MankerBeer.com

Vi på MankerBeer har genom åren kommit att känna många bryggare och bryggerier rätt så väl. Vissa så väl att de bryggt öl åt och med oss. För ska man ha lite självinsikt så saknar vi ju faktiskt all form av kunskap om inmäskningstemperaturer och mått på rostningsgrader för en India Pale Ale. Vad vi däremot har haft är intresse och experimentlusta, vilket har gjort att vi nu också fått igång MankeBeer Creative Beerologists. Ett skämtsamt påhitt som driver lite med oss själva men också hela debatten om fantombryggare eller kontraktsbryggerier. Vad vi gör är att komma på en öl vi tycker saknas och sedan fråga lite bryggerier som rätt sorts grundöl om de skulle vilja krydda den på det sättet vi tycker borde fungera. Exempelvis har två sådana påhitt lett till en lavenderhumlad saison med morotsjuice och ekkuber (Tunnan Och Moroten) samt hommagen till Marcus Hjalmarsson på Brewski, en chili och kakao-stout med rostad pumpa (…och tog en bit egenodlad pumpa).

Med det vill jag säga att vi vet våra begränsningar vad gäller bryggning men också avsaknaden av hämningar från att vilja prova på nya saker. Så när vi på skämt nämnde för vår amerikanska vän att vi gärna skulle göra någon brygd medans vi var i USA så blev vi ändå lite förvånade när han direkt nappade och parade ihop oss med Jared Gilbert på Cigar City Cider & Mead. Lika förvånade blev vi när Jared som tidigare jobbade länge i vinbranschen blev överlycklig och direkt började spåna på vad vi skulle göra.

Sagt och gjort – ett samarbete skulle det bli, men med skillnaden att vi den här gången var med i hela receptstegen. Vi diskuterade såväl alkoholstyrka som vilken typ av honung vi ville ha för att få fram rätt karaktär på ölet liksom vilken humle vi provade oss fram skulle hjälpa till. Våran största del i det hela blev också att finna och flyga över 3 kilo färska hjortron, något som inte är så enkelt som det låter. Till slut enades vi om en mjöd med något lägre alkoholstyrka. Basen består av honung från bin som tagit nektar från Galberrybuskar från norra Florida och som har en rätt lättfruktig och blommig karaktär, något som förstärks av Calypsohumle som ger äpple och päron vilket i sin tur fungerar fint med hjortronen. Bären kommer att tillsättas i primären (1/3) och sekundären (2/3).

Väl på plats gick vi igenom receptet igen och provade igenom ett par andra möjliga honungssorter innan vi bestämde oss för att den vi först tänkt på fungerade bäst. Själva processen var otroligt spännande och mycket lättare än vad jag kunnat tro. Man kanske skulle tro att man gör lite som vid ölbryggning med flera steg där ingredienser ska kokas och förflyttas, men icke. Istället förklade Jared att han gör sin mjöd kall. Så det vi gjorde var att räkna ut honung kontra vattenmängd för att sedan lösa upp honungen i lite vatten så att den lättare skulle blanda sig väl i tanken. Sedan fyller vi på med tillräckligt med vatten, direkt från kran (du bör veta att du har bra vatten för detta!) och sedan i med honungsblandningen. Då kloret och annat i vattnet kan skada honungen så drog vi i lite medel för detta som gör att farliga ämnen förångas på någon kvart. Detta är viktigt för att jästen ska må bra och du ska slippa få felsmaker. När detta var gjort tog Jared fram en saccharomycesstam som tillsammans med lite jästnäring fick åka ner i vår mixtur.

Det intressanta nu var att det enligt Jared var klart, ja förutom att mer bär och humlen ska i sen i sekundären. Däremot är den här behandlingen lite annorlunda mot vad de flesta mjödbryggare gör. De skyndar långsamt och är väldigt noga med att inte stressa jäsningen, något som Jared inte riktigt höll med om. Enligt hans erfarenhet från vintillverkning så föredrog han lite vildare jäststammar och en jäsningstid på runt ett par dagar, medan den traditionella skolan talar om riktigt lång lagring – ibland upp till månader eller år innan mjödet är helt perfekt. Jared menar dock att mjöden sällan vinner mer på lång jäsningstid. Tvärtom så utsätter man en jäst som kan få brist på näringsämnen att ge plats för bakterier och annat oönskat, isället för att finna en gynnsam jäsningsmiljö som sedan kan avslutas när den nått uppnådd alkoholstyrka och karaktär. Sett till de mjöd vi provade igenom så kan vi bara konstatera att oavsett vad som faktiskt är stämmer eller vad som är bäst så kan han det där med att göra mjöd.

Vårat samarbete blir inte i någon större mängd då det hade kostat skjortan med alla hjortron men vi ska slå ett slag för att få över åtminstone halva batchen till Sverige och i så fall försöka få till något roligt event med den. Hur som helst så var det riktigt roligt att vara med och göra mjöd, från receptet till att stå och hutta runt i tanken med en borr med påbyggd spattel. Mjöd är underskattat och på hemmaplan har vi ju ofta bortglömda Mjödhamnen som alltid levererar, liksom deras samarbete med Omnipollo. Vi återkommer såklart med när och hur mjöden går att prova!

Igår utsågs för fjärde året i rad Årets Ölperson. Ett pris instiftat av ölimportören Galatea för att uppmärksamma och utmärka en person som har gjort en stor gärning för att främja ölkulturen i Sverige. I tur och ordning har priset gått till Marianne Wallberg (mässgeneral SBWF), Jan-Erik Svensson (öldomare och öllegendar) och Björn Falkeström (Oppigårds Bryggeri).

Tillsammans med årets utbud av julöl och glöggnyheter på Tennstopet i Stockholm presenterade domarpanelen bestående av Hans Nordlöv, Jessica Heidrich, Edvard Blom och tidigare vinnarna Jan-Erik Svensson och Marianne Wallberg årets vinnare.

Årets Ölperson är Svante Ekelin på Humlegårdens Ekolager som förser landets mikrobryggerier och hembryggare med kunskap, utrustning och råvaror. Trots att Svante Ekelin varit verksam i över 30 år är han mer aktuell än någonsin då intresset för hantverksmässig ölbryggning exploderat under de senaste åren. Årets Ölperson som delas ut av Galatea tilldelas ett stipendium på på 35 000 kronor.

Sedan 1992 har Humlegåreden varit en central punkt för hembryggare liksom bryggare hos större bryggerier för tillgången av jäst, humle, malt och allt som rör bryggutrustning och hembryggning.

Juryns motivering till utnämningen är att ”Svante Ekelin har spelat en betydande roll för den svenska ölbryggningen genom att ständigt ligga i framkant med sitt sortiment. Svante har även en sann kärlek till öl och bär på en stor kunskap som han ödmjukt delar med sina kunder. Årets Ölpersons gärningar är mer aktuella än någonsin då antalet hembryggare och mikrobryggerier aldrig varit fler i modern tid. Svante Ekelin är helt enkelt bläcket i pennan som ritat om den svenska ölkartan.”

Stort grattis säger vi på MankerBeer!

Om just lite över en månad är det äntligen dags för vad vi förra året kallade en game changer för svenska ölfestivaler, All In Beer Fest. Då var festivalen inne på sitt blott andra år och hade redan vuxit sig stor nog för nya lokaler, fler bryggerier och fler besökare. Det är därför inte alltför förvånande att man i år gör ännu en rockad då platsen i år blir Eriksbergshallen, alltså där mässan hölls för första gången 2013. “Nytt” för i år, om man vill kalla det nytt är att fokus bland utställande bryggerier ser ut att ligga hos vänner där flera av utställarna är sådana som All In Brewing antingen jobbat med eller haft skönt häng med på någon av alla festivaler de deltagit på.

Jag tänker inte ens försöka lista alla bryggerier som annonserats, just nu 29 stycken men internationellt ser vi grymma amerikansk-spanska Edge Brewing, BrewDog, Stillwater, Marble, Siren och Warpigs medan vi från svenskt håll ser nyheter som Pang Pang bland Omnipollo, Brewski, Malmö Brygghus, Brekeriet med flera. I dagsläget är 9 av 29 svenska bryggerier men lägger vi till AleFarm, Amager, Dry & Bitter, Flying Couch, Pennylan m.fl så har vi plötsligt en rätt svensk-dansk prägel på festivalen.

Jag var ju riktigt imponerad förra året och då vi alltid blir lika glada över nya svenska festivaler och bryggerier som satsar så kommer vi såklart att göra vårat för att se till så att alla glada ölfantaster känner detsamma. Vi kommer därför att rapportera, dels från festivalen men också från några av de utställande bryggerierna. Dels så att ni får lära känna dem lite bättre men också för att få en försmak av vad för glatt och trevligt folk som dyker upp. För den biten, den otroliga glädjen och gemenskapen som fanns förra året var nog det som jag såg som rätt unikt för en ölfestival.

Information om själva festivalen då? Datumen ni bör boka upp är 6-7 november, platsen är som sagt Eriksbergshallen i Göteborg och som på många festivaler idag så fungerar det så att du köper biljett till de sessions du vill gå på (3 stycken finns) och väl på plats köper du sedan dryckestokens som du byter in mot öl.

3 sessions, precis som tidigare Fredag 17.30 – 22.30, Lördag 11.00 – 15.30 och Lördag 17.00 – 21.30. Biljetterna kostar 380 kr per session (inkl avgifter), 666 sek för 2 lördagspass eller 999 sek för alla 3 sessions. I dagsläget finns det mellan 700-800 biljetter kvar men i fjol tog det banne mig slut så var inte ute i sista stund. Framförallt lördagspasset och 3-sessionspasset börjar ta slut. Ni hittar all sådan info här.

Hoppas att vi ses där!

Inför årets Copenhagen Beer Celebration befann sig den amerikanska importören Shelton Brothers unge scout Christian Gregory i Skåne. Han åkte runt i Skåne och bekantade sig med importörens svenska kompanjoner Brekeriet och senare också Brewski. Resultatet blev att vi under årets Shelton Brothers The Festival, som hålls i Tampa, Florida, i slutet av nästa vecka ser hela 3 svenska bryggerier. För förutom nämnda två så råkade Malmö Brygghus bryggare Thomas Fransson stumbla på Christian under De Molens ölfestival Borefts härom veckan varpå Malmö blev blixtinkallade. Tyvärr verkar det som att Malmö själva inte riktigt kan åka dit, men deras öl kommer om allt går vägen att serveras bredvid bryggerier såsom Crooked Stave, Cantillon, Westvleteren, Funky Buddha och Jester King.

Man skulle kunna beskriva The Festival som en ölfest(-ival) med Sheltons samarbetspartners och vänner från hela världen. För det är minst lika många, om inte fler internationella bryggerier som amerikanska och med sig har de både standardöl och vissa rariteter. Kanske är det lite som en mix mellan CBC och Stockholm Beer, ja typ All In Beer Fest?

Då M2 och jag skippade Great American Beer Festival i år så var det till förmån för en vecka i Florida där vi börjar med att besöka Funky Buddha och Wakefield Brewing Co. innan vi styr vår stora freedom truck nordväst till Tampa. Det ska bli riktigt spännande att se hur den här ölfestivalen är uppbyggd, träffa alla fantastiska bryggare och bryggerier och så klart reppa den svenska (skånska?) ölscenen med våra vänner Brekeriet, Brewski och Malmö Brewing, Amager kanske får slängas in på ett hörn de också! Räkna med feta collabs framöver!

Redan innan jag började skriva om öl eller tankar på vad som idag är MankerBeer.com fanns så annordnade jag ölprovningar för lite vänner. Kort och gott gick jag och köade utanför Systembolaget och köpte på mig alla nyheter som fanns. Det här var innan jag hade ett hum om saker som RateBeer och Untappd var många år ifrån att ha lanserats. Vi drack öl i en vinkällare i Gamla Stan i Stockholm och snackade skit. Fem sex personer, oftast killar men ibland var någons flickvän med. Det blev en social sak mer än att det handlade om ölet och där någonstans kom mitt mantra “öl ska vara social, öl ska vara kul”.

Det finns så mycket öl kan vara, och faktiskt också är. Men jag vill betona den sociala aspekten. Att ta fram en speciell flaska öl man kanske inte velat öppna på grund utav dess pris, alkoholstyrka eller storlek. Framförallt på krogen där priserna på större flaskor kan vara rätt saftiga avhåller man sig kanske från att prova på något nytt.

Därför blev jag glad när konceptet med ‘sharing bottles’ adapterades för Sverige genom importören Original Brands STHLM. Tillsammans med Belgoklubben och pubkedjan Bishop Arms kommer man på de senares krogar att kunna prova olika storlflaskor, både från OB’s portfölj men även bland de öl som Belgoklubben tar in. Ni kan läsa mer på sharingbottles.se eller få lite mer info i filmen nedan, där ni ser landets skönaste ölskribent (undertecknad såklart) prata om varför vi gillar sharing bottles.

SHARING BOTTLES (full version) from Swedish Freelance Legion on Vimeo.

Efter att USA de senaste åren har tagit allt större plats på den internationella ölmarknaden så var det uppfriskande när vi för ett par år sedan fick se en modernisering av den brittiska bryggeriscenen. Plötsligt dök bryggerier som Thornbridge, Siren, Redchurch, Summer Wine med flera upp i Sverige och utomlands och brittisk öl var inte längre förknippat med pintglas av bitter. Sedan hände någonting och av de bryggerier som dök upp är det inte alltför många som fortfarande har ett starkt fäste i Sverige. Lyckligtvis ser vi fortfarande mycket av Thornbridge, Siren, Summer Wine och Buxton i landet men i övrigt känns det som en liten svacka.

Därför är det kul att se att det nu på Stockholm Beer and Whisky Festival dyker upp lite nya bryggerier från det anrika öllandet. Lite otippat är det Spendrups som gjort en satsning de har valt att kalla London Craft där man har bjudit in fem stycken för mig nya bryggerier. By The Horns Brewing Co, CRATE, Fourpure Brewing Co, Redemption Brewing Co och The London Beerfactory. Spendrups har länge satsat mycket på brittiska bryggerier och det ska bli spännande att se vad man nu har funnit.

Fourpure ligger på samma gata som de lite mer kända sverigebekantningarna The Kernel och Partizan medan Crate har sin hemvistelse lite österut där de brygger öl och säljer trendig pizza i en gammal industrilokal.

För att ge en försmak av vad just Crate och Fourpure har att erbjuda annordnar man redan imorgon 18.30 en Beer Makers Dinner på den grymma restaurangen Nytorget 6 i Stockholm. Restaurangen har riktigt god mat och ett ölutbud som har överraskat mig de gånger jag tidigare har varit där. Sju rätter med lika många öl från de båda bryggerierna kommer att provas och det finns även bryggare på plats som kommer att prata om sina öl.

Restaurangen är inte stor så det är inte alltför många platser, men de som finns bokas direkt via Nytorget 6 (info@nytorget6.com) och sju rätter + lika många öl till maten går loss på det förvånansvärt låga priset av 495 SEK.