MankerBeer.com

Jahapp, det tog inte så lång tid men nu är det dags. Istället för poängbedömningen på en 7-gradigskala så gör jag som Schnille och Schmak och går över till en bra-bäst-skala.
jag tror mer på den då den bättre ringar in vad vi egentligen vill förmedla – om en öl är drickbar eller “ej”. Får en öl betyget “bättre” är den säkerligen värd att testa. betyger 5.5 jämfört med 6 säger ju inte lika mycket.

Förra veckan var det fotboll i Stockholm, IFK mot BP och till min glädje möttes vi blåvita upp på Sorbon. Har aldrig vart där tidigare men kommer åka dit igen så fort jag kan, bra priser, bra öl och bra personal.

Väl där tog jag en ceasarsallad och en Flying Dog IPA (på fat).
Len och mumsig var den med en god nötighet som inte slog över.
God humlesmak som tillsammans med nötigheten fick mig att tänka på fudge.
Riktigt mumsig var den. Skrev inte så mycket om den då, tyvärr, ölen kom i andra hand.
betyg? BÄTTRE

Drack även deras Sorbon X (någon får gärna förklara mer om vad den “går som”, då jag blivit lite lullig då jag drack den) som jag gillade. Rolig blandning med smaker. Blev även lite göteborskt med Dugges och deras Holy Cow, vilken även den föll mig i smaken!

nej, blir dit igen – nykter.

Fotbollen då? Självklart vann vi blåvita och AIK kan dra åt helvete!

Som jag nämnt så kom jag över ett par Sierra Nevada Porter för ett tag sen och har nu druckit två av dem.
Dessvärre gillar jag dem inte, liksom stouten så märks att de har en lägre alkoholhalt och näst efter en fin IPA är porters vad jag gillar, ett fint, mäktigt porterskum som dödar din näsa med dofter är fint det.
denna saknar det, smakerna som en porter ska ha finns där – inget snack om det, men styrkan, mustigheten, mörkheten saknas.
Betyg: Ok

Sierra Nevada gör specialöl och humlesmakande öl bättre än mörk öl får jag nog säga

Skulle köpa lite öl för att värma upp inför kvällens drabbning mellan BP och mitt fina IFK Göteborg som spelas här i stockholm nu ikväll. anyway, jag hade t.o.m kollat innan på bolagets hemsida för att se vad det fanns att välja på nere på mitt “närmsta” bolag.

Väl där blev jag återigen överraskad, av någon anledning har detta bolag ofta ströprodukter från beställningssortimentet inne. Kanske de välbärgade personerna här helt enkelt beställer en låda och sen är snälla nog att lämna 10 stycken kvar. Inte mig emot. Sist fanns det 2 pallar Blossa årgångsglögg och idag fanns det Sierra Nevada Porter, 8 stycken för att vara exakt samt typ 10 Gulden Draak, även den från beställningssortimentet.

Så ner i korgen rök förutom Twisted Thistle (ogillar brittiska IPOr men i brist på annat så) samt lite gott och blandat plus 4 Sierra Nevada Porter och 1 Gulden Draak.

Kändes lite dumt att köpa på mig fler GD då de ändå gick på typ 30 pix och jag brukar ha svårt för belgisk öl. Får se om det var rätt eller fel.

ska iaf bli kul att testa SN Portern. Deras stout som jag drack på tappp och tyckte var sådär kanske kan förlåtas av denna. Vem vet

Så,

min mobil och därmed alla anteckningar kring testad öl råkade nollställa sig lite spontant varpå provad öl såsom Flying Dog In Heat Wheat på flaska och några av oktobernyheterna försvann.

Kan dock säga att Flying Dog In Heat Wheat gjorde sig bättre på flaska än på fat och hade lite mer smak än fatversionen.

Vidare då..

När Garrett Oliver hade beer dinner för press och några ölbloggare på El Diablo i stockholm så blev lite flaskor kvar där varpå flaskan Brooklyn Local 1 hamnade i min ägo. Kanske inte prisvärd då den vart rätt mycket billigare på Monks. Men flaskan hade iaf en viss historia och Spitfire där jag köpte den förtjänar lite cred för att orka ha mig och mina vänner där.

Hur som helst så hälldes den upp i ett par glas (bilderna har fallit bort).
En fruktighet poppar fram och med toner av en samma enbärssmak av jenka som t.ex. fanns i Dugges och Nøgne Ø’s Sahti. Men lite mer återhållsam.
Lite strävhet á la veteöl, surhet och samtidigt beska. Lite av allt helt enkelt. De 9% är först som bortblåste men börjar krypa fram efter ett tag, men utan att störa för mycket. En väldigt komplex brygd som passar in på så väldigt mycket vill jag påstå
Betyget? japp 6 kastanjer av 7 (6/7) och jag vill gärna testa den igen, men kanske i ett mer nyktert och sansat sällskap.

Slottskällans Red Ale då?
Mörkbrun vätska rinner fram, en doft av lättrostad malt och humle lockas fram och jag får en viss känsla av en enklare stout. Mycket maltighet i smaken och en bitande humle, lite som en bittrare och argare Jacks Pale Ale. Humlet ger mer bitterhet än beska men gör det väldigt smakfullt och bjuder samtidig in lite choklad och en viss humlefruktighet.
en mycket mycket god mörk humlad dryck.
Betyg: 5.5 kastanjer av 7 (5.5/7)

Nu ska jag börja plöja igenom det som står hemma snart, finns både det ena och det andra som borde drickas om ett tag. men men, det blir ett annat inlägg

Så, efter att ha haft fullt upp med diverse annat så fick jag igår äntligen smaka på Sierra Nevadas Torpedo IPA som vi nu hittar i ordinarie sortimentet på vårt kära systembolag.

En kraftigare doft än den vanliga Pale Alen, riktigt fräsch doft som utlovad en len brygd.
Detsamma gäller även smaken som också är len och fräsch.
Tydlig humlemsak som påminner om nyhumlat, dock är den vare sig för besk eller smakrik utan bra balanserad. Fint och enkelt (utan att bli klen i smaken).
Efterbeskan växer på en och är även den len och smidig. Inga enorma fruktsensationer i smaken utan mer ren humlesmak. Överlag en bra IPA att variera Pale Alen med. De 7.2% märks inte heller vilket jag på förhand skulle ge starkare och beskare humlekaraktär. men icke.
Ja, jag skulle inte sätta betyg utan ändra skalan, men har inte hunnit så blir betyg ett tag till.
Den får 4.5 kastanjer av 7 (4.5/7)

Idag blev den första fredagsölen en La Trappe Witte Trappist som även den nu är ordinarie. Jag blev lite bortskämd i Polen med hela La Trappe sortimentet men lät denna vara för att få smaka den på “hemmaplan”.
Stort fluffigt skum som sedemera faller bort, en underbart klargul vätska som sedan får en fin grumlighet i takt med att jästen spär ut den. Småkryddig doft med lite vete. Väldigt frisk och småsyrlig smak med vaga vetetoner som inte “sötar” ner den friska smaken. Dock hade jag önskat något mer, nu blev den nästan lite smaklös. En enkel veteöl som säkerligen faller många i smaken och som är bra tillsammans med mat. Inte dålig, men inte spännande.
Därav, 3.5 kastanjer av 7 (3.5/7)

Såhär långt känns det som om de nya ölen mer är anpassade för att kunna drickas till mat och fler åt gången. Både Witten och Torpedon känns som bra val att ta in, men lite säkra kort samtidigt. Punk IPA t.ex. var ju mer en smakbomb då den kom och likaså är Broder Thelonius smakrik och bra. Får se, har båda ölen från Brew Dog hemma nu också. Men blir kanske att öppna imorgon.

De som känner mig personligen vet att jag är en klurig typ som brukar trolla fram sånt man inte anar eller tänker på. En sådan sak är att jag vardera vinter de senaste åren (eller oktobrar) lagt beslag på ett par flaskor av Blossas årgångsglögg då de släpps.

Vanligtvis går de åt fortfare än Djurgården närmar sig superettan och ingen bryr sig riktigt om de inte får en flaska – men de blir glada om de får en. Ni förstår poängen.

Så i år när det skrevs om att glöggen var så undermålig att Systembolaget inte skulle ha dem i sitt ordinarie sortiment utan endast på beställning blev jag lite ledsen. sen att jag även var i Polen den 1’a Oktober hade inte gjort saker bättre.

Därför blev jag lite paff då jag idag av ren vana svängde in på mitt lokala bolag och efter att ha spontanplockat en La Trappe Witte så såg jag några orangeskrimrande flaskor. de hade alltså 2 pallar av årgångsglöggen ståendes.. något som inte ens står med på internet.

Så, min vana trogen måste jag ju smaka redan nu, omdömet blir:

En första smak direkt från flaskan hintar redan där om en rätt svag smaksensation. Lingonglöggen var den senaste som faktiskt bröt av och förra året var smaken lite sådär, denna sällar sig till den senare av de två.

Men en skvätt i ett glas då? Doften är glöggig fast med en rund ton i sig och den framkommer även i smaken. lite som en sötma som lurar och i eftersmaken kan man känna lite Clementin och söt apelsinsmak. Inte så markant, men den lurar där. Jag kan tillägga att jag dricker den kall, tycker om den så.
Vid en större sipp så framkommer mer av Clementinsmaken och jag tror att det som gjorde Lingonglöggen så bra var just att den smakade mycket även i ett litet glögglas, både förra årets kanl och nejlikoglögg och årets tror jag behöver ett mindre vinglas där man känner mer av smaken direkt.

En sista kommentar? Efter bara 6-7 cl sitter smaken kvar bra i munnen. Årets glögg har gått från botten till att bli rätt bra. Inte lika bra som Lingon, Vinteräpple eller någon av de andra smakfulla årgångsglöggen, men bättre än jag förväntade mig.

Så.. efter 3 dagar i Polen har jag hunnit testa lite saker, dock är alla de godsaker jag såg under mitt senaste besök ett minne blott. Delirium Tremens, Triple Karamliet, bananöl från angola och mycket mer fanns inte i hyllan där jag sist såg dem. Så fick bli polska kort samt La Trappe som det finns gott om till minimal peng (keramikflaska quadrupel för 50kr).