MankerBeer.com

Knappt 1,5 år efter starten i en liten lokal i Sockerbruket i Göteborg meddelar MankerBeervännerna Beerbliotek att det är dags att expandera. Rätt så rejält också.

I mars 2013 lanserades Beerblioteks första öl, Black Chili Ale. Sedan dess har man hunnit brygga nära 100 st olika öl, däribland en öl till oss på MankerBeer – MankerBeer Red Ale, som ni läser mer om här. Bryggkapaciteten var vid starten cirka 90 000 liter/år, i skrivande stund är man uppe i 180 000 liter/år. Nu siktar man på att mer än tredubbla den kapaciteten!

Flera collaborations har gjorts, bland annat till Man In The Moons 20årsjubileum, The Rover, Ölrepubliken, BrewDog Bar och många fler och nu ska det collaboreras på en helt annan nivå när välkända Gary McLachlan och Niklas Gustafsson från just Rover/Ölrepubliken kliver in som partners till det gemytliga bryggeriet.

Vi högg tag i Adam Norman från Beerbliotek och Niklas Gustafsson och ställde den underbart onyanserade sportkommentatorfrågan “Hur känns det nu?”.

Adam säger att “Obviously this is a very exciting time for us at Beerbliotek. We feel we have found 2 people who share our passion for beer and our work ethic.
The next step is going to be hectic, but it gives us so many opportunities to explore new techniques and styles, whilst refining our small core range of products.
Although we are still very young in this growing gang of swedish breweries, we feel that we have much more to give, and hopefully to share. We really look forward to making exciting new beers, collaborations and maybe more over the next few years. And we thank everybody for their support so far.
We will continue to work hard, for ourselves, our beer and our customers and friends”.
Niklas fortsätter i samma sköna anda “För mig är detta en fantastisk chans att få utvecklas ännu mer med något som jag ändå nästan har pysslat med i 15 år. Gänget bakom Beerbliotek är så otroligt duktiga, drivna och skärpta att det inte finns en uns tvivel i mig att det kommer att bli någonting annat än succé. Sedan att chansen finns att få sladda runt på lagret i trucken och lyssna på hårdrock där som en eventuell bonus, ja det gör ju inte saken sämre!”

Förutom samarbetet med dessa två legender, planeras det för expansion i form av ytterligare bryggkapacitet i en lokal en bit bort från Sockerbruket där Beerblioteks “volymöl” kommer att bryggas, för att möta efterfrågan.
Detta ligger dock en bit in i framtiden men lokalen är säkrad och processen att flytta in är igång. Bryggeriet i Sockerbruket kommer fortsatt att fungera som Beerbliotek gör idag, att leverera small batch one off-brygder i en aldrig sinande fart.

Enligt uppgift kommer Gary att hjälpa till med att vända papper och Niklas blir “Se tuff ut”-ansvarig och även leda bygget av den nya lokalen.

Hatten av och grattis säger vi till Adam, Richard, Darryl och Anders på Beerbliotek och såklart till Gary och Niklas. Det här blir skitbra! Beerbliotek hittar ni för övrigt på All In beerfest i helgen.

Läs hela pressreleasen här: Beerbliotek Expansion Pressrelease

Fotograf Filip Edin http://nearthebay.tumblr.com

Nu ska jag vara sådär genomnaivt fanboy-aktig och skriva om en krog som av en slump vuxit till att bli mitt favoritställe i Sverige – Göteborgskrogen The Rover. Ni som följer MankerBeer på Facebook ser att det har varit rätt många besök och hyllningar till dem under de senaste två åren. En stockholmare i Göteborg låter kanske lite exotiskt? Inte alls, har man ett jobb som ibland gör att man “bara måste” åka västerut för ett par dagars jobb så tackar man och tar emot. Det har gett mig möjligheten att besöka några av stadens alla inspirerande ölkrogar och få prova på stadens alla nya spännande bryggerier. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, Göteborg och Malmö har varit de mest spännande ölstäderna det senaste året.

Första gången jag var på The Rover var innan deras ombyggnad som blev klar nu för bara någon månad sedan och som gör att de kan inhysa fler middagsgäster, dubbelt så många fatkranar och har kunnat få en mer öppen planlösning. Innan var det härligt pubdunkelt och lite trängre vilket gjorde det lätt att hamna i konversationer med övriga gäster om ditten och datten. Sedan dess har det blivit rätt många besök, vissa dagslånga, andra bara över en öl eller lite tjôt. Vad som hållit nivån under hela tiden jag varit besökare på krogen har varit maten, något jag redan gett ett erkännande som Sveriges bästa krogmat. Med varierande rätter som dagens kött, fisk och burgare har man alltid kunnat få vällagad mat som inte bara varit oförskämt billig utan där allt från sallad till pommes och kött har varit tillagad på plats och med så mycket mer kärlek och omtanke än vad du brukar få. Att varje dag servera “dagens” burgare, kött och fisk som kan vara allt från pulled pork-burgare till lyxiga älgklämmor visar inte bara på påhittighet utan även att man ska kunna kika förbi bara för lite god mat, ölet måste inte vara i centrum. Att man sedan serveras pommes med tryffelolja är bara syndigt, och oerhört gott. Tyvärr satsar på krogar på riktigt bra käk utan det är för vanligt att man slänger fram upptinade och snabbfriterade pommes frittes med en sunkig tillredd och upplagd sallad där köttet saknar smak eller där de vegetariska alternativen består av en ostbit eller bara en sallad. En bra rätt och en välsmakande öl för under eller runt 200 kronor bör vara målet för alla krogar som vill få återkommande middagsgäster. Jag skyller också eventuell temporär viktuppgång på The Rover.

Med det nya köket har man nu kunnat bredda både utbuted av mat, numera kommer man kunna satsa mer på kallskuret och mindre rätter, men även utbudet av fatöl. 32 stycken kranar fyllda med allt från cider, tysk pils, svensk pale ale och amerikanska stouts bådar inte gott för leverns välstånd men desto bättre för alla de som vill ha någonting gott att dricka men som ibland tycker att krogar är för nischade. Här finns det något för alla och flera gånger har jag kommit in “lite på salongen” efter en kväll med några glas saft och då funnit att jag inte är sugen på “det häftigaste” eller “något speciellt”. Att då ha en 5-6 alternativ med hederlig öl såsom Nynäs Bedarö Bitter, en tysk lager eller en helt vanlig pale ale är faktiskt mer ovanligt än vad det låter. Idag har många krogar ett par kranar med “lättare” öl men ofta består de av Falcon, Guiness eller annan öl jag hellre byter bort mot högkvalitativ vardagsbira. Flasklistan har bantast något vilket jag vet att flera har ställt sig negativa till men för min del så ser jag hellre kvalitet med öl som kan stå lite och som inte kommer på fat, såsom Lost Abbey, vissa Hoppin Frog etc. än att humliga eller andra öl som inte lämpar sig för lagring får stå och bli gammal. Variationen och priserna på fatölen gör det också rätt lätt att finna ett gäng öl man kan tänka sig att dra igenom under kvällen varpå man snappt glömt det där med flasklistor. Då kan man istället gå snett över gatan till Ölstugan Tullen med sitt breda utbud av svensk öl eller till början av Andra lång och Jerntorgets Brygghus som har öl från hela världen i sina välfyllda flaskkylar.

Det enda som är lite negativt med The Rover är personalen. Antingen är de omöjliga att förstå då man förväntar sig en bred göteborgska men får höra stockholmare förklara att de satt upp ens nota i namn som inte lämpar sig i skrift eller så tävlar de hellre i godisätning. Vill du ha tips på bra bourbons (utbudet är ruggigt välbotaniserat) så får du genast lite tips på vad du kan komma att tycka om, likaså om du vill ha en hederlig cider – personalen gillar cider. Ser man förbi detta så sluter sig krogen snarare sig till den skaran krogar runtom i landet som ger känslan av att komma in på Cheers där alla vet ditt namn och det är “inga konstigheter”. Jag går faktiskt ut rätt sällan nu för tiden men när jag gör det försöker jag finna min väg till restauranget och krogar som känns familjära, det blir lugnare helt enkelt. Jag älskar nörderier men likaså att kunna koppla av och bli lagom dyngberusat tillsammans med några mindre ölintresserade vänner, som trots deras (än så länge) bristande intresse ändå känner att de kan ta ett par öl på krogen jag tar dem till. Sådana ställen finns det rätt få av och jag tror att nyckeln ofta ligger i personalens bemötande snarare än utbudet av drycker, lokalen eller liknande faktorer. Vissa krogar vill ibland ha en viss attityd eller stämning vilket tyvärr kan gå ut över  “vanliga” gäster. Tar man åter närliggande Jerntorgets Brygghus så känns det oftast mer som när man var 16-17 och just började slinka in på krogen för att ragga på tjejer man hade noll chans på och dricka fulgroggar än att komma till ett ställe med väldigt bra ölutbud. Detta ser jag som något positivt. Man kan nörda öl på “minde fina” ställen men man kan inte gå all in och festa på i eget tempo på de “finare”.

Göteborg är tillsammans med Malmö de hetaste städerna i landet just nu vad gäller hantverksbryggd öl och intresset ser bara ut att växa. Malmö har börjat konkurera rejält med Köpenhamn och Göteborgarna visar upp ett enastående engagemang vad gäller att organisera event och informationsdelning på internet, något Stockholm är långt efter med. Gräsrotsengagemanget tror jag kan lägga en oerhört stark grund för vidare spridning av bra ölkultur och med de krogar som finns och poppar upp i staden lär det inte ta lång tid innan vi ser flera bryggerier ta för sig även på den internationella ölscenen. När jag snart åter åker till Göteborg, då för All In Brewings stora ölfest så lär det bli ännu ett Roverbesök, för trots att jag vill upptäcka mer i staden i mitt hjärta så är det svårt att inte gå hem till Rover, ta sig sin burgare och öl, lägga upp fötterna på bardisken och bara vara.

Så tack till Niklas, Tobias, Lina, Johan, Kongo och Jonas, numera på exil hos Ölrepubliken samt alla andra för att ni låter och har låtit mig och M2 hållas.

Småtrött efter ett par intensiva dagar i Göteborg är jag nu på väg hem igen. Det började med ett grymt besök på The Rover där jag åter hade en fin stund med Alchemist Heady Topper, Omnipollo Weekday ÖL och Ocean Västkust sällskap till den fenomenala wagyuburgaren. Jag mötte också Ola från “Vi som startar ett mikrobryggeri tillsammans” (bryggeriets namn låter vi dem gå ut med framöver), ett projekt som är riktigt spännande och som jag och M2 har följt ett tag. Jag fick nu också chansen att prova två av deras prototypöl – en wit och en APA. Båda var oerhört rena i smak och doft och hade ett utseende som bara det hade fått högsta poäng i tävlingar. Vi kommer skriva mer om den framöver, men håll koll på deras facebooksida för det lär hända mycket framöver.

Idag var jag förbi bryggare Bing och Oceanbryggeriet för lite tjôt och ett sneak peak prov på Vit 2012. En witbier åt det belgiska hållet som har kryddats med bland annat kardemumma, citron- och apelsinskal samt krusbär. Ölet är framtaget till Björns Bar, Familjen och Kock & Vin och har premiär i nästa vecka och attans vad bra öl detta är. Kanske är det Oceanbryggeriets bästa öl och om inte annat så en av mina topp-5 bästa sommaröl.

Det kommer mer om den efter helgen men har ni vägarna förbi så kika in i nästa veckan på någon av ovan nämnda krogar för att prova den! Den kommer också att göra gästspel på noga utvalda krogar i Göteborg.

Som viss har märkt har vi inte varit lika frekventa med artiklar, recensioner och nyheter på Manker Beer på sistone. Anledningen är att vi har haft fullt upp privat med jobb och allmänt leverne. En bieffekt av detta är att det på grund av jobb har blivit och kommer bli mycket hängande i Göteborg, något som inte stör mig så mycket, utan främst gäller M2.

Men man ska se positivt på allt och en av fördelarna med detta är att vi bekantar oss med en ny stad och deras ölutbud och ölkultur. Jämför man med Stockholm så har Göteborg än väldigt spännande ölscen med ett par kända bryggerier (Dugges och Oceanbryggeriet lär de flesta ha hört om och provat öl från), ytterligare en känd bryggare (Stefan Mohawk Gustafsson) och flera välrenommerade krogar (3 Små Rum, Haket, Ölstugan Tullen, the Rover, Ölrepubliken m.fl). Nu händer också mer och mer o staden och exempelvis Ölrepubliken får mellan den besök av Nøgne Ø‘s bryggmästare Kjetil för en spännande Beer Makers Dinner samt två intressanta provningar. Vi lät därför M2 göra lite efterforskningar vad mer som händer i staden och hur ölscenen ser ut.

Vid ett av sina besök satte M2 därför sig ned med en barndomskompis som bor och arbetar i staden, vilket utmynnade i en väldigt läsvärd artikel i magasinet Fokus Krog. Det artikeln fångar av Göteborgs “ölaura” är helt i linje med min, och vår, personliga syn. Man kan och får ibland vara ölnördig, lite snobbig, men så länge man ser det goda i att ölen ändå börjar ta tillbaka sin plats på middagsborden och på restaurangerna så ska man vara tacksam. Öl ska var roligt, öl ska vara socialt – det är lite av vårt mantra på Manker Beer och i takt med att vi låter det vara socialt, gör det accepterat och inbjuder “noviser” till att dela det hela med “oss mer erfarna” så ökar vi medvetandet och ett intresse. Vissa vänner man har dricker mer än gärna en god öl, finns det en bra öl på krogen de är på så väljer de hellre den än en stor stark av någon oklar sort.

Vi har även haft en sittning med tidigare nämnda bryggaren Stefan Gustafsson, göteborgare men som brygger runtom i landet och i Belgien. Stefan skulle inte ha något emot att ha närmre till bryggplatsen och skulle gärna ha ett eget bryggeri, något som många så kallade flying brewers ibland får skit för att “de inte har eller vill ha”. Mer om denna sittning kommer framöver. Framöver kommer också ett inlägg om vårt tidigare besök på Oceanbryggeriet, där Jämtlands gamla Bryggare Bing huserar.

Övriga landet då? Nu vet jag inte om Stockholm, Malmö, Falun, Örebro, Linköping eller Flen har en mycket mer annorlunda ölkultur. Jag tror inte det. Det sker mycket just nu för att sprida ölkulturen runtom i landet, samköp på forum likt Beer Sweden Forum, Systembolagets om än just nu struliga beställningsfunktion och öldrickande vänner som annordnar provningar ihop. Nya hembryggare och bryggeriprojekt startar, krogar i mindre städer börjar ta in mer och bättre öl etc. Allting leder det framåt.

Vi hoppas se mer av detta och det ska bli oerhört trevlig att lära känna just Göteborgs ölscen bättre. Kom gärna med tips på gömda juveler, ställen med bästa ölutbuden som inte är “rena ölkrogar” och små nya spännande bryggerier. Eller varför inte möta oss för en öl på ditt favorithak?

Väl mött Göteborg, snart är det vår, snart skiner Poseidon och snart ses vi för en öl hoppas jag.