MankerBeer.com

Det var ungefär så jag gick och tänkte hela det gångna helgen. Det går 13 ölfestivaler på dussinet för tillfället och det är ju bra och så på alla vis för att sprida ölkultur och bla bla bla, men de tenderar att likna varandra ganska mycket.

Den första Brewskivalen fick mig att tappa hakan.

Alla glada bryggare! (Photo credit Jeff Flindt)

Marcus Hjalmarsson, hjärnan bakom hela den här cirkusen de kallar för Brewski, nämnde för nästan ett år sedan att han skulle köra en festival på bryggeriet. Så fort han nämnde det för mig blev jag eld och lågor, mycket eftersom jag hade på känn ungefär hur en ölfestival arrangerad av Brewski skulle bli. Och damn, vad den mannen kan leverera.

Marcus är en visionär av grandiosa mått, han siktar alltid högre och har lyckats förmedla sin vision med Brewskival med precision till sitt team bestående av Mariana Schneider, Fredrik “Frallan” Fölster, Affe Olsson, Kilo, Johan Britzén och såklart legenden Robin Skoglund. (Marcus Tybell kan ha haft ett finger med i spelet också, jag såg honom skruva upp en wifi-router i fredags.).

Som Sveriges kanske största Brewski-fan följer jag nästan allt som händer på nära håll och jäkelen vad de jobbat de senaste veckorna. Normalt är det organiserat kaos hos dem, men veckan innan festivalen var det helt tyst. Ingen sa något, alla bara körde på. Fokuserat. Allvarligt. Hyfsat spänd stämning. Sedan gick Robin på toaletten. Igen.

Lugnet före stormen

Att sätta upp en ölfestival för ett par tusen gäster är som att bygga en enorm maskin som från start till slut ska vara välstämd, som man inte kan testköra innan det är dags att ge sig ut på vägarna. Det vittnar allra första En Öl Och Whiskymässa i Göteborg om som blev totalt kaos (Denna festival blev år 2 och framåt fantastisk, ska jag säga). Nämnd mässa har decennier av mässerfarenhet, en säkert helt vansinnig budget och hela team som bara ansvarar för typ återvinning eller korvförsäljning. Att leverera som Brewskival gör första året är, för att uttrycka det milt, “helt jävla mindblowing“.

Mina förväntningar var högt satta men de överträffades gång på gång under festivalen. runt 35-40 toppbryggerier från hela världen som alla var lyckliga att få vara på plats och lovsjöng festivalen hela tiden! Dessutom: Jacob, Jonas och Alexandra på Crooked Moon tatuerade i en rasande takt, Holy Smoke BBQ med ledning av den grymme Johan Fritzell skickade ut smarrigt kött, och även Oumph dag 2, med ljusets hastighet, Johns Hot Dog Deli langade smarriga pölser, Kim & Mats såg till att Garage Bars burgare höll samma toppklass på festivalen som på Garage Bar i Höganäs, som de alltid är och underbara Koppi stod för kaffet.

Denna bild summerar det hela ganska bra (Stulen från Victoria Shulga)

De gånger jag och Manker besökt Great American Beer Festival har det slagit mig att det finns en helt annan stämning där än de andra stora ölmässorna man besökt genom åren. Sedan slog det mig när vi pratade med arrangören, Brewers Association. BA är en non-profit organisation som värnar om craft beer i USA sedan urminnes tider. GABF har varit igång i 30+ år nu och trots att det är över 700 bryggerier på plats, så känns det ganska intimt. Varför? Jo – BA är non-profit. De vill såklart bära sina kostnader för festivalen, för att visa USA vad USA kan göra i form av öl. De fokuserar på ölen först, inte vinsten. De behöver inte miljoner i intäkt. De behöver inte enorma, svindyra, Mariestadsmontrar eller påkostade whiskyprovarscener och annat som inte hör hemma på entusiastfestivaler.

Jag älskar dessutom verkligen att Brewskival sänker tröskeln rejält för att komma in, de flesta andra ölfestivaler tvingas sätta ett hyfsat högt inträde och på så vis tror jag att man skrämmer bort en stor del av befolkningen som är nyfiken på “Sån där finöl”. Men att ta endast 100 spänn i inträde är ännu ett av genidragen i raden.

Och det är precis Brewskis vision, eller som de kallar det “The Great Human Project”. Alla inbjudna är på ett eller annat sätt goda vänner till Brewski, och det märks. Både på för- och efterfester, utflykterna innan och efter festivalen och allt det där!

En glad Cogna (First lady Brewskiland)

Avsaknaden av tickers och rateare och vad de nu heter var väldigt harmonisk. Det här var inte ett nytt CBC där folk tar upp mobiltäckningen, som jag behöver för fishumor på YouTube, för att checka in ngt på Untappd eller RateBeer. Brewskival hade 98,2% (Grov uppskattning) helt vanliga människor som ville dricka lite gobira och hänga utan det där fula lilla anteckningsblocket i näven.

Brewskival kommer att fortsätta, det spekuleras i om man ska köra varje eller vartannat år framöver, men det kommer väl att ge sig. Det är inte mycket som behövs förändras till nästa upplaga, allt var perfekt från start.

Eller jo, jag var en smula besviken på att det inte stod “Crewski” på volontärernas tröjor.

Under de senaste fem åren har jag och M2 vid fyra av åren gjort en gemensam ölresa till vårat älskade ölland i väst, USA. Vi har farit runt i Colorado, bilat ner till Delaware från New York och bilat längs såväl väst- som östkust. De enda egentliga öltäta områdena vi har missat har varit Chicago och Florida. Därför föll det sig väl att Shelton Brothers, en av USA’s största ölimportörer la sin årliga ölfestival i just Florida, närmare bestämt i St Petersburg just utanför Tampa. Vi tänkte hålla oss både smalt och brett vad gäller våra upplevelser under vår vecka där och jag tänkte väl främst introducera Florida som delstat för öl och framöver gå in mer på de olika bryggerierna, själva festivalen och de samarbeten som gjordes då vi, Brekeriet och Brewski reste runt tillsammans.

Florida har länge varit en rätt död delstat när det kommer till craft beer och det var först mellan 2000-2010 som delstatens lagar skulle komma att ändras vilket gynnade möjliga bryggerier. Vipps öppnade bryggerier som Cigar City, Cycle Brewing och Funky Buddha upp och med dem fler och fler mindre och kanske något mer okända bryggerier. När vi inför Copenhagen Beer Celebration tog upp just Floridas ölscen med Doug Dozark från Cycle Brewing och Wayne Wambles från Cigar City så var de båda i en uppbyggnadsfas. Sedan dess har båda bryggerierna växt något och medan Cigar City har gått till en produktion på runt 8 miljoner liter om året så är Cycle fortfarande i en fas där man har gått ifrån bryggpuben för att arbeta med ett något större produktionsbryggeri som i framtiden kan komma att växa än mer.

Mycket tack vare att fler och fler pubar vågar satsa på craft beer i en annars rätt varm delstat där en 14% imperial coffee stout inte säljer så bra, så kan vi nu se en förändring. Bryggerierna börjar få ut ölen lokalt och med det har många av dem kunnat växa. Förutom nämnda bryggerier så har exempelvis Ryan Sentz och Funky Buddha växt ur deras gamla bryggpub och vid vårat besök på bryggeriet i förra veckan så var man i full gång med att bygga ut bardelen för att kunna ta emot ännu fler ölälskare. Jämfört med andra regioner som haft mer gynnsamma lagar så är man fortfarande något steg efter i produktionen för att kunna möta den enorma efterfrågan som finns på de bästa bryggerierna i Florida. Cycle, Cigar City och Funky Buddha skulle utan problem kunna sälja sin produktion till endera delstat i USA eller någon av de större ölländerna i världen.

Andra bryggerier har nått en nästan direkt succé och exempelvis Cigar City har avlat av sig genom Cigar City Cider & Mead där Jared Gilbert idag gör mjöd och cider på sitt lilla bryggverk. Det är inga enorma kvantiteter, ibland bara ett gäng fat av varje men framförallt ciderdelen ser man ut att kunna expandera med då äpplen är lättare att finna än honungen samt att den görs till must på annat håll för att sedan behandlas på bryggeriet. Nere i Miami ser vi så till slut också ett av de mest efterlängtade bryggerierna på länge, J.Wakefield Brewing som i år slog upp portarna efter ett par år av crowdfunding och byggande. Nu står det lilla bryggeriet uppe och direkt har man det trevliga problemet att ha en efterfrågan som är större än tillgången. Men det finns utrymme att expandera, åtminstone i de första faserna, sedan lär det bli som för många andra bryggerier som slagit igenom – man får försöka växa störst och snabbast möjligt.

Åker vi tillbaka till St Petersburg så hittar vi inte bara Cycle Brewing utan en kortare promenad från dem Green Bench Brewing Company. Man har redan varit igång något år och själva bryggeriet med kringliggande område för en underbar biergarden och lagringsutrymme kommer att kunna växa något mer på nuvarande plats. Förutom att man fått hem två stycken foeders vilket möjliggör en helt annan typ av surölsprojekt premierade man nu i veckan deras satsning på cider och mjöd, Green Bench Mead & Cider. Så liksom det Jared gör för CCCB kommer Brian Wing enbart att fokusera på smakrik cider och mjöd med spännande kryddningar.

Slutligen hittar man lite norröver i Tampa ett bryggeri som jag på förhand verkligen var sugen på att besöka alltsedan jag och Balder fick möjligheten att prova deras Berliner Weisse 3 Little Birds, Angry Chair Brewing. Tyvärr har namnet på bryggeriet ingen annan koppling till Alice In Chains som hade en hit med samma namn annat än att alla på bryggeriet såklart gillar gruppen. Tvärtom så är det nyöppnade bryggeriet stöpt ur en passion för öl och ett avbrott från tidigare 9-till-5-jobb där man sitter och nöter ut stolen tills man blir galen (thus, en angry chair). Även fast den första ölen råkade vara en riktigt fin Berliner Weisse så gör man allehanda ölstilar och ser försiktigt på framtiden. I dagsläget butteljerar man inte så värst mycket utan det mesta rullar ut från bryggeriet på fat.

Vi hoppas att ni redan nu börjat bli lite nyfikna och hänger med på våran resa. Som vi tänkte börja nere i Miami hos J.Wakefield Brewing.

Photo: Todd Bates / Creative Loafing

Gulfport, a mid-western town in Floridas that received its current name in 1910 and has a population of 12-13.000 citizens. Gulfport is also home to Peg’s Cantina, a brewpub where the brewer in today’s MankerBeer Meets used to work before eventually starting up his own brewery. Doug Dozark worked at Cigar City for a couple of years before taking the role of head brewer at Peg’s where he worked for a while before feeling that it was time to start what is now becoming Cycle Brewing. Copenhagen Beer Celebration will the first time Doug has brought his beers outside of the US and among the beers are Cycle Brewing beers, Peg’s rarities like Rare DOS as well as other G.O.O.D beers (more on the beers here). Make sure not to miss Doug and his beers and do not hesitate to ask him about the emerging beer scene in Florida or what we can expect from Cycle Brewing in the future.

MankerBeer (MB): Taking off from brew pub Peg’s Cantina in Gulfport, Florida Cycle Brewing is a rather new adventure. How would you describe Cycle Brewing and the journey so far?
Douglas Dozark (DD): Cycle brewing is really just a reflection of where are as a brewery, Peg’s is very small and Gulfport is a great but also tiny community and our beers are starting to outgrow our location. We are opening the Cycle Brewing brewery in downtown St Petersburg, only a few miles away but with a greater impact on the community that has really supported our beers and our message of fresh local beers. So far things have gone very well, there has been some question of why we would depart from the name and reputation we established with Peg’s and the reality is that Peg’s is not a brand, it is a place that started as a restaurant over 8 years ago and only became a brewpub about 4 years ago. Peg’s is not an identity we can export and we think that’s great for Peg’s and an opportunity for Cycle to be the next step.

MB: What have been the biggest obstacles so far when setting up Cycle Brewing and have they in any way had any impact on the brewery?
DD: The only obstacle we have had is location scouting, and the size and location of our brewery has certainly impacted what we can do. We decided to get a prime, but very small location so that we can maximize our presence in the downtown area and also to help manage our growth, it’s hard to say no to bigger tanks and more sales if you have the space, even when it’s not the right move for the quality of the product.

MB: With over two hundred new US craft breweries starting up per year, what would make Cycle Brewing different or why should a beer drinker chose a Cycle Brewing beer over one from say Cigar City?
DD: As the head brewer and more or less creative director of the company I can say that our approach to brewing is what sets is apart, and in several styles I think that’s true. Session IPA is something we have worked hard on and our 2 different yet similar approaches to the style, Freewheel and Fixie, are beers we don’t see a lot of comparison to in our market. Our barrel aged stouts have been a big part of our reputation and to some degree our Florida Weiss (let the style debate begin!) has been a pioneering beer. All of those make for a good reputation and a quality product but what I think will truly make people choose our beer is our message and efforts to support the community. St Petersburg and the Tampa Bay Area in general wants local, and we provide that but our company is getting involved wherever it can in grassroots efforts to improve this city. We are a beer company, we love beer and we work hard to make great beer, but there is more to life than beer and we embrace that.

MB: Your RareR D.O.S is currently ranked as one of the world’s best imperial stouts; do high reviews raise our own expectations or put pressure on you?
DD: The rankings are fun to see, it’s quite flattering to get that kind of attention for a beer brewed 30 gallons at a time and put into 15 gallon barrels. I think I can honestly say that I am my harshest critic, so the pressure has always been on to make the best barrel aged stout or really beer in any style. Beer and reviews are subjective, I think we all understand that you will never please everybody but for me when I taste my beers, especially from the barrel I have to be very honest with myself when asking is this the best barrel aged beer I’ve had? Would I stake my reputation on this beer? I want the answer to be yes but sometimes it’s not and I have to go in a different direction with it.

MB: When looking at Peg’s menu it is difficult not to get hungry; what food and beer pairings would you suggest among your own beers?
DD: Right now I would say a Freewheel with the fresh salsa and chips has been hitting the spot for me, also the Shrimp Burrito, the lighter fare with a 4.7% Nelson Sauvin hop bomb goes very well together.

MB: In a recent article in the Tampa Tribune I read that only 5.6 percent of beer sales in Florida come from microbreweries, a relatively low number when compared to other states. Why do you believe Florida lack behind in craft beer sales?
DD: I think there are many factors behind Florida’s sluggish embracing of craft beer, location, age demographics, reputation and therefore expectation for the beer scene. All of that is changing and what I see now is a building wave and growth in craft at a greater rate than most other states. Florida craft beer sales are rising, and fast.o I think all of the craft breweries owe at least a small thank you to Cigar City for seizing the opportunity to make innovative quality beers and grow large enough to get them out there to everybody. They showed that if you make a great product people will buy it and now we have some momentum and I expect craft market share to grow significantly each year for quite a while.

MB: I read in Tampa Bay Times that you’re focusing on beers and IPAs, being a good fit for the Florida beer drinkers – but what else is in line for the future?
DD: Hard to say what is next, I think bright hops character and sessionable ABVs are going to continue their rise and we are certainly excited about that. I have a feeling the culinary ties with beer in terms or pairings and even recipe formulation will continue and using ingredients beyond the basic 4 has a ton of potential.

MB: Before you started as head brewer at Peg’s you worked four years at Cigar City – what lessons and experience would you highlight from those years?
DD: The years I spent at Cigar City were enlightening in many ways. The best thing I learned was what kind of brewery I want to run and what direction I want to go in personally. Working for such a fast growing and creative brewery opened my eyes to the possibilities for recipes, events and planning, and so many pitfalls and problems I want to avoid for my brewery. I learned about various equipment options, how many people it takes to operate and one of the most valuable was how to deal with errors.

MB: What should beer fans at Copenhagen Beer Celebration really not miss?
DD: We are bringing a lot of great beers, both Rare and RareR DOS, a collaboration with Jonathan Wakefield brewed with Dulce de Leche and hopefully our session IPAs fixie and freewheel held up well on the journey across the ocean.

We are happy that Doug wanted to answer our questions and we know that all of you beer lovers are thrilled to see the below list! The beers then? Changes may occur. Different beers will be poured during different sessions and well, you know the drill by know. For the full list of beers attending CBC check out this post!

Cycle Brewing CBC Beer List:

• Freewheel Session IPA
• G.O.O.D Night Imperial Stout
• Fixie Session IPA
• G.O.O.D Bottom of the 9th Brown Ale
• G.O.O.D Rare DOS
• G.O.O.D RareR DOS
• G.O.O.D Dancing Cody IPA
• Patch Kit Wheat Porter
• Hazelnut Imperial Stout

Photo: Todd Bates / Creative Loafing

Good damn Friday and as Fridays are my favorite day I will give you something extra. A brewery that might be less known to many but whose precense at Copenhagen Beer Celebration is much anticipated by those who knows is Cycle Brewing. Doug Dozark, formerly at Cigar City in Tampa and head brewer at Gulfport, Florida brewpub Peg’s Cantina decided it was time to start up his own business and zap Cycle Brewing was born. Doug is a really G.O.O.D (Gulfport Original On Draft) brewer and at CBC we will be able to sample brews from both Cycle Brewing (still in the start up process), Peg’s Cantina as well as some of the beers from the G.O.O.D-series – among them the sought after and high ranked Rare(-r) DOS. If you aren’t exited about the below beer list you should read up on the brewery and consult Rate Beer. To me this is the brewery I am most exited about. Probably becuase it’s the only brewery whose beers I haven’t yet tried.

Hopefully we will have an interview with Doug ready and published within a week or two but for now I recomend this article giving an insight in what Cycle Brewing is about. The beers then?
(changes may occur and different beers will be poured during different sessions)!

Cycle Brewing CBC Beer List:

• Freewheel Session IPA
• G.O.O.D Night Imperial Stout
• Fixie Session IPA
• G.O.O.D Bottom of the 9th Brown Ale
• G.O.O.D Rare DOS
• G.O.O.D RareR DOS
• G.O.O.D Dancing Cody IPA
• Patch Kit Wheat Porter
• Hazelnut Imperial Stout