även fast jag kanske tycker att Glen Elgin har en trevligare whiskeykaraktär så fick Caol Ila BA ett klart “Bäst-“ i betyg.

Sist ut var så Ardberg BA – den rökigaste och enligt vissa svåraste av de öl vi provade då den förutsätter att man uppskattar Ardbegs rökighet. En tydligare alkohol och sedan bär det av in i den rökiga whiskeyvärlden med nyeldad torv, hårdrostade kaffebönor, kol, whiskeytunna och bitter choklad. Värmer på bra i munnen och även här fungerar sötman från basölet mildrande. Även här ett klart “Bättre” i betyg.

Summa summarum är att Emelisses mörkare öl verkligen är att räkna med och jag hoppas att vi kan få fler små exklusiva släpp från serien. Tills vidare finns de då och då som privatimport från Brill & Co samt på rätt många välsorterade ölkrogar. De olika ölen har alla olika förtjänster beroende på vad för stil du är ute efter; från balanserade rökig whiskey till rejält rökig, kanske kryddig humle eller någon av de mer balanserade whiskeylagringarna – eller varför inte prova den Jack Daniels-lagrade Jack Daniels BA?

Posted in ÖlrecensionerComments (1)

P9125078

Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Kees Bubberman / Brouwerij Emelisse

MankerBeer storsatsar inför årets Stockholm Beer and Whisky Festival. Inte bara kommer vi försöka att finna nya sätt att rapportera från själva mässan utan vi kommer också att satsa på mer “inför”-material. En del i detta kommer att vara intervjuer med olika bryggare och utställare på mässan så att ni får en chans att lära känna dem lite bättre. Vi tycker att det är minst lika roligt, och viktigt, att känna till personerna bakom ölen som att prova dem. Om inte annat så kan det ge svar på varför vissa öl smaker som de gör, varifrån inspirationen kommer och vad som är på gång eller har skett.

Ett bryggeri som senaste året verkligen har lyckats slå sig in i många svenska hem med framförallt sina trevliga fatlagrade stouts från White Label-serien är holländska Brouwerij Emelisse. Redan i fjol var man med på SBWF och stod då i Brills monter och pratade glatt och gärna om sig och sina öl. Då var man rätt nya på marknaden och i den USA-hype som vart som störst så var chansen att man lätt kunde se förbi dem. I år verkar det bli annorlunda och fler verkar ha provat deras öl, vilket är kul då de är bland de mer spännande holländska bryggerierna – ett land där det sakteligen börjar hända saker igen. Vi tog ett snack med bryggaren Kees Bubberman och frågade inte bara om bryggeriet och ölen utan också vad han tycker om uttalet som John Brus från De Molen gjorde om statusen på öl i länder som Holland och Belgien..

 

MB: Swedes have only been able to find beers from Emelisse for the last 1-2 years, could you shortly describe the brewery and its beers?

KB: Brewery Emelisse exited for 12 years, the idea in the beginning behind the brewery was to do something for the tourists who were coming to Zeeland. The first years we let our beers brew at brewery the Halve Maan in Hulst and later we moved to the Scheldebrewery. After a few years the stockholders of the brewery had a wish to brew the beers themselves, and went looking for a secondhand brew house. They fund one in the south of the Netherlands, the old brew house from brewery de Heeren van Beeck. It was 10 hl German style brew house and the placed it in the middle of new build restaurant, so it was a nice brewpub. The first brews were brewed by the brewer of the Scheldebrewery , who worked part time at the Emelisse brewery. I started brewing spring 2007 and after 1 year I started brewing different kind of beers, more hoppy beers, Stouts and more extreme beers. So the brewery moved from a Belgium style brewery, to an America style brewery.We have 3 standard beers, The Oerpils, Wheat beer and a Belgium Style Dubbel. Our Blond isn’t Blond, actually it is an IPA brewed as single hop with Nelson Sauvon . We have 4 IPA’s, The Red IPA, Black IPA, DIPA and the TIPA. We brew 2 stouts, the Espresso Stout and the Imperial Russian Stout. The last one we barrel age op whiskey barrels and brew with Sorachi Ace as a Single Hop. We brew a Rauchbier and the some seasonal beers.

 

MB: Apart from Emelisse, La Trappe and De Molen there are not that many widely famous Dutch breweries, how is the beer scene in the Netherlands?

KB: Things are changing in Holland; 15 years ago there were only a few micro breweries. Now there are more than 150 breweries and I think that 1/3 is not brewing themselves, but brew somewhere else. Most of those breweries are brewing Belgium style beers, but with the success of brewery the Molen, the beer landscape is moving. More and more breweries are brewing US styled beers, IPA’s heavy stout, extreme beers and breweries that are starting with barrel aging. There is not a big beer scene in Holland, I think it only in Amsterdam, we I live there is no beer scene at all. And I think that most of the Dutch beer drinkers are drinking pilsners, like Heineken en Amstel or even worse Jupiler. And they think that Jupiler is very special ?!

 

MB: Earlier this summer two of the White Label Imperial Russian Stous, Ardbeg BA and Glen Elgin BA, where released at Systembolaget in Sweden and quickly sold out. Among the White Label beers, which are your favorites and why?

KB: My favorite Whitelabel is the Imp Russian Stout Coal Ila, It’s full, complex, peated but not as peated as the Ardbeg and very nice balanced. Another Whitelabel I like is the Imp Stout Sorachi Ace. The Sorachi Ace goes well with black beers. And I’m a hophead, so any beer with loads of hop and I’m happy.

 

MB: Earlier this year John Brus from De Molen proclaimed that Belgium is past their best before date and in need of a modernization, would you agree?

Yes, I do agree with John. Most of the big Belgium beers are SOOOO boring. There are no hops, no taste, it’s al to commercial. And still the Belgium brewers are thinking that they are the best brewers of the world. But I thing that are waking up, If you look how many hoppy beers there were on the last Zythos festival. But still Belguim beers are very populair in the world, and you have to see Belgium beers as a style. And not everybody is in to hoppy, stout or extreme beers, so maybe it’s good.

 

MB: Emelisse has both a brewery and a restaurant, is beer more of the natural beverage with food in the Netherlands than it is in say Sweden where wine has been more common?

KB: In Holland is it more common to drink wine with your food, if you ask people what they are thinking about beer drinkers. They think that beer consumers are drinking a lot, full glasses, drunken people etc, etc, etc. And they think that wine is special, interesting, expensive. And when they are going out for a diner, they drink wine. In our restaurant, we serve more beer than wine.

 

MB: Finally, what do you look the most forward to with SBWF?

KB: To meet interesting people, to taste new beers, to talk with other brewers and have fun and see something of Stockholm.

 

 

Tidigare inlägg i Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012:

Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Marianne Wallberg / Mässgeneral
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Shane Welch / Sixpoint Craft Ales

Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Thomas Hoelgaard / Xbeeriment
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Slotte / Slottskällan
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Richard Burhouse/ Magic Rock Brewing
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Sören Wagner / Croocked Moon
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Olsson / Eskilstuna Ölkultur
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Tomas Danko / Vice Huvuddomare
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Henok Fentie / Omnipollo
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Kristian Strunge / Stronzo
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Jessica Heidrich / S:t Eriks
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Mike Murphy / Lervig Aktiebryggeri
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Mikkel Borg Bjergsö / Mikkeller
MankerBeer TV – Inför SBWF 2012 – Teaser 2012, vad är på väg?
Vinn biljetter till SBWF med de officiella Ölguiderna på MankerBeer
MankerBeer TV – Inför SBWF 2012 – The 2012 SBWF Boyband
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Jeffrey Brown / South Plains Brewing Co
Inför SBWF 2012 – Vilka vann biljetter?
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Rune Lindgren / Bryggeriet Djævlebryg

Posted in MankerBeer Meets:, MankerBeer TalkComments (1)