MankerBeer.com

Redan innan jag började skriva om öl eller tankar på vad som idag är MankerBeer.com fanns så annordnade jag ölprovningar för lite vänner. Kort och gott gick jag och köade utanför Systembolaget och köpte på mig alla nyheter som fanns. Det här var innan jag hade ett hum om saker som RateBeer och Untappd var många år ifrån att ha lanserats. Vi drack öl i en vinkällare i Gamla Stan i Stockholm och snackade skit. Fem sex personer, oftast killar men ibland var någons flickvän med. Det blev en social sak mer än att det handlade om ölet och där någonstans kom mitt mantra “öl ska vara social, öl ska vara kul”.

Det finns så mycket öl kan vara, och faktiskt också är. Men jag vill betona den sociala aspekten. Att ta fram en speciell flaska öl man kanske inte velat öppna på grund utav dess pris, alkoholstyrka eller storlek. Framförallt på krogen där priserna på större flaskor kan vara rätt saftiga avhåller man sig kanske från att prova på något nytt.

Därför blev jag glad när konceptet med ‘sharing bottles’ adapterades för Sverige genom importören Original Brands STHLM. Tillsammans med Belgoklubben och pubkedjan Bishop Arms kommer man på de senares krogar att kunna prova olika storlflaskor, både från OB’s portfölj men även bland de öl som Belgoklubben tar in. Ni kan läsa mer på sharingbottles.se eller få lite mer info i filmen nedan, där ni ser landets skönaste ölskribent (undertecknad såklart) prata om varför vi gillar sharing bottles.

SHARING BOTTLES (full version) from Swedish Freelance Legion on Vimeo.

I förra veckan var Chris Pilkington från estniska bryggeriet Põhjala över i Sverige för att tillsammans med bryggeriets svenska importör Original Brands ha en Tap Takeover och Meet the Brewer-provning på Bishops Arms Gamla Stan i Stockholm. Vi har tidigare berättat om bryggeriet som för oss och många inom ölsvängen har seglat upp som ett av norra Europas mer spännande bryggerier. Det kanske låter lite tjatigt och som om vi försöker skapa hype för något men man bör ha i minnet att Chris tidigare har jobbat på välkända BrewDog och många av deras före detta bryggare har gått vidare till att skapa riktigt bra saker på annat håll.

Tidigare i våras släpptes Uus Maailm på Systembolaget och sålde slut fortare än vad någon väntat sig och nu i fredags släpptes en specialbrygd ihop med amerikanska Boneyard, en version av Boneyards mäktiga “trippel-IPA” Notorious. Det häftiga med det här är inte själva ölet utan att det är andra gången samarbetet bryggs och denna gång enkom på efterfrågan från den svenska marknaden och en release på Systembolaget. Så ja, vi i Sverige börjar få rätt mycket att säga till om. På gott och ont får man säga då Chris berättar att mängdne humle som används är en rätt stor del av deras årsranson.

Samtidigt så växer bryggeriet fortare än väntat och redan efter ett år och några månader låg man där man planerat vara på istt 5e år. Så det går fort och mycket tack vare uppmärksamheten de fått internationellt, många samarbeten med internationella bryggerier men framförallt också för att de estländska, men framförallt finska öldrickarna gillar deras öl. Liksom många andra bryggerier i de baltiska länderna så använder man mycket Mosaic, men framförallt Galaxyhumle i sin öl. Galaxy, Mosaic och Magnumhumle var tre sorter vi ofta stötte på under vår resa från Estland ner till Litauen tidigare i år och det har både med utbudet att göra men också vad efterfrågan önskar. Förutom det så använder bryggeriet i stort sett samma jäst till de flesta av sina öl och egentligen är det på ytan inte så komplicerat, mest gott.

Till exempel har deras India Pale Ale, Virmalised varit väldigt lyckosam och dagen till ära fanns en speciell version med zestad grapefrukt och grapejuice att tillgå på kran. Läskande och väldigt väl avvägd grapefruktkaraktär. Detsamma gäller för nämnda Uus Maailm som är tänkt som en San Diego Session IPA, men med vete och havre för extra karaktär. De har också sänkt alkoholstyrkan på den något så nu klockar den in på 4.7% vilket känns rätt lagom om man jämför den med ett öl från Chris tidigare bryggeri som jag tycker har rätt stora likheter med den här – en viss Punk IPA.

Bland de mer spännande ölen på fat fanns Cellar Series Mutant Disco TQ, deras Mutant Disco IPA fast som lagrats ett par månader på tequilafat. Vågat. Personligen har jag svårt med tequilafatlagrade öl, jag tycker att det blir för kryddigt, spritigt och för myket “ibiza-party-med-benke” av det hela. Men här var smakerna fruktiga och hade mer karaktär av lätt ekighet, agavefrukt, citron och tonic, en släng gin och lite söt kaktus. Inte alls så bittert och rivigt men lagom beskt och intressant. De har nyligen börjat lagra lite öl på fat och det ska bli kul att följa deras arbete. Bland annat har de lagt deras samarbete med Magne (före detta bryggare på  norska Lervig) från nystartade Norway Brewing Co. i USA, Amber Ale’en Batch Zero på Pedro Ximenezfat. Första gången jag drack den olagrade ölen på flaska var den rätt enkel, lite tråkig men nu med någon månad på sig att växa ihop och på fat var den som en maffig Barley Wine. Smak av russin, svart thé och en mixtur av sötma och bitterhet.

Så om ni någon gång hamnar på andra sidan Östersjön, vare sig det är i Finland eller i något av länderna söderut. Se efter om de har något från Põhjala eller hör efter vad för annat de har som är lokalt och lovande. Framförallt i Estland håller mycket av den hantverksmässiga ölen rätt bra standard med bryggerier som just Põhjala och Tanker som också är up-and-coming. Men det finns fler och närheten just Estland har till den finska marknaden samt till väst gör att de, kanske mer än övriga länder i Baltikum utvecklats och förfinat sin “craft beer-scen”. De är några år bakom Sverige, Norge, Danmark och Finland men kommer också från en väldigt traditionsbunden ölkultur, något även Chris vittnar om. Han vill, om möjligt, brygga öl med respekt till de bryggtraditioner som finns. Kanske inte all out då den typen av traditionella öl inte är lika gångbara som deras öl, men gärna på något sätt. Som till exempel deras rågöl, något som tidigare var vad som bryggdes hos alla bryggerier i landet. Bara att Põhjalas rågöl är mer upphumlad, renare och mer smakrik.

För några dagar sen nåddes vi av informationen att det skulle startas ett nytt bryggeri i Malmö.
Efter lite roddande hittade vi att det var ett bryggarkollektiv som skulle startas i källaren på Bishops Arms på Gustav Adolfs torg i Malmö.

Vi stämde träff med Jonas Carlsson Stroh och Henrik Nordmark på Beer Ditch och hörde vad det var de kokat ihop.

Jonas berättade då hela historien om att initiativtagaren till det hela är Bishops arms GAT barchefen Maja Kozul. Maja har sedan länge velat ha en egen kran på Bishops och frågat Jonas tidigare om han hade kunnat fantombrygga i närheten. Tyvärr har det inte fungerat rent logistiskt. Då kom man på att i källarlokalen finns ett tvättrum som mer eller mindre aldrig används och där kan man ha en bryggeriutrustning. Efter en del klurande kom Jonas och Maja fram till hur upplägget kunde se ut.

Jonas skattar och sa. Detta hände för en månad sen och Henrik fyller i med att han bara fick ca 24 timmar på sig att fundera ut om det var något han kunde tänka sig att gå med i. Så det har gått väldigt fort, för tanken är att vi ska vara igång redan i slutet av april.
Namnet var inte något man dividerade om länge och slutade vid Minus-1 då man ligger en trappa ner. Jonas skrattar lite och säger, det är ju trotts allt ett hotellbryggeri i dubbel bemärkelse (Bishops arms ligger på första våningen på ett Elite Hotel) så vi kallar det för hotellbryggeriet Minus-1. Ölen kommer att bryggas under namnet Minus-1, men fortfarande under våra egna hembryggeriers namn.

Att starta ett bryggeri kan vara otroligt dyrt, men i detta fallet är det inte alls så svårt får bryggeriutrustningen är till en början inlånad av Brekeriet bröderna Ek och allt annat har Maja bidragit med. Detta har gjort det hela fullt möjligt.
I nuläget är det 50 liter per gång som ska bryggas, men man kommer att kunna expandera, vilket är tanken. Man kommer att ha ett roterande schema mellan bryggarna, så det kommer att vara en tvättstuga med klara scheman.

Vi kan även lägga till lite bryggare och det finns namn som vi gärna tar in i laget. Men det kändes bra med dessa 8, så det inte heller blir för rörigt.
Eftersom det är hembryggare som står bakom det så kan faran vara att det smakar just hembryggt, vilket inte alltid är negativt. Vi kommer att ha hård kvalitetskontroll. Maja vill ju inte heller sälja dålig öl säger Jonas. Om den är OK så kanske vi har firmafest istället, men är den sämre än OK så kommer vi att hälla ut den.

Bryggarna vill vi inte säga så mycket om eftersom man inte provar deras öl så ofta men ändå står ett par av dem ut mer. Tänker då främst på Milos Savic och Timo Widell som tillsammans brygger under Brewbros Malmö som får brygga dubbelt eftersom dom är två. Att de har meriter som SM Guld i hembryggning gör inte heller saken sämre.
Personligen har jag druckit en del brygder från både Jonas och Kapusta vilket även det bådar gott.

Här är alla bryggare som kommer att rotera.
Christian Kapusta, Kapusta Brewing
Henrik Nordmark, Lazy Kitty Brewing
Jonas Carlsson Stroh, Solobryggeriet
Magnus Rönnerup, Living Dead Brewery
Mathias Olofsson, Ölofsson Brewing
Milos Savic och Timo Widell, Brewbros Malmö
Patrik Norrlöf, Södra Innerstans Brygghus

Det blir en galen fredag den 20 september för alla er som älskar bra öl och råkar bo i Stockholm eller Göteborg. I Göteborg släpper All in Brewing sin helt nya IPA, Schysst IPA på Restaurang Stearin och självfallet är det ett par “All In”‘are på plats. Samtidigt i Stockholm blir det två event i en byggnad, men på två krogar.

På nedervåningen i Gamla Stan i Stockholm ligger The Flying Elk där samma bryggargäng som ovan kopplar på det andra fatet av sin IPA. Inte nog med det så tar de med sig sin Randall the Enamel Animal som de lovat att fylla med något gott. En randall kan beskrivas som ett rör man fyller med valfritt innehåll, man kopplar på det på fattappen och kör sedan ölet igenom det innan det når glaset. Brukar kunna bli galet och kul.

Just ovan The Flying Elk ligger det senaste tillskottet i Bishops Arms-kedjan, Bishops Arms Gamla Stan. Kedjan firar i år 20 år vilket de firar med flertalet events och specialöl. Ett av ölen som bryggts för att fira Bishops är Sigtuna Röd IPA. Det är Emil Lindén från Sigtuna Brygghus som kommer att vara på plats och från klockan 20.00 hälla upp denna 5.9% starka IPA. Kan förmoda att det blir bra med spring mellan krogarna.

Så var ännu en helg gången och ännu en helg utan att man känner att man gjort större nytta för världen än att göra sitt bästa för att minska antalet öl ett par dagar. Efter att i höstas ha stämt träff med våra Skånska ölkollegor och vänner i Ölrådet så kunde vi inte hålla oss utan styrde gemensamt upp en träff nere i Malmö följt av en helgdag i Köpenhamn. Jag som inte varit i Malmö och druckit öl tidigare och inte “gjort Köpenhamn” på det sättet man kanske borde tyckte så klart det var ett ytterst bra tillfälle att lära mig mer om hur ölsverige faktiskt ser ut. Redan på Ölbloggarträffen på SBWF i höstas så klickade vi och Ölrådet (och övriga Skånemaffian) då vi delar lite samma smak och ölfilosofi men också har en bra personkemi. Öl ska vara roligt som fan och gott och ölkultur går att sprida på så många sätt men görs lämpligen i grupp – så det är inte omöjligt att vi kan få se lite roliga samarbeten bloggare emellan i framtiden.

Efter ett försenat flyg ned till Malmö kom vi så ned och möttes av två glada skåningar då Balder och Henning från ovannämnda Ölråd mötte oss med flaggor och tysk pilsner – kan man få en bättre start? Det bar direkt iväg hem till Balder som skulle vara vår gäst under helgen där fler från Ölrådet samt ett par av deras respektive befann sig (för att fyllas på med än mer skånska ölfantaster). Korvar från Korvhuset och ost från Möllans ost åkte fram och i ölväg bockade vi av en hel radda goda öl (mer om dessa framöver) där väl främst Avery stoltserade med Meretrix, Margerethe och Rumpkin. Avery får nog lyftas fram mer när man pratar om bra amerikansk öl då de håller en galet hög standard på sina saker. Balder har en speciell kärlek till deras IPA som alltid finns i hemmet och efter att åter ha fått den i ett glas jag befogar över så kan jag bara konstatera att det inte är någon WOW-IPA utan snarare en IPA man vill ha hemma. Den är lättdrucken, lagom och jäkligt god vilket passar till så många tillfällen när du inte vill nörda loss eller att ölen tar över, du vill bara sitta ned och njuta av en god öl. Fick även prova en av Balders hembrygda öl, en julstout med Tomahawkhumle vilket också blev min 2000e öl vilket är lite kul. Andra minnesvärda öl var t.ex. hembryggarna Rüdbryggers maffiga dubbel-IPA Homerun IPA – en otroligt humlad IPA som hade grym balans för att ha så mycket humle i sig. Ser lovande ut, men mer om den och mer om samma gängs Snöman (Yeti-klon) senare i ett separat inlägg). Även Nøgne øs Sunturnbrew lades sig högt på kvällens topplista och den rökiga ölen som lagras riktigt bra passade utmärkt till de frasiga smörkringlorna från Snyder’s med senap och honung (Balder är tokig i dem, numera vi med).

Den stora överraskningen och sedermera en av kvällens mest minnesvärda öl var något som Henning kommit över – flasktappad Slättöl och The New InternationAle från Närke. Som ni vet så tappas inte deras öl (förutom Kaggen! och Stormaktsporter) på flaska så det var oerhört gott att få prova på detta och attans vad Slättölen var bra. Humlig så in i helsike och fräsch så det sipprade ut humletårar ur en. Närke visar att de är ett av, om inte landets bästa bryggeri. Efter denna ljuvliga gåva så bjöds det på mer fräschheter som den fina Orchard White från The Bruery och De Molen/Midtfyns X-Porter, även det fina saker som också finns/har funnits att tillgå via privatimport och eller via Systembolaget.

Vi skulle träffa Bröderna Ek från Brekeriet på Bishops Arms Savoy var planen vi satt upp på förhand, men med all öl och en stämning långt över vad som borde vara möjligt efter en lång arbetsvecka så blev det lite försenat. Förlåt säger vi men kul att ses får vi också säga. För till Savoy bar det och Ek’arna träffade vi. Det var intressant att se hur ölutbudet och ölpriserna skiljer sig mellan städerna, särskilt då Malmö ändå är en storstad (dock med närhet till ‘Ölmeckat Köpenhamn’). Utbudet var inte alltför olikt om än att det fanns betydligt mer dansk öl, men även lite annat som vi i exempelvis Stockholm haft slut på en längre tid. Beer Here Fat Cat (aj vad jag gillar) och en Thomas Creek River Falls Red Ale (skön rish red ale som dock började få lite gråa hår) avnjöts medan Brekeriet fick berätta lite om deras nya spännande bryggeriprojekt. Det hela kommer bli oerhört spännande med en tydlig inriktning på saisons och med tanke på deras lycka med Brekeriet som ölimportör så finns det stor potential.

Efter lite “nattaöl” med den ypperligt välbalanserade (nästan 15% alkohol) Det Lille Bryggeri 200, Sierra Nevada Bigfoot och Brooklyn Chocolate Stout (missa den inte på bolaget nu snart!) så var det lämpligt med lite sömn. Imorgon kommer mer om vad som gjordes i Köpenhamn och lite mer om fredagen i Malmö då jag fortfarande är lite trött efter alla trevligheter, så bare with me.