Tag Archive | "Cigar City"

brewskival 2

Alla gör ölfestivaler, men bara Brewski kan göra en Brewskival

Det var ungefär så jag gick och tänkte hela det gångna helgen. Det går 13 ölfestivaler på dussinet för tillfället och det är ju bra och så på alla vis för att sprida ölkultur och bla bla bla, men de tenderar att likna varandra ganska mycket.

Den första Brewskivalen fick mig att tappa hakan.

Alla glada bryggare! (Photo credit Jeff Flindt)

Marcus Hjalmarsson, hjärnan bakom hela den här cirkusen de kallar för Brewski, nämnde för nästan ett år sedan att han skulle köra en festival på bryggeriet. Så fort han nämnde det för mig blev jag eld och lågor, mycket eftersom jag hade på känn ungefär hur en ölfestival arrangerad av Brewski skulle bli. Och damn, vad den mannen kan leverera.

Marcus är en visionär av grandiosa mått, han siktar alltid högre och har lyckats förmedla sin vision med Brewskival med precision till sitt team bestående av Mariana Schneider, Fredrik “Frallan” Fölster, Affe Olsson, Kilo, Johan Britzén och såklart legenden Robin Skoglund. (Marcus Tybell kan ha haft ett finger med i spelet också, jag såg honom skruva upp en wifi-router i fredags.).

Som Sveriges kanske största Brewski-fan följer jag nästan allt som händer på nära håll och jäkelen vad de jobbat de senaste veckorna. Normalt är det organiserat kaos hos dem, men veckan innan festivalen var det helt tyst. Ingen sa något, alla bara körde på. Fokuserat. Allvarligt. Hyfsat spänd stämning. Sedan gick Robin på toaletten. Igen.

Lugnet före stormen

Lugnet före stormen

Att sätta upp en ölfestival för ett par tusen gäster är som att bygga en enorm maskin som från start till slut ska vara välstämd, som man inte kan testköra innan det är dags att ge sig ut på vägarna. Det vittnar allra första En Öl Och Whiskymässa i Göteborg om som blev totalt kaos (Denna festival blev år 2 och framåt fantastisk, ska jag säga). Nämnd mässa har decennier av mässerfarenhet, en säkert helt vansinnig budget och hela team som bara ansvarar för typ återvinning eller korvförsäljning. Att leverera som Brewskival gör första året är, för att uttrycka det milt, “helt jävla mindblowing“.

Mina förväntningar var högt satta men de överträffades gång på gång under festivalen. runt 35-40 toppbryggerier från hela världen som alla var lyckliga att få vara på plats och lovsjöng festivalen hela tiden! Dessutom: Jacob, Jonas och AlexandraCrooked Moon tatuerade i en rasande takt, Holy Smoke BBQ med ledning av den grymme Johan Fritzell skickade ut smarrigt kött, och även Oumph dag 2, med ljusets hastighet, Johns Hot Dog Deli langade smarriga pölser, Kim & Mats såg till att Garage Bars burgare höll samma toppklass på festivalen som på Garage Bar i Höganäs, som de alltid är och underbara Koppi stod för kaffet.

brewskival

Denna bild summerar det hela ganska bra (Stulen från Victoria Shulga)

De gånger jag och Manker besökt Great American Beer Festival har det slagit mig att det finns en helt annan stämning där än de andra stora ölmässorna man besökt genom åren. Sedan slog det mig när vi pratade med arrangören, Brewers Association. BA är en non-profit organisation som värnar om craft beer i USA sedan urminnes tider. GABF har varit igång i 30+ år nu och trots att det är över 700 bryggerier på plats, så känns det ganska intimt. Varför? Jo – BA är non-profit. De vill såklart bära sina kostnader för festivalen, för att visa USA vad USA kan göra i form av öl. De fokuserar på ölen först, inte vinsten. De behöver inte miljoner i intäkt. De behöver inte enorma, svindyra, Mariestadsmontrar eller påkostade whiskyprovarscener och annat som inte hör hemma på entusiastfestivaler.

Jag älskar dessutom verkligen att Brewskival sänker tröskeln rejält för att komma in, de flesta andra ölfestivaler tvingas sätta ett hyfsat högt inträde och på så vis tror jag att man skrämmer bort en stor del av befolkningen som är nyfiken på “Sån där finöl”. Men att ta endast 100 spänn i inträde är ännu ett av genidragen i raden.

Och det är precis Brewskis vision, eller som de kallar det “The Great Human Project”. Alla inbjudna är på ett eller annat sätt goda vänner till Brewski, och det märks. Både på för- och efterfester, utflykterna innan och efter festivalen och allt det där!

En glad Cogna (First lady Brewskiland)

Avsaknaden av tickers och rateare och vad de nu heter var väldigt harmonisk. Det här var inte ett nytt CBC där folk tar upp mobiltäckningen, som jag behöver för fishumor på YouTube, för att checka in ngt på Untappd eller RateBeer. Brewskival hade 98,2% (Grov uppskattning) helt vanliga människor som ville dricka lite gobira och hänga utan det där fula lilla anteckningsblocket i näven.

Brewskival kommer att fortsätta, det spekuleras i om man ska köra varje eller vartannat år framöver, men det kommer väl att ge sig. Det är inte mycket som behövs förändras till nästa upplaga, allt var perfekt från start.

Eller jo, jag var en smula besviken på att det inte stod “Crewski” på volontärernas tröjor.

Posted in M2's CornerComments (0)

Beer Me

Slim Pickens vill förändra cider och mjöd i Sverige

Sverige var under lång tid hopplöst långt efter USA, landet vi älskar, när det kom till craft beer. Ölen som bryggdes här var ofta ganska tråkig, menlös och “svensk” i sin framtoning. Jämförelsen med USA är relevant då muricah’ är mästare på att tänja gränser och utan tvekan kliva av den bekväma stigen och avvika och experimentera.

För kanske 5-6 år sedan så låg svenska bryggerier säkert 10-15 år efter USA i utveckling, men varje år efter det så märkte jag och Manker, främst under våra resor till ölmässor, att gapet minskade exponentiellt varje år. Det finns definitivt en skillnad nu också men Sverige har fått ett par bryggerier i absolut världsklass och alla bryggerier här håller klart högre standard än för ett par år sedan. Bryggarna blir bättre, man våga experimentera mer och man märker att många vill göra det som amerikanarna gör.

I Sverige har vi en ganska trist ciderkultur, vilket är lustigt då vi har helt fenomenala äppelodlingar här. Mjödhamnen har banat vägen för någon form av ökat intresse för mjöd (med t ex sin collab med Omnipollo!) och de är riktigt duktiga på det de gör. Men Slim Pickens Cider and Mead är nu här för att rita om kartan, om man får tro initiativtagaren och grundaren Todd Strauss.

Todd har varit inblandad i ett otal instutioner i USA, bl a Cigar City, Cigar City Cider & Meadery, B. Nektar, Angry Chair och så vidare, besöker för tillfället Sverige för att utveckla Slim Pickens Cider & Mead.

Slim Pickens arbetar tillsammans med Beer me och Brewski för att utveckla sina grejor. Just nu så jäser en äppelcider gjord med färskpressade skånska äpplen från Kullamust och passionsfrukt i tanken, som enligt plan ska vara klar strax efter nyårsafton.

Både Marcus HjalmarssonBrewski och Todd blir som små barn när de provar cidern som enligt utsago ska vara helt enastående, mycket tack vare kvalitén på äppelmusten man fått fatt i. Inom kort ska man börja experimentera mer med mjöd och andra cidersmaker, det kommer förmodligBeer Meen att hända oerhört spännande saker här inför våren och sommaren!

 

Premiärfatet av Slim Pickens första cider kommer med största sannolikhet att serveras på BrewDog Bar i Göteborg den 9 januari och därefter på andra krogar. Man siktar på lansering på Systembolaget i April om allt går som det ska!

Posted in M2's CornerComments (2)

wakefieldtaplist

MankerBeer Meets: Floridas nyväckta ölscen – En översikt

Under de senaste fem åren har jag och M2 vid fyra av åren gjort en gemensam ölresa till vårat älskade ölland i väst, USA. Vi har farit runt i Colorado, bilat ner till Delaware från New York och bilat längs såväl väst- som östkust. De enda egentliga öltäta områdena vi har missat har varit Chicago och Florida. Därför föll det sig väl att Shelton Brothers, en av USA’s största ölimportörer la sin årliga ölfestival i just Florida, närmare bestämt i St Petersburg just utanför Tampa. Vi tänkte hålla oss både smalt och brett vad gäller våra upplevelser under vår vecka där och jag tänkte väl främst introducera Florida som delstat för öl och framöver gå in mer på de olika bryggerierna, själva festivalen och de samarbeten som gjordes då vi, Brekeriet och Brewski reste runt tillsammans.

wynwoodart

Florida har länge varit en rätt död delstat när det kommer till craft beer och det var först mellan 2000-2010 som delstatens lagar skulle komma att ändras vilket gynnade möjliga bryggerier. Vipps öppnade bryggerier som Cigar City, Cycle Brewing och Funky Buddha upp och med dem fler och fler mindre och kanske något mer okända bryggerier. När vi inför Copenhagen Beer Celebration tog upp just Floridas ölscen med Doug Dozark från Cycle Brewing och Wayne Wambles från Cigar City så var de båda i en uppbyggnadsfas. Sedan dess har båda bryggerierna växt något och medan Cigar City har gått till en produktion på runt 8 miljoner liter om året så är Cycle fortfarande i en fas där man har gått ifrån bryggpuben för att arbeta med ett något större produktionsbryggeri som i framtiden kan komma att växa än mer.

cigarcityciderandmeadmankerbeerMycket tack vare att fler och fler pubar vågar satsa på craft beer i en annars rätt varm delstat där en 14% imperial coffee stout inte säljer så bra, så kan vi nu se en förändring. Bryggerierna börjar få ut ölen lokalt och med det har många av dem kunnat växa. Förutom nämnda bryggerier så har exempelvis Ryan Sentz och Funky Buddha växt ur deras gamla bryggpub och vid vårat besök på bryggeriet i förra veckan så var man i full gång med att bygga ut bardelen för att kunna ta emot ännu fler ölälskare. Jämfört med andra regioner som haft mer gynnsamma lagar så är man fortfarande något steg efter i produktionen för att kunna möta den enorma efterfrågan som finns på de bästa bryggerierna i Florida. Cycle, Cigar City och Funky Buddha skulle utan problem kunna sälja sin produktion till endera delstat i USA eller någon av de större ölländerna i världen.

Andra bryggerier har nått en nästan direkt succé och exempelvis Cigar City har avlat av sig genom Cigar City Cider & Mead där Jared Gilbert idag gör mjöd och cider på sitt lilla bryggverk. Det är inga enorma kvantiteter, ibland bara ett gäng fat av varje men framförallt ciderdelen ser man ut att kunna expandera med då äpplen är lättare att finna än honungen samt att den görs till must på annat håll för att sedan behandlas på bryggeriet. Nere i Miami ser vi så till slut också ett av de mest efterlängtade bryggerierna på länge, wakefieldtaplistJ.Wakefield Brewing som i år slog upp portarna efter ett par år av crowdfunding och byggande. Nu står det lilla bryggeriet uppe och direkt har man det trevliga problemet att ha en efterfrågan som är större än tillgången. Men det finns utrymme att expandera, åtminstone i de första faserna, sedan lär det bli som för många andra bryggerier som slagit igenom – man får försöka växa störst och snabbast möjligt.

 

Åker vi tillbaka till St Petersburg så hittar vi inte bara Cycle Brewing utan en kortare promenad från dem Green Bench Brewing Company. Man har redan varit igång något år och själva bryggeriet med kringliggande område för en underbar biergarden och lagringsutrymme kommer att kunna växa något mer på nuvarande plats. Förutom att man fått hem två stycken foeders vilket möjliggör en helt annan typ av surölsprojekt premierade man nu i veckan deras satsning på cider och mjöd, Green Bench Mead & Cider. Så liksom det Jared gör för CCCB kommer Brian Wing enbart att fokusera på smakrik cider och mjöd med spännande kryddningar.

Slutligen hittar man lite norröver i Tampa ett bryggeri som jag på förhand verkligen var sugen på att besöka alltsedan jag och Balder fick möjligheten att prova deras Berliner Weisse 3 Little Birds, Angry Chair Brewing. Tyvärr har namnet på bryggeriet ingen annan koppling till Alice In Chains som hade en hit med samma namn annat än att alla på bryggeriet såklart gillar gruppen. Tvärtom så är det nyöppnade bryggeriet stöpt ur en passion för öl och ett avbrott från tidigare 9-till-5-jobb där man sitter och nöter ut stolen tills man blir galen (thus, en angry chair). Även fast den första ölen råkade vara en riktigt fin Berliner Weisse så gör man allehanda ölstilar och ser försiktigt på framtiden. I dagsläget butteljerar man inte så värst mycket utan det mesta rullar ut från bryggeriet på fat.

Vi hoppas att ni redan nu börjat bli lite nyfikna och hänger med på våran resa. Som vi tänkte börja nere i Miami hos J.Wakefield Brewing.

Posted in MankerBeer Meets:, MankerBeer NewsComments (0)

Zhukov

Balder Spekulerar: Cigar City till All in beerfest, hur stort är det egentligen?

All in Brewing presenterade i förra veckan en monsterbokning till sin egen festival All in Beerfest. Det råkar vara ett av mina absoluta favoritbryggerier, Cigar City Brewing (kan förkortas CCB) från Florida i USA.DB Hunahpu

Jag antar att det var mer än jag som hoppade av lycka när detta besked kom. Personligen är jag medlem i Cigar Citys ”El Catador club” som är en klubb där man betalar en summa pengar och då får ett vist antal öl till sig samt lite andra fördelar.
Varför tycker då jag/vi att det är, för att tala klarspråk, så in i helvete häftigt? Jo låt mig börja så här.

Sverige, ett land på klar uppgång i ölbryggning. Vi har dock ett ständigt ryggdunkande på produkter som är “bra för att vara svenska”. Tyvärr så är vi, internationellt sett, långt, långt efter.
Ett påhopp mot vår svenska ölkultur? Det kan man kanske tycka, men istället för att slänga ut en massa floskler kan jag motivera detta påstående på ett enkelt sätt.
Cigar City har på ratebeer 45 högre rankade öl än Sveriges bästa (levande*) öl Dugges Idjit!
Vi kan där tillägga att världens näst bästa aktiva öl är Cigar City Double Barrel Hunahpu. Denna öl stoltserar som den 4e bästa ölen i världshistorien.
Så om vi sätter det i annan kontext så är det är lite som att Emmabodafestivalen skulle rodda hem Bruce Springsteen och Swedish house maffia på samma gång.

I mina, lite väl syniska, ögon borde alla svenska bryggare, och entusiaster, därför ta sig till All in Beerfest bara för att provsmaka deras öl. För att känna hur smakerna ska binda ihop sig och hur en riktigt bra öl kan och ska smaka. Kalla det ett studiebesök som förhoppningsvis kan få oss svenskar att få upp ögonen lite till mot hur bra även vi kan få det. Vi har alla förutsättningar att kunna bli bäst, vi må vara långt bakom då vi inte riktigt haft en ölkultur. Det är därför det är så stort för mig.

Med Copenhagen Beer Celebration färskt i minnet så var jag bara tvungen att ringa upp Pelle Frost på All in Brewing och ställa lite frågor.

MB: Hur lyckas man egentligen med en så fräsig bokning som Cigar City?Zhukov
PF: Det började med ett besök hos J Wakefield som jag känner via Pyrre, som var min chef på Bishops Arms. Han skulle komma på CBC men lyckades tyvärr aldrig med det. Pontus (Phil, All in reds anm) åkte ner till CBC och träffade där Bryggmästare på CCB Wayne Wambles. Kontakten har fortsatt och till slut så ja de att de skulle.

MB: Hur kändes det när de sa ja?
PF: Galet och det märks vilken uppståndelse det blivit. Men jag tycker att det är lite märkligt att det var så lite om J Wakefield om jag ska vara helt ärlig.

MB: Med CBC färskt i minnet finns det chans att ölen tar slut som i Köpenhamn?
PF: Ja det är svårt det där, för allt vi köper in från CCB måste drickas på festivalen eftersom det måste gå via andra kanaler för att kunna bli sålt vidare till oss i Sverige. Som festival kan vi köpa in det själva. Annars hade vi kunnat servera det på Brewers bar.

Detta är naturligtvis förståligt med lagar och byråkrati. Att få veta vilka öl som kommer till festivalen får vi nog vänta på. Naturligtvis finns det förslag och förhoppningar från All in’s sida men man väljer att dra lite på det.

MB: En sista fråga som bara måste ställas. Blir det någon sammarbetsbryggd med Cigar City?
PF: Det kan jag tyvärr inte svara på för det har i nuläget inte diskuterats. Men jag kan berätta att Victor (Dahlberg, All in) har en planerad collaboration med J Wakefield.

 

*Detta innebär att om en öl inte görs kontinuerligt så läggs den som vilande. Världens bästa öl, vilande inräknade, är faktiskt svensk. Närke Kaggen! Stormaktsporter är nummer ett.

Posted in Balder Spekulerar, MankerBeer Meets:, MankerBeer News, MankerBeer TalkComments (1)

berliners1377208861

MankerBeer News: Hjälp Johnathan Wakefield starta ett bryggeri!

berliners1377208861En av USAs hetaste bryggare just nu, Johnathan Wakefield har på sistone omgärdats med lika mycket beröm och hyllningar för sina berliner weisses som han har fått glåpord och skitsnack för att han trots avsaknaden av ett bryggeri eller en fullgod licens velat få ut sin öl. Ser man bortom det negativa och koncentrerar sig på det positiva så kan jag säga att den berliner weisse, Miami Madness (rankad nummer 2 i världen) som han bryggt hos Cigar City var enastående. Han bryggde länge öl hos Cigar City och som bryggeriets bryggmästare Wayne Wambles berättade i vår intervju med honom i våras så är tanken att han skulle brygga där igen i år. Det har han nu gjort för att kunna hålla igång bryggandet men han har nu också beslutat sig för att ta nästa steg. Genom crowdfundingsidan CrowdBrewed.com har han nu publicerat en video där han berättar om sin vision med bryggeriet JWB. På mindre än 24 timmar har han redan samlat in över 30.000 dollar av de 55.000 dollar han har satt som mål för att få igång projektet.

 

Man kan välja att stödja projektet genom att chippa in allt från några dollar till över tusen dollar och då får olika former av tack för hjälpen.

  • “I Built J Wakefield Brewing” – JWB T-Shirts – $30
  • “I Built J Wakefield Brewing”  – JWB Work Shirts – $50
  • “I raised the Roof at J Wakefield Brewing” – JWB Hat – $35
  • “In the Beginning…” Original Collector JWB Glass & Sticker – $20
  • “I Built J Wakefield Brewing” – His & Hers T-Shirts (2) – $50
  • JWB Swag Pack (Work Shirt, Glass, Sticker, Hat) – $100
  • Private 5-Course Dinner prepared by Johnathan Wakefield himself, each course paired with a JWB beer – $150 (Limit 20)
  • JWB “The OGs” Membership Society – $300 (Limit 250)
    • Six or more 750mL beers over the course of a year (1 will definitely be Dragonfruit Passionfruit Weisse & 1 will definitely be Barrel Aged Russian Imperial Stout)
    • 10% off future bottle purchases
    • Special Membership T-Shirt & Glass
    • 2 Members Only surprises throughout the year (i.e. Members Only Party, special one-off release, etc.)
    • 1st right of refusal for the following year
    • *All bottles must be picked up from the taproom. Proxies can be used. We will hold your bottles until you or a proxy can pick them up.
  • Take a limo with 5 friends to the private J Wakefield Brewing Grand Opening Party – $1000 (Limit 2)
  • Brew a Seasonal Batch with J Wakefield Brewing (help create and brew the batch) – $2500 (Limit 1)

MankerBeer tycker det är självklart att signa upp sig för ett OG Membership och ser fram emot att dricka mer från JWB under hösten. Håll utkik Sverige säger jag utan att säga mer! Checka videon, läs lite på RateBeer eller Google och hjälp till att ordna så att bryggeriet blir av! In på CrowdBrewed.com och hjälp till.

Posted in MankerBeer NewsComments (2)

20120415waynecigarcitystory

MankerBeer Meets: Pre-CBC: Wayne Wambles/Cigar City

20120415waynecigarcitystory

Photo: SeriousEats.com

At last year’s Copenhagen Beer Celebration one of the best stands, according to me, was the one all the way in the back where breweries like Westbrook, Farmer’s Cabinet and Cigar City could be found. Not much of a surprise as we Scandinavians aren’t too spoiled with beers from either of them. For CBC 2013 two of the three are coming back (Westbrook and Cigar City) and there were cheers coming from all over the beer community when the CBC crew announced that Cigar City was coming back. The brewery are sending over head brewer Wayne Wambles to spread some of Florida’s best beery love and as the brewery are expanding into the restaurant business and are establishing plans to produce mead and cider we took the opportunity to see what he would be bringing to CBC and what is happening over at the brewery in Tampa.

 

MankerBeer (MB): Wayne, how would you present Cigar City for someone new to craft beer?
Wayne Wambles (WW): Cigar City Brewing is a brewery that embraces its surrounding culture and environment. Their beers often have tropical fruit notes and/or tell the story of the history of the surrounding area, which is Tampa, Florida. Ybor city has a rich history of hand rolled cigars. In the 1880’s, cigar manufacturers attracted thousands of immigrants from Spain, Cuba and Italy, which rolled millions of cigars for the next fifty years. The city of Tampa became referred to as the Cigar City.

The brewery also uses items like Cuban espresso and guava in their beers. Cafe con leche, which is made from Cuban roast espresso and scalded milk, is a drink that was popularized by Cuban immigrants. Cigar City produces a sweet stout with this same coffee roast. Another Cuban import is the guava pastry. The brewery uses guava in one of their saisons.

Finally, the brewery doesn’t limit its concepts to strictly local culture. It intends to be more diverse by making beers like Hunahpu’s Imperial Stout. This beer is a transplant from central America. Hunahpu is the Mayan god that gave chocolate to the Mayan people. This beer is a fusion of culinary and zymurgy. It blends the religious and culinary concepts of the Maya with modern day mole and the Holy Trinity of chili peppers. Mole is a secret sauce made from a combination of chocolate, chilis and spices. The Holy Trinity is a combination of ancho, guajillo and pasilla chilis, which is used in the beer as well as Peruvian cacao nibs, Madagascar vanilla beans and Ceylon cinnamon. The Mayan culture made the first chocolate drinks using meticulously hand ground cacao nibs, chili peppers and spices.

Cigar City Brewing paints a vivid picture of history and culture infused with culinary on a canvas of zymurgy.

 

MB: After working for almost six years at Buckhead Brewery & Grill and then at Foothills Brewing for a little over a year you joined Cigar City in 2008 (march 24 if I got my facts straight). What experiences and lessons have you brought with you from your past employments?
WW: Buckhead Brewery is where I was allowed a great deal of initial creative freedom. This is the brewery where I solidified most of my recipe formulation for traditional beer styles. I also was constantly experimenting with different raw materials…hops, hop extracts and many specialty grains, as well as yeast strains. This chain of brew pubs went through a fairly rapid expansion that I was a part of several times. This allowed me to see what kind of issues one has to face when constructing a brewery.

Foothills allowed me the first view of a hybrid facility. It was a production facility and a brew pub that was also self distributing. I learned many things about self distribution but could not apply them to my experience at Cigar City because Florida is limited to the three tier law. Raw material purchase strategy and hop allocation were things that I discussed and attempted to harness during my time in North Carolina.

To be quite honest with you, there were many things that I wasn’t prepared for when I left North Carolina to work at Cigar City but I promised myself one thing. I constantly reminded myself that this opportunity was a “do or die” situation and I pursued it that way to the best of my ability. I might not have always made the best decisions but I’m still breathing so I guess that I managed things fairly well.

 

MB: Many of your most sought after beers are only made in small batches, poured only at the brew pub or sold locally. What is the Cigar City brewing capacity and how do you handle the demand on some of the beers?
WW: Our current brewing capacity is around 25,000-30,000 bbls a year. That is a decent chunk of beer. It is a little more complicated than you think, however. Allow me to explain.

In 2009, we sold beer for the first time. There was some consumer demand in the local market but we found that we had extra beer. Our first market outside of Florida was New York. They embraced our brands. All was good.

Next, we went into Philly. They also liked what we were doing with our product and would have taken more.

Shortly afterwards, we brewed a collaboration with Mikkel at Cigar City Brewing, thus developing a relationship with Mikkel and Jeppe. Henrik was also involved and began to import our beer to Denmark and spread it throughout Europe.

Slowly, year after year, our home market of Florida was demanding more product. The locals were finding our brand and seeking it out. The demand became so great that we could no longer supply the consumer demand in the state of Florida. This, in turn, forced us to pull our beer out of all other markets, even the panhandle of Florida, and focus heavily on our local market.

In the last month or so, we have moved back into the panhandle of Florida again but we currently have no plans to distribute outside of Florida anytime soon. That is the grand scheme of things but I don’t think that answers your question.

We believe in making solid base beers. A solid base beer allows us to add many things to one beer and develop different concepts inside of a single brand. There is a branch of the brewery that works on development of small volumes of beer that is just for the tasting room. They don’t make the beer but rather use existing beer to create blends and variations of different brands. We take these beers and sell them at the tasting room to see how the consumer responds to them. It allows us to take a little more risk at minimal waste of product should we make a bad blend.

That is why these beers are more limited.

 

MB: What brewing style would you say you personally have and how well does it mirror the beers Cigar City produce? When at home, what would your personal pick for the evening be?
WW: I have gone through multiple stages of approaches to brewing.

Initially, I wanted to learn as much as I could about raw materials and process. Then, I moved on to trying to identify and produce examples of various styles of beer, which is probably the stage that I dedicated more time to than any other thus far. I still like to use the style approach occasionally but I also attempt to bend that style into my personal interpretation. That can sometimes evolve into something that is very different than it was in the beginning of the process.

I also attempt to bond with the concept of the brewery. As I have stated above, I feel like tropical notes in many of our different styles is just one of the many things that I can do to breathe life into our concept and make it tangible for the consumer. We live in the subtropics with water and tropical flora all around us. I feel that it should be present in our beer as well.

I also feel that there is a rustic element based on the history of cigars, the immigrants that performed that function and the cigar in general. I have approached this in several ways. We have used Spanish cedar, the wood used in the construction of humidors for cigar storage, to age our beers on. This provides forward notes of white grapefruit and more subtle notes of white pepper, sandalwood and clove. The use of chili peppers and dark malts can also add rustic notes like tobacco and leather.

My personal pick for the evening would be Jai Alai IPA. I drink it more than any other brand that we produce. I designed it to fit our concept and as a result it is one of my favorite beers on the planet.

 

MB: You brew classic styles but often with a twist – either in the form of cucumber extract in the saison, baseball bats in the IPA or mint in the brown ale. Where does this experimental gene come from?
WW: Every single one of the above examples weren’t my ideas.

The cucumber concept came from an event that we were doing with a martini bar that specialized in cucumber martinis. We decided to take a sessionable saison and add cucumber essence(essence is different than extract…it is distillate of the actual cucumber with no alcohol added…it’s a concentrated version of real cucumber) and the result was a Summer hit. We brewed five or six more batches than we planned during the Summer of 2012. It has become an official Summer seasonal now.

The baseball bats are part of a nonprofit organization called Operation Homefront. It is for a great cause. They supply financial support to the families of soldiers that never came home and to wounded soldiers. The sales of the beer are donated to this cause and the baseball bats that the beer ages on are auctioned to the public to raise even more money for this organization. We participated in this last year and we are proudly returning to participate again this year.

Finally, the mint brown ale was a small volume beer that we blended for Christmas one year.

The cucumber beer and the mint beer were both developed by the same department that makes all the small volume beers that are featured exclusively in our tasting room. We refer to that branch as the “Treatment Department”.

My creativity started with cooking and then moved towards brewing. I worked in restaurants and bars for many years(from the age of 15-25). It taught me the importance of the knowledge and quality of raw materials. I also learned that process can make a big difference in final product. Perhaps one of the most important things, I was constantly exposed to many cultures, having worked in Mexican, Greek, Italian and many other types of concepts. Having that breadth of contact allowed me to explore global possibilities.

 

MB: Florida has not really been famous for the amount of breweries, but lately it seems as it if starting to change? What does the Florida beer scene look like and why?
WW: The Florida beer scene has been changing for quite some time now.

As I have stated above, most of Florida has this tropical feel. South Florida also grows many exotic and tropical fruits.

The climate of Florida is warm most of the year. It encourages many consumers to drink lower alcohol beers. As a result of the climate and the access to tropical fruit, a new style of beer has emerged in Florida. We call it Florida Weisse. It is a Berliner-style weisse that is infused with different tropical fruits. When I say fruit, I mean fruit. Lots of it! Many of these beers have so much pectin haze that they will never drop clear. It makes for a refreshing, tropical drink during the warm months(most of the year).

There are a great deal of nanos popping up everywhere. Some of them have rapidly moved to larger production due to the success of their brands. That’s inspiring to many home brewers and that is what continues to fuel the nano movement in Florida.

 

MB: Johnathan Wakefield brewed some collaboration with you that are now ranked among the top beers of the world, with him opening up his own brewery – is there a chance that we will see collaboration with him again, maybe one that will get bottled?
WW:
We brewed another collaboration with him late last year. It was based on the Aguas Frescas concept, which are fresh fruit drinks that are served at Latin restaurants and bodegas. We decided to start a series of beers called the Cervezas Frescas series in which we would use large amounts of fruit to create these concepts as well as consider making versions of Carribean cocktails in the form of beer.

The first beer in this series is called Guanabana. It is a tropical fruit that is also referred to as soursop. It has a flavor similar to a mix of pineapple and strawberry with sour citrus and finishing with a creaminess that resembles coconut and/or banana. The base beer was a higher alcohol version of a pale ale hopped with New Zealand and Australian hops for the tropical fruit notes to tie the base beer to the fruit. It was only available draft.

We are working on another brand to continue the series. So far no plans to bottle any of these beers yet but there is a good possibility that will happen in the future.

 

MB: On the topic of collaborations and your collaboration with B.Nektar (Camp Braggot Ghost Stories) – our mead loving guest writer Kristopher wanted to ask if you are considering trying that again.
WW: That collaboration took well over two years of planning. We kept pushing it along slowly. The label design took just as long as the recipe. The feds didn’t like the fact that we put the word “meadery” on the label, claiming that it was misleading so we had to drop the title to the name of the meadery and leave it at that.

Our next move with B. Nektar is to make a mead in Michigan. We are currently discussing spontaneous, wild or sour. Not sure what we will end up with.

 

MB: What does the future hold for Cigar City; any expansions, new markets or crazy beers in the pipeline?
WW: Yes, no and always.

We will max out our fermentation capacity in the new facility this year. That will allow us to produce up to 50,000 bbls annually by the end of year six. This year(the end of year five) should put us in the neighborhood of 30,000 bbls. I’m still amazed when I think about how we were able to obtain regional status in four years.

 

MB: What should beer fans really not miss at Copenhagen Beer Celebration?
WW: This will be my first year attending. Perhaps I should ask them/you that question.

We are going to be pouring a three year vertical of Hunahpu’s Imperial Stout. I would recommend that to attendees.

Cheers! Looking forward to sharing a beer with all of you!

 

We thannk Wayne for taking the time to answe all our questions and for giving us a hint of what we can expect from Cigar City in the future. The Hunahpu’s vertical will run over all three sessions (or as long as they last) and as always changes in the below line-up may occur and the other three beers will not be poured at all sessions. Go pink!

 

Cigar City CBC Beer List:

  • Hunahpu’s Imperial Stout 2011
  • Hunahpu’s Imperial Stout 2012
  • Hunahpu’s Imperial Stout 2013
  • Humidor Black IPA.
  • Cheers.
  • Jai Alai

Posted in MankerBeer Meets:Comments (1)