MankerBeer.com

Min tredje beställning och andra sändning öl kommer efter ett par dagars uppehåll för att fira Pingst på flygplatsen i Tyskland nu hem igår. Hem till mig, mnjae. Hem till postkontoret som jag inte hunnit gå till än. Får bli efter jobbet lite senare idag.
Vart en beställning med inriktning på “lättare” öl i den mening att det är lite vanligare öl som man har lättare att kunna öppna en av lite spontant. Sist köptes ju lite roliga De Molen, Mikkeller Black versioner med mera som jag hellre njuter mer av än att öppnar framför en film på en måndag. Dock är det något jag försöker bli bättre på.

Av det i listan under är det väl två saker som “sticker ut”, dels att jag redan provat Duchesse De Bourgogne, men den var fasiken värd en till flaska nu i sommar. Skapade “vill ha mer”-begär. Sedan får jag göra en pudel och ifrågasätta varför jag köpte Rochefort 6-10 när de finns på bolaget? Mnjae, dels finns väl inte 6’an och dessutom kostade de runt hälften – men hade fortfarande helt space’at ut på att de fanns. Annars blir det kul att testa saker från bryggerier som De La Senne, Abbaye des Rocs, mer från Moinette och så vidare. Även lagt en beställning på lite Mikkeller och framtida små saker som jag gärna vill ha som mer De Molen, Black Damnation Mocha Bomb m.m. Fast får det bli resan till New York tror jag.

Achel 8 Bruin [Trappist] (0,33l)
Abbaye des Rocs Grand Cru (0,33l)
Abbaye des Rocs Blanche des Honnelles (0,33l)
Duchesse de Bourgogne (0,25l)
De la Senne Zinnebir (0,33l)
De la Senne Taras Boulba (0,33l)
Ellezelloise Quintine Ambrée (0,33l)
Moinette Brune (0,33l)
Rochefort 8° [Trappist] (0,33l)
Rochefort 6° [Trappist] (0,33l)
Rochefort 10° [Trappist] (0,33l)
Rodenbach Grand Cru (0,33l)
St. Bernardus Pater 6 (0,33l)
St. Bernardus Prior 8 (0,33l)
St. Bernardus Abt 12 (0,33l)
Verhaeghe Vichtenaar (0,25l)

För ett tag sen blev vi rekommenderade att prova på De Molen Amarillo på flaska, då vi var ute efter något mer amerikanskt och inte tyckte att priset riktigt var värt det så lät vi dock bli. Men i takt med att det har kommit hem diverse De Molens så kände jag igår att det kanske var lite dumt att inte ge deras Amarillo en chans. Deras Lente Hop vart ju rätt blek och juicetam. Schnille och Schmak testade Amarillo Bourbon Barrel utan att imponeras så mina förväntningar vart relativt balanserade. Anledningen till att prova den och nu på fat var att då jag åt “kvällens tipps” på Monks igår så ingick ett glas av deras egen öl som jag lyckades byta ut mot ett glas Amarillo. Kul och bra.

Just Amarillo kanske är missvisande då det enbart är torrhumlingen som har Amarillo medan det annars är Challenger och Saazhumle, så vitt jag förstått det. 77 IBU känns balanserat på ett rätt bra sätt, kanske lite lågt om man vill ha en humlebesk IIPA/DIPA, men beror ju på hur det är balanserat typ så.

De Molen Amarillo

Utseende: Minimala bubblor, lätt pendlande mellan mjällt och poröst skum. Fin ljus persikofärgad botten som mörknar av uppåt.
Doft: Fruktigt och rätt lent. Fruktigheten består av aprikos och lätta inslag av grape och citrus. Ingen markant beska ges tillkänna i doften.
Smak: Stor munkänsla med ok kolsyra. Speciell smak som kommer rätt snabbt och har en markerad och bra syra vilket är väldigt förvånande. Först är det en rätt söt smak med smoothie-aktig känsla av frukter och bär och som sedan går över till lite beskare grapesmaker och slutligen en stor syra. Påminner lite om den vinösa syra Nörrebro hade i sina öl som var på besök i vårt kära systembolag, men här gör de sig väl med frukigheten från humlen.

Betyg? – Bättre, med ett litet plus i kanten. Väldigt speciell smak med fin vinositet och syra, men nästan enbart på bra sätt. Är glad att jag provade den och skulle tro att den blommar ut bättre såhär än på flaska.

Snart är det första juni, så jäkla fort tiden går. Känns som det både var nyligen man satt och skrev om både jul- och påskölen, eller för starten på bloggen för den delen med.

Hur har nyheterna i juni, sommarmånaden, då sett ut genom åren?
Går vi tillbaka lite i tiden till 2007 och 2009 så kom följande:’

2007
Anchor Summer Ale (350ml, 16:90)
Duchy Orgininal Organic Summer Ale (500cl, 23:90)
Goldings Summer Hop Ale (500ml, 19:90)
Samuel Adams Summer Ale (355ml, 13:80)
Sierra Nevada Bigfoot (350ml, 29:90)
Brooklyn Black Chocolate Stout (355ml, 16:30)
Blance De Wissant (750ml, 44:50)
Slottskällan Vit (500, 19:90)
Falcon BBQ Lager
Mariestads Sommarbrygd

Tydligen är det helt okey att dricka både Bigfoot och Chocolate Stout i juni tyckte man, men visst – två shyssta öl och som dessutom var lite billigare. Lite inflation på 3 år med andra ord. Annars är det ungefär lite samma blandning som idag, lite veteöl, lite svenskt och lite amerikansk sommaröl samt någon stout. Egentligen ingen överraskning sådär.

2008
Slottkällan Vit Sommaröl (500 ml, 20:50)
Carlsberg Sverige Pripps Blå Pure Sommar (500 ml, 11:60)
Carlsberg Sverige Mariestads Sommarbrygd (500 ml, 15:10)
Shepherd Neame Goldings Summer Hop Ale (500 ml, 20:50)
Michigan Brewing Mackinac Summer Ale (355 ml, 15:40)
Slottskällan Kloster 2007 (330 ml, 24:90)
Sierra Nevada Bigfoot (350 ml, 31:00)
North Coast Old Rasputin Stout (355 ml, 27:30)
Mikkeller Beer Geek Breakfast (500 ml, 59:00)

Ett kanonfint år får man väl säga: Michigan Mackinac Summer Ale blev en av ölen som riktigt fick in mig på “finare öl”, älskade den – då iaf. Ska försöka få tag på den i USA nu tror jag. Minnen liksom. Utöver den är det ju en samling sommaröl från svenska bryggerier, Goldings Summer Hop Ale tillbaka som vanligt? Men framförallt så kan åter hitta Sierra Nevadas Bigfoot – i juni. Old Rasputin och Beer Geek Breakfast finns dem med så det verkar som om de ville att vi skulle dricka mörkt även på sommaren 2008. Fina öl dock och överlag bra prissatt.

2009
Three Towns Sommarlager, 4,3%, 330 ml, T2, 10:70
Åbro Sommaröl, 4,7%, 500 ml, BAS, 11:90
Eriksberg Sommarbrygd, 5,3%, 330 ml, BAS, 11:90
2009 Oppigårds Summer Ale, 5,3%, 500 ml, T2, 22:90
Goldings Summer Hop Ale, 4,7%, 500 ml, T4, 21:90
Sierra Nevada ESB, 5,9%, 350 ml, T5, 4.800, 26:90
Hoegaarden Rosé, 4,5%, 250 ml, T3, 14:90
La Meule, 6%, 330 ml, T5, 2.400, 42:90
2009 Nils Oscar Saison, 6,6%, 750 ml, T5, 3.600, 99:00
Mikkeller Simcoe Single Hop IPA, 6,9%, 330 ml, T5, 3.600, 39:00
Double Dead Guy Ale, 9%, 750 ml, T5, 2.160, 139:70

Ett lite brytande år! Borta är de mörka ölen som “vi fått” tidigare nu, istället är det återigen Goldings Summer Hop Ale – en tradition börjar vi se. Mikkeller är tillbaka men nu med en IPA. Vi hittar även amerikanskt i år igen, men Sierra Nevada ESB får överta Bigfoots release och Rogue Double Dead Guy fick följa med till sverige den med. Både den och Mikkeller Simcoe blev också två av de öl jag hade med på min första seriösare provning jag fixade till. Lite kul minne. Nils Oscar fick ett intåg på sommaren med Saison vilket i år bytts ut till något annat (se vidare). Fruktölen Hoegaarden Rosé kom nu i juni med årets früli kom tidigare. Man märker verkligen att systembolaget börjat tänka till och strukturera sig mer.

Så, vad ger 2010 oss då? Vilket år är det mest likt?

2010
1 juni
Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010 USA 350 27,90 kr T5
Innis & Gunn India Pale Ale Storbritannien 33 cl 22,90 kr T5
Nynäshamns Dragets Kanal Dubbel IPA Sverige 250 23,90 kr T5
La Rulles Estivale Belgien 75 cl 59,00 kr T5
Nils Oscar Sorachi Blond 2010 Sverige 75 cl 99,00 kr T5
Oppigårds Inwit Sverige 33 cl 18,50 kr T5

15 juni
Hornbeer Black Magic Woman Danmark 50 cl 61,90 kr T6

Det verkar först som om mer öl är flyttat till majsläppet vilket är logiskt då man börjat med “säsongsöl”, därför är junisläppet lite annolunda. Därför är det kul att finna två saker, dels att Sierra Nevada är kvar i juni – denna gång med sin Glissade Golden Bock och att både Oppigård och Nils Oscar verkar vara kvar från i fjol – Oppigård med Inwit och Nils Oscar med sin Sorachi. Hornbeer Black Magic Woman som kommer den 16’e blir det såklart att testa då deras Rumstout som vi redan haft besök av föll mig i smaken. Innis & Gun (oak aged?) IPA får vi väl se om jag provar, brukar inte bli imponerad av deras eviga eklagrade men smått haffsade öl, tyvärr. Men det är min åsikt. Nynäshamns Draget Kanal DIPA däremot blir att dricka, DIPA’s är aldrig fel och denna ska även vara väldigt ljus och lättsamt för en DIPA – vilket jag med t.ex. Avery DuganA älskade. Goldings Summer Hop Ale är borta, men ej glömt, då den flyttades till majsläppet – maj är ju det nya juni så att säga.

Nils Oscar Sorachi Blond har tydligt humleinslag där humlen är just den japanska Sorachin står för humlen, även fast den är odlad i USA. Korriander och Enbär säger man ska ge extra smakkomplexitet.

Oppigård Inwit är Peter Högströms, vinnaren av 2009 års Hembryggnings SM, kreation. Priset är att få ge ut ölen på ett stort svenskt bryggeri och i år är det Oppigårds tur. Har funnits att prova på fat på ölmässor och diverse krogar, men nu är det systembolagets tur. Kul för oppigård, kul för Peter och kul för oss.

Vi har alltså sett en rätt stor utveckling hos systembolaget, både vad gäller sortiment och struktur. Strukturerade släpp som “flyttar” mer av fokus åt maj än juni och där det ska vara ljusare än mörkare öl verkar vara melodin. Om det sedan är att vi får “rätt öl vid rätt tid” låter jag vara osagt, man minns ju hur det kommit diverse samarbetsöl tidigare som varit brygda för julen men som kom hit först på sommaren, lite tamare och med fel smaker för fel årstid (om man ska vara petig). Dessutom får vi se om man lyckas med “antalen”, mycket av den ölen som kom i maj kom aldrig i stora antal -de finns kvar och säkerligen en hel del i depån – men man vill ha så det räcker hela sommaren. Hade ju hellre haft Amarillon sommaren ut än vissa av de öl som kom nu.

Nä, måndag kommer snart – tills dess eller tills imorgon. Ha så gott. Ikväll blir det som sagt “egenbrygd” öl på Monks, titta förbi vetja.

Då och då får vinkällarbutikernas lagersaldon lite fnatt och visar produkter som de inte har, såsom i helgen då 60 Rogue XS Young Bitter och lika många av deras Old Crustacean Barley Wine skulle finnas tillsammans med 1 Pingvin, 1 Southern Hemisphera och massa annat gott. Nyfunna godsaker från centrallagret månne? Icke, inventeringsmiss vart det.

Men så finns ju detta “men”, sist (för några månader sen!) var det i form av 5 stycken Goose Island Bourbon County Stout 2007 som fanns varav jag fick tag på 2 och denna gång var det en Stone Vertical 09 samt en Brasserie Dieu du Ciel Solstice D’Hiver som jag ändå lyckades hitta. Alltid lite gott, särskilt då den Vertical 09 jag har hemma har varit nära på att öppnas flera gånger men till slut fått stå tillbaka, nu kan jag med gott samvete prova den. Plus att jag kan köpa den igen i New York om någon vecka. Solstice D’hivern’en vet jag inte varför jag missat. Kanske för att den kom vintenr 08 (?) och att jag då inte var like insnöad än. Men trevligt trevligt.

Så tro inte att jag legat på latsidan bara för att det inte bloggats på ett tag. Varit ledig och lite småsnuvig och därför inte kunnat njuta fullt ut av vad jag druckit. Fick bli grillat och mousserande rosé i Karlberg med flickvännen i helgen istället. Sjukt nice!

Men nu tar vi nya tag i veckan så, imorgon ska jag förhoppningsvis förbi Monks på wallingatan och prova den amerikanska IPA’n vi bryggde för någon månad sen. Sista veckan att dricka den nu, får hoppas att vi lyckas tömma de 19 liter vi har. Annars får vi auktionera ut den till ev. besökare 🙂 Kom förbi vet ja!

Solen gassar vidare och ölförråden börjar ta slut och vad upptäcks då – jo att en Amager Rågporter finns kvar att dricka efter grillningen. Till grillningen dracks Nils Oscar India Ale och Früli Strawberry – perfekta förgrillnings öl som jag tidigare sagt.

Vilka andra sommaröl bör jag köpa på mig? Amarillon gick åt, Summer Twisten är god men lite för besk kanske, vad man vill ha är en perfekt avvägd beska, fruktighet och skön sommarkänsla.

Efter detta vart det iaf. dags för lite NHL-tv spel och kvällens öl, det skulle ju blivit Mikkeller Black-series provning men med så god öl så vill man vara på topp – det var vi inte. Istället blev det “bara” denna rågporter med 16% rågmalt.

Amager Rugporter

Utseende: Fint mörkt cappuciniofärgat skum med mörk brun till svart vätska.
Doft: Porteraktig sötma som har lite extra sting från de 8,5%’en vilket lyfter doften väl. Det är lite choklad, lite bittert kaffe och något “extra” där som man inte riktigt kan placer, en fyllig, trevlig och lite extra söt känsla. Kanske lite rökig lakritsaktig sötma med viss coca cola-fizz som porters kan ha. Trevligt.
Smak: Stor munkänsla med bra kolsyra. Fyllig och trevlig smak med först lite mineral och sten som är lite salmiakren sådär. Det övergår till lite rökig kaffe och slutligen en bra och fin eftersmak som sitter kvar både länge och väl med en viss torr känsla. Måste även ge cred till hur alkoholen lyfter smakerna väldigt väl.

Betyg? – Bra+, fyllig och mycket varierat komplex smak som varierar mellan flera lite små luriga smaker som kompletterar varandra väl. En stabil porter som flexar mellan rökigt och sött till torrt, lent och mer.

Tyvärr blir väl detta allt då jag inte har hunnit förbi systembolaget på sistone, kanske hinner dit idag och så har inte nästa omgång öl kommit hem. Men då vankas St. Bernardus 12 ABT, Rochfort 6, 8 och 10 m.m. Trevligt värre indeed!

Sommarvärme har många effekter på människan; glädje, glassug, solbränna och så blir det dags att byta ut stout och porters mot IPA’s och veteöl. Så efter en lång dags jobbande igår i stekande hetta så fick jag infallet att gå och dricka veteöl! Dock orkade jag inte ta mig “hela vägen bort” till Regeringsgatan utan det blev ett närmre systembolag, där jag väl plockade på mig två olika veteöl från Erdinger. Har för mig att jag druckit dem förut även fast jag föredrar Paulaner, Franziskaner eller Hoegaarden om jag vill ha en snabb vetefix.

Tog för en vecka sedan även ännu en Früli Strawberry och ja, den fär fortfarande rätt shysst såhär i sommarvärmen och medan köttet ligger på grillen!

Erdinger Kristall
En tysk Kristallweizen vilket för mig är en någorlunda outforskad mark bortsett från ”klassiker” som Weihenstephaner Kristall eller Franziskaner weissbier. 5.3% och en varm sommardag så är detta det perfekta sällskapet.

Utseende: Stort poröst, ”ihågligt” skum som snabbt dör. Lämnar en helt klar (inga skumrester alls) äppelcideraktigt kristallgyllene vätska.
Doft: Äppeljuicedoftande syrlighet är det första som slår mig. Kanske även lite ”Mer”-aktig fruktighet med lätta, relativt tunna vetereferenser. Lätt blommighet och nästan lite ”sommarlager” stil på slutet.
Smak: Medelstor munkänsla med liten kolsyra. Först i munnen känns det tunt och jag får direkt tankar på att det kommer smak lageröl. Sedan kommer fylligheten, en rätt len sådan och tar över lite med lätt söt vete. Då den försvinner blir det en hyfsat torr känsla kvar med en viss bitterhet. Smakerna är rätt få och lite för sammanslängda för att sticka ut mer individuellt, men det är söt vete, lite gräs, och en liten hint här och där av jäst.

Betyg? – OK-, den har mycket av charmen veteöl brukar få på somrarna med en liten söt, svalkande känsla som ger mersmak. Men denna når inte längre än hit, det är lite för ”ren”, lite för lagerliknande och lite för tomt. Det är absolut ingenting dåligt med den men det finns så mycket bättre öl i denna stil och de är också att föredra.

Erdinger Weisbier

Utseende: Ett stort fint skum som först ser rätt kompakt och fint ut men som snabbt löses upp och bokstavligen puttrar ned utan att lämna några rester. Lätt grumlig mörk apelsingul färg.
Doft: Trots att den är på samma alkoholhalt som den förra så är det kraftigare dofter här, dock utan att vara så mycket bättre. Det är viss touch av sött vete, lite godis-socker-aktighet och jäst i mer belgisk stil och på slutet en viss krydda.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med en okey kolsyra. Inte samma växande fyllighet här först utan den kommer långsammare. Likväl kommer den och smakerna den för mer sig är lite tama. Ungefär som amerikansk veteöl saknar mycket av stinget, kryddigheten och balansen mellan vete och övriga intryck. Istället är det en tydligare syrlighet som dock saknar alltför kännbar kryddighet.

Betyg? – Sådär, trodde den skulle vara bättre än den förra men tvärtom så har den uttryck som jag ogillar lite såsom en lite svettig syrlighet eller bara dålig smak. Nej, dessa två öl går inte in på listorna som några större sensationer utan i sådana fall får man leta sig vidare.

Ikväll blir det grillning igen, veteöl eller IPA’n är dock frågan, får väl se vad man spontant stoppar på sig. Har ju 3 Mikkeller Black i olika serier att prova, men känns mer som en regnig och lätt åskig dag. Vi får se vi får se.