Efter antalet lackningar under de senaste månaderna har vi nu åstadkommit något med dem. Förutom att de har skapat en viss debatt där många har valt sida eller åtminstone för sig själva formulerat en åsikt om vad de tycker om dagens öljournalistik. Vissa tycker det är rätt att sätta hårt mot den bristfälliga öljournalistiken i tryckt media och på tv medan andra menar att konstruktiv kritik och en utsträckt hand är bättre medel. Jag själv har velat sätta hårt mot hårt; för det är trots allt ett jobb som skall skötas korrekt och med respekt – det går det inte att säga något om. Är jag skeppare och saknar förmåga att läsa sjökort eller läsa av vindar och liknande så kommer jag inte att göra ett bra jobb. Som jag så ofta har sagt så föder kunskap ett ökat intresse och har man inte ett grundläggande intresse är det svårt att vilja ta åt sig mer kunskap.
En av de vi har gått åt är Lasse Råde på Expressens redaktion. Baserad nere i Göteborg har han skrivit om öl en längre tid och med allt från bristande fakta eller källritik till att ha missat varifrån syran i en sur brunöl kommer så har han lyckats reta upp en stor del ölfantaster. I förra veckan kommenterade han här på MankerBeer och bemötte där den kritik i form av ett brev som sänts till honom. Ett oerhört bra svar och en bra dialog här i kommentarsfältet där han bjöd in för att ta en öl och diskutera saker istället för att sitta på nätet och uttrycka negativa åsikter. Då jag skulle ner till Göteborg över veckoslutet och helgen så passade jag på att dra ett mail till Lasse där jag berömde honom för hans bra svar och viljan till dialog, samtidigt som jag stod på mig om att jag ansåg att viss kritik är befogad. Kritik som dock skall vara saklig mot det som skrivs och inte mot honom, eller andra, som person.
Sagt och gjort så möttes vi i fredag på Ölrepubliken för kvartssamtal och en öl. Det var ett väldigt trevligt möte där vi båda berättade om våra respektive ölresor och hur vårt intresse kommit att formas. Jag berätta hur jag började skriva om öl och hur jag genom festivaler, möten med bryggare och resor lärde mig mer och fann en hobby som växt till något mer medan Lasses resa började som krog- och filmrecensent för att sedan få jobbet som ölskribent. Ett problem vi fann är att det utrymmet han får i tidningen inte alltid rymmer de ingresser eller den bakgrund han har skrivit eller önskar få med. Det är en rätt stor skillnad på att ha oändligt med text (likt jag har) och ett visst antal tecken där 4 korta ölrecensioner ska inrymmas. Syfte, bakgrund och hur ölen bedöms ges helt enkelt inget utrymme då det inte får plats. Att också välja bland de ölen som är någorlunda möjliga att få fatt på och att göra det 52 gånger på ett år är inte det lättaste. Här kunde vi tillsammans finna lite förslag på upplägg och att hitta teman eller att visa på skillnader mellan olika öl som möjliga inlägg.
Jag erbjöd mig att gärna bolla förslag på ämnen eller om han önskar information om någon öl, samt att meddela när något blev fel vilket verkade uppskattas och överlag så var dialogen rätt öppen och bra. Punkterna om källkritik och vikten av att läsa på lite extra var dock något jag stod fast vid och så länge det står fel så ska det lyftas fram, men sedan kan man göra det på flera sätt.
Avslutningsvis kom vi fram till att den bästa lösningen är att starta ett nytt upprop mot bättre öljournalistik och då Lasse växte i mina ögon genom att vara öppen för att ta en öl och diskutera saker så ser jag ingen anledning att driva vidare vår namninsamling mot honom personligen. Dock kommer vi även fortsättningsvis att lacka ur när det skrivs falsarium och “experter” slänger ur sig felaktigheter i morgonsofforna, det är en av fördelarna vi har av att vara ett webbaserat ölmedia. Nu vill vi istället uppmana etablerad media att ta till vara på den enorma kunskapsbas som finns ute i landet i form av ölfantaster, de kanske inte säljer lika bra eller känns igen likt “Bengan” och Steffo” men de har å andra sidan en hel massa kunskap. Använd den. Tack Lasse, för ett bra snack och hoppas att De Molen Machtig & Mooi (17.4% stark cognacslagrad barley wine) föll dig i smaken.
Vi har tagit Manhattan, nu tar vi Berlin!