MankerBeer.com

Det var ungefär så jag gick och tänkte hela det gångna helgen. Det går 13 ölfestivaler på dussinet för tillfället och det är ju bra och så på alla vis för att sprida ölkultur och bla bla bla, men de tenderar att likna varandra ganska mycket.

Den första Brewskivalen fick mig att tappa hakan.

Alla glada bryggare! (Photo credit Jeff Flindt)

Marcus Hjalmarsson, hjärnan bakom hela den här cirkusen de kallar för Brewski, nämnde för nästan ett år sedan att han skulle köra en festival på bryggeriet. Så fort han nämnde det för mig blev jag eld och lågor, mycket eftersom jag hade på känn ungefär hur en ölfestival arrangerad av Brewski skulle bli. Och damn, vad den mannen kan leverera.

Marcus är en visionär av grandiosa mått, han siktar alltid högre och har lyckats förmedla sin vision med Brewskival med precision till sitt team bestående av Mariana Schneider, Fredrik “Frallan” Fölster, Affe Olsson, Kilo, Johan Britzén och såklart legenden Robin Skoglund. (Marcus Tybell kan ha haft ett finger med i spelet också, jag såg honom skruva upp en wifi-router i fredags.).

Som Sveriges kanske största Brewski-fan följer jag nästan allt som händer på nära håll och jäkelen vad de jobbat de senaste veckorna. Normalt är det organiserat kaos hos dem, men veckan innan festivalen var det helt tyst. Ingen sa något, alla bara körde på. Fokuserat. Allvarligt. Hyfsat spänd stämning. Sedan gick Robin på toaletten. Igen.

Lugnet före stormen

Att sätta upp en ölfestival för ett par tusen gäster är som att bygga en enorm maskin som från start till slut ska vara välstämd, som man inte kan testköra innan det är dags att ge sig ut på vägarna. Det vittnar allra första En Öl Och Whiskymässa i Göteborg om som blev totalt kaos (Denna festival blev år 2 och framåt fantastisk, ska jag säga). Nämnd mässa har decennier av mässerfarenhet, en säkert helt vansinnig budget och hela team som bara ansvarar för typ återvinning eller korvförsäljning. Att leverera som Brewskival gör första året är, för att uttrycka det milt, “helt jävla mindblowing“.

Mina förväntningar var högt satta men de överträffades gång på gång under festivalen. runt 35-40 toppbryggerier från hela världen som alla var lyckliga att få vara på plats och lovsjöng festivalen hela tiden! Dessutom: Jacob, Jonas och Alexandra på Crooked Moon tatuerade i en rasande takt, Holy Smoke BBQ med ledning av den grymme Johan Fritzell skickade ut smarrigt kött, och även Oumph dag 2, med ljusets hastighet, Johns Hot Dog Deli langade smarriga pölser, Kim & Mats såg till att Garage Bars burgare höll samma toppklass på festivalen som på Garage Bar i Höganäs, som de alltid är och underbara Koppi stod för kaffet.

Denna bild summerar det hela ganska bra (Stulen från Victoria Shulga)

De gånger jag och Manker besökt Great American Beer Festival har det slagit mig att det finns en helt annan stämning där än de andra stora ölmässorna man besökt genom åren. Sedan slog det mig när vi pratade med arrangören, Brewers Association. BA är en non-profit organisation som värnar om craft beer i USA sedan urminnes tider. GABF har varit igång i 30+ år nu och trots att det är över 700 bryggerier på plats, så känns det ganska intimt. Varför? Jo – BA är non-profit. De vill såklart bära sina kostnader för festivalen, för att visa USA vad USA kan göra i form av öl. De fokuserar på ölen först, inte vinsten. De behöver inte miljoner i intäkt. De behöver inte enorma, svindyra, Mariestadsmontrar eller påkostade whiskyprovarscener och annat som inte hör hemma på entusiastfestivaler.

Jag älskar dessutom verkligen att Brewskival sänker tröskeln rejält för att komma in, de flesta andra ölfestivaler tvingas sätta ett hyfsat högt inträde och på så vis tror jag att man skrämmer bort en stor del av befolkningen som är nyfiken på “Sån där finöl”. Men att ta endast 100 spänn i inträde är ännu ett av genidragen i raden.

Och det är precis Brewskis vision, eller som de kallar det “The Great Human Project”. Alla inbjudna är på ett eller annat sätt goda vänner till Brewski, och det märks. Både på för- och efterfester, utflykterna innan och efter festivalen och allt det där!

En glad Cogna (First lady Brewskiland)

Avsaknaden av tickers och rateare och vad de nu heter var väldigt harmonisk. Det här var inte ett nytt CBC där folk tar upp mobiltäckningen, som jag behöver för fishumor på YouTube, för att checka in ngt på Untappd eller RateBeer. Brewskival hade 98,2% (Grov uppskattning) helt vanliga människor som ville dricka lite gobira och hänga utan det där fula lilla anteckningsblocket i näven.

Brewskival kommer att fortsätta, det spekuleras i om man ska köra varje eller vartannat år framöver, men det kommer väl att ge sig. Det är inte mycket som behövs förändras till nästa upplaga, allt var perfekt från start.

Eller jo, jag var en smula besviken på att det inte stod “Crewski” på volontärernas tröjor.

När jag och Manker först började planera vår årliga USAölresa så var planerna såklart grandiosa och sträckte sig över flera veckor – men vi insåg snabbt att denna gången taggar vi ner fokuserar vi på en enda stat, istället för att flänga runt som galna. MankerBeer are going to Florida!

Ölscenen i Florida var länge ganska halvtradig, med ett par undantag såklart. De låg ganska långt bak i utvecklingen av craft beer om man jämför med andra stater som t ex Kalifornien eller Colorado men när de väl kom igång så gjorde de det med besked.

Vi sitter alltid som på nålar och väntar på att trade-lådan från Cycle, J. Wakefield Brewing, Funky Buddha och annat smaskigt ska anlända hem till kalla Sverige, lustigt nog ser vi i princip bara distribution av Cigar City Brewing hemma i Moder Sveas famn, men det kickar kanske igång snart!

Anyway – i mitten av oktober åker vi över och hämtar vår så kallade Freedom Truck (dvs en alldeles för stor bil med alldeles för stor motor, gärna med en Walmartinhandlad örnfilt som Manker somnar under) på Miami flygplats och sladdar direkt bort till Hr Wakefields etablissemang och snackar Florida Weisses och annat skojigt med honom. Sen är det lite andra måsten uppskrivna på listan som t ex Funky Buddha, som vi pratat med tidigare (läs om det här och här) och även träffat ett par ggr på Great American Beer Festival och på Copenhagen Beer Celebration, vidare så är Peg’s Cantina och såklart B Nektar Meadery och Cigar City givna utflyktsmål.

Avslutet på resan blir den magiska The Festival som importören Shelton Brothers håller, och i år körs i Tampa, våra älsklingar på Brewski och Brekeriet representerar Sverige på festivalen och det ska bli tokhäftigt att se de hälla skånska bärs på världens mest intressanta craft beer marknad – Muricah’!

Vi behöver dock ER hjälp här också – ölbiten har vi täckt, men våra resor blir mer och mer matinriktade så vi tar tacksamt emot tips på dödssköna häng där det finns bra, lokal craft beer, mat som får en att drömma sig tillbaka i åratal efteråt och en stämning som gör att man aldrig vill lämna! Hit us!

Som ni nog redan vet så har Manker, M2 och Kristopher landat i USA för att besöka GABF. Som en i raden av alla inför reportage kommer det nu lite topp 5 listor från mig gällande bryggerier i USA.
De just nu mest udnerskattade bryggerierna, dvs de som i mina ögon, ofta glöms bort. Främst de man kanske väljer bort till fördel för annat. En otroligt svår lista att sätta ihop, men dessa är de 5 som jag anser bör ha högre status.

Maine Beer Co, Maine
Ett bryggeri som nog många missat främst på att deras etiketter är så in i hela hälsingland tråkiga. En helt vit etikett som det står nästan inget på. Se bilden intill, precis så tråkig är den. Men innehållet, det slår en med häpnad. Otroligt vad bra det som finns inne i flaskan är! Jag har själv varit i Maine, men det är först på ”hemmaplan” jag sprang på dem. Jag stod på Ölbutikken och skulle köpa något gott färskt som var bra till grillat och man hade precis fått in något nytt som inte stod på hyllan som hette Zoe. Det var första gången jag verkligen uppskattade en amber ale till fullo. Hade jag sett den på hyllan hade jag nog inte köpt den. Den informationen bjuder vi på!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,4/5

Midnight sun Brewing Co, Alaska
Om du inte har hört talas om Midnight sun är inte konstigt, inte heller om du aldrig har fått tag på någon av deras öl. Det är nämligen ett bryggeri från Alaska. Men om du någonsin ser en öl därifrån, ta den! För det du kommer att få är en välbryggd och smakrik öl som inte spretar ut på något vis. En personlig favorit är Arctic Devil, som är ett otroligt bra barley wine som håller sig inom precis alla ramar över vad en barley wine ska ha och det är precis det man får, välbryggt och stiltypiskt.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,08/5

Avery Brewing Co, Colorado
Varför är dessa med undrar du? De öl man kan få tag på i Sverige är ju ändå rätt bra. IPAn är OK, Out of Bounds är en vass standard stout, White Rascal är en bra veteöl. Maharaja är ju svinbra….när den är färsk i december/januari. Nej Avery är med på denna listan för det vi förmodligen aldrig kommer att få se i Sverige och inte för de ölen som får bryggeriet att gå runt ekonomiskt. Avery har ett fatlagringsprogram som ligger långt fram i tiden och ölen som kommer därifrån är otroligt bra. Uncle Jacobs är den bäst balanserade bourbonfatlagrade imperial stouten som finns på marknaden enligt mig. Många andra bryggerier nämner ofta Averys fatprogram som ett av de roligaste projekten i USA. Det säger en del!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,03/5

Allagash Brewing Co, Maine.
Allagash är ett belgoinspirerat bryggeri som är en gåta för mig att de får så lite cred. Ett ända bryggeri i världen utanför pajottenland har blivit inbjudna att ställa ut på Nacht van de grote Dorst, också känd som den ändra riktiga lambicfestivalen i världen. Jag var själv på plats i våras och provade deras 3 spontanjästa öl. Tävlar kanske inte med de absolut bästa från Cantillon, Drie Fonteinen och De Cam, men därefter kan de tampas med Tilquinn, Boon och Girardin. De är så otroligt sympatiska att de valt att inte kalla det för lambic även om hela deras tillverkning är exakt som den är i Belgien och enligt de aningen diffusa reglerna bör kunna kallas för just lambic. Man gör naturligtvis annat än just spontanjästa öl och man gör några väldigt bra klassiska belgiska öltyper som faktiskt till och med slår belgarna på fingrarna. Tänker främst på bryggeriets trippel som är otroligt bra.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,28/5

Jolly Pumpking Artisan Ales, Michigan
Jolly Pumpkin är ett av de bryggerier som tidigt såg det som förmodligen kommer att ses som den moderna beskrivningen av ”craft beer”. Här snackar vi inte IPA eller DIPA, här pratar vi experimentella, fatlagrade, jäst experiment osv. i ölen. Värst med denna list ettan är ett bryggeri som jag personligen många gånger går förbi, ändå säger jag varje gång jag dricker en av deras öl att man måste dricka mer Jolly Pumpkin. Otroligt bra kvalitet och framförallt otroligt goda öl. Men vi bjuder er även på en varning för gushers!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,05/5

Bubblare: Hair of the Dog, Oregon. Helt otroligt att jag listar dem som underskattade. Ett av mina absoluta favortibryggerier får ändå i mina ögon för lite cred för fantastisk öl.

Världens största ölfestival alltså. Great American Beer Festival. Vad tusan ska man förvänta sig? Det är så vansinnigt många bryggerier på samma plats och man vill ju prova så mycket man bara kan, samtidigt som man vill njuta av hela situationen och bara chilla. Det kommer nog bli en hårfin balansgång att gå.

Om jag ska försöka mig på någon plan så är det nog att först gå på dom mest hypade ölen från bryggerier som Toppling Goliath och Funky Buddha, och sen gå på en massa jag inte känner till. Men hur ska man göra? Man kan ju inte gå runt och dricka en massa pale ale till förbannelse. Vad ska man gå efter? Vilka bryggerier ska man leta efter? Är det ens lönt att gå på det mest hypade, eller kommer där vara så mycket kö direkt att det är bättre att gå på okänd mark först och sen hoppas att rariteterna finns kvar? Frågorna är många, svaren är få och troligtvis högst individuella.
Något som ska bli väldigt intressant är att se hur allt sköts med logistik och mängden människor på samma plats. Man har ju varit på festivaler här hemmavid som använt sig av olika varianter och system för att få det så smidigt som möjligt, med varierande resultat.. Jag har sedan tidigare hört att GABF är en rejält väloljad maskin där det flyter otroligt bra, så det ska bli kul att få bevittna det på riktigt.

Ölmässigt lär det väl också vara top notch, förutsätter jag. Det är som sagt världens största (och mest hypade) ölfestival så av natuliga skäl bör ju samtliga bryggerier vilja ligga på sin absoluta topp. Sen om det kommer finnas specialbrygder för GABF eller om det handlar om standardsortiment vet jag inte, och jag bryr mig inte så mycket heller för den delen, där lär ju finnas en hel del för mig oprövad öl att dricka ändå.

Kort sagt är mina förväntningar väldigt höga. Jag har bara hört gott om festivalen, och även om hype kan vara förrädande så skapas det inte av tomma intet. Bara en sån sak att American Cheese Association ska vara där gör mig alldeles pirrig i kroppen.

Utöver GABF kommer vi under veckan också försöka hinna med besök på Crooked Stave, Oskar Blues, Avery, Great Divide, Redstone, Stranahans och många fler och även där är förväntningarna i topp så klart.

Tre veckor kvar nu! Ses vi där?

Efter vår resa i USA och besökt på Great American Beer Festival har flera läsare hört av sig och bett om tips och råd om hur de själva kan ta sig till och runt i USA för att besöka bryggerier, festivaler och annat kul. Trots storleken på just GABF och att det är relativt lätt att åka över till USA så kan det ändå vara bra att ha lite siffror eller vetskap om hur man  lättast genomför en resa likt denna.

För vår del började äventyret redan på vårkanten då vi var i kontakt med Brewers Association och den PR-firma som sköter hanteringen av mässan. Vi frågade lite kort om hur de trodde att biljetterna skulle gå åt då de sålt slut snabbare för var år. Det bästa rådet de och även vi kan ge er är att skriva in er som medlemmar hos Brewers Association (195$ om året för icke-amerikansk medborgare), främst för att du som medlem dels kommer in på lördagens första session vilket är vigt åt BA-medlemmar men också för att man får förtur på ett antal biljetter. Även dessa sålde slut otroligt fort, men varje extra chans till de åtråvärda biljetterna är värd att ta. Biljetterna kostar 75$ per pass, förutom BA-passet som kostar 65$.

När ni väl har skaffat er biljetter, vilka brukar släppas vid sommarslutet varje år, så är det absolut första ni bör göra att boka boende. Många bokar sina hotell redan på våren men ser då till att ha en avbokningsklausul, detta då priserna ökar ju närmre GABF man kommer och för att Denver för ett veckoslut ser flera tiotusentals turister anlända. Det finns ett par hotell BA rekommenderar och helt ska man bo centralt som möjligt för att ha nära till stadens bättre krogar och events, men då kostar det – kan man tro. När vi var i Denver 2011 fann vi ett bra motell cirka 10 minuters promenad från downtown och cirka 400 meter längre ned på samma gata fann vi årets boende – Days Inn Denver. Ett rent och okey rum som kostade runt 500 kr/natten för 2 personer (för 10$ till per natt kan man få in en extrasäng), otroligt prisvärt om man vill hålla nere kostnaderna. Använder ni sidor som Hotels.com eller liknande så är det rätt lätt att finna liknande boenden. Se bara till att ni bort centralt och nära downtown, det är en stor och rätt rå stad så ni vill inte hamna i några obskyra kvarteer mitt i ingenstans.

Med boende och biljett klara är det rätt passande att kika på flygbiljetter. Momondo.se och Expedia.se löste våra flygbekymmer genom att vi kunde skräddarsy var och när vi ville åka vart. Då vi skulle flyga till Denver för att sedan flyga till San Fransisco och slutligen hem från Los Angeles och hade vissa tider att passa så hade det varit lätt att bli lurad av SAS eller liknande att det bara fanns några enstala och då väldigt dyra resor att välja på. Flyget för vår tripp med 3 olika stopp och rätt bra flygtider och transfers kostade ungefär 8.000 SEK vilket jag kan tycka är värt det. Inrikesflyg i USA är billigt och är alternativet att bila så spar du tid och pengar på att snabbt flyga till områden där själva bilresan annars inte hade bjudit på så mycket. Flyg t/r till enbart Denver blir några tusenlappar billigare men lika billigt som flyg till exempelvis New York blir det inte riktigt, så räkna mellan 6-7.000 för flyget, mer om ni önskar planera in något extra stopp.

Rådet jag har är att om ni har tid så ordnar ni så att ni har råd att dela upp resan, lägger ni ändå ned en rätt bra summa på att åka till USA och dricka öl så är en tusenlapp för ett extra stopp värt mer än vad det kostar. Det vi gjorde var att åka till Denver och vara där i cirka 5 dagar, sedan åka för ett mellanstopp i 2 dagar, vara runt lite och sedan flyga hem från det sista stoppet. För säg att ni vill börja i New York en 3-4 dagar för att sedan ta er till Denver och sedan kanske även stanna till i Los Angeles och flyga hem därifrån, det är en lång resa men ack så värt det. De gånger jag har varit förbi New York och stannat där har varit värt det men man känner ändå att om man nu valt att åka över så skulle man gärna maxa upplevelsen. Då är det skönt att ha planerat i förväg så att man kan spara ihop lite pengar, en resebuffert och kanske till och med se om man kan unna sig någon dags extra semester.

Att ta sig runt i Colorado eller på västkusten görs lättast genom att hyra en bil. Vi hade både en större SUV och en mindre bil för kortare resor som vi använde. En lite mindre bil lämplig för 2-4 personer utan större väskor kostar knappt 70$ om dagen (exkl bensin) vilket inte är så farligt om man vill åka norrut i Denver för att spendera en dag med att besöka bryggerierna i Boulder, Longmont och Fort Collins. Besinen är också rätt billig och trots att vår GMC Yukon XL vi hade på västkusten drog över en liter milen så kostade det sällan mer än 500-lappen att tanka upp den. På så sätt är det inte så farligt att hyra bil om man är ett par personer som vill åka runt, bilfirmorna är många, bensinen billig och friheten ni får genom att kunna välja fritt vad ni vill göra är värd det. Ett alternativ till flyg och bil är Greyhoundbussarna som går mellan flera större städer, det tar längre tid men det finns smidiga nattbussar och det är inte för dyrt. Tåg däremot är banne mig bara dyrt, Amtrack må vara smidigt men då tid är pengar så är det mer prisvärt att välja flyget.

Ska ni vara runt i landet en längre tid och inte ha en fast bas är det väldigt bra att ha kollat runt lite på exempelvis Hotels.com för att se vad snittpriser på hotell är per natt och vilka kedjor som är prisvärda. Det är lätt att man gör som jag och M2 gjorde 2011 och blandar vistelser på Motel 6 (billigt motell som ofta ligger lite här och var)  med akuta drop-in-besök på lite dyrare hotell då vi inte fann annat. Det är lätt att en hotellnatt då kostar som 2-3 nätter på ett billigare hotell, så vill ni dra ned på kostnaderna så är det bra att scouta terrängen innan. Framförallt om man bara ska sova på stället.

Vill ni köpa öl att dricka på plats eller ta med er hem så går det att göra nästan var som. Oftast har även den minsta skruttbutiken åtminstone 1-2 lokala bryggerier men vill ni vara säkra på att få tag på lite trevligare saker rekommenderar jag er att använda RateBeers locationsida, där kan ni hitta bryggerier, bryggubar, ölbutiker och lite annat. Det är också bra att googla runt lite för att se vad för ställen andra likasinnade brukar besöka samt att använda exempelvis google maps för att stjärnmärka hotell, krogar och annat ni vill besöka. Då är det lätt att göra upp en mer bestämd rutt, men också att kunna sticka iväg på spontana avstickare. Exempelvis visade det sig att 3 av de krogar och bryggerier vi var som mest sugna på i San Fransisco låg på gångavstånd från varandra och i ett rakt led varpå det var lätt att köra en game plan än att börja i ena hörnet och sedan hatta runt helt i onödan mellan olika ställen. Tidsfaktorn kanske inte är lika viktig i Sverige men i USA kan det ibland vara lite avstånd mellan krogar eller bryggerier och då vill man gärna undvika att slösa en halvdag för att man valde en krånglig rutt.

Ska vi försöka sammanfatta det hela och då med hänsyn till GABF så ser ungefärliga (minimi-)kostnader ut något såhär:

Biljetter GABF – 75$ per pass
Flyg (exkl extra stopp) – 6-7.000 SEK
Hotell för 4 nätter i Denver  – 2-3.000 SEK
Mat – Cirka 50$ dag
Dryck – En fatöl kostar mellan 4-8$ beroende på storlek och sort. Flesta krogarna erbjuder flights för cirka 1-2$ per taster
Köpa med sig öl – En vanlig IPA på 33 cl kostar runt 2-4$ beroende på hur lokal den är. En bomber ligger på 8-16$
Hyrbil – Säg runt en 100$/dag

För vår resa på närmare 2 veckor i USA betalade jag runt 12-13.000 innan själva resan för flyg och ett par förbetalda hotellnätter, vilket var bra att ha för att undvika tråkiga överraskningar om man väl löser allt på plats. Väl i USA brändes väl ytterligare än 17-20.000 på hotell, mat och en hiskerlig massa öl så räkna med en 2.000 SEK/dag vilket då inkluderar mat, resa, hotell och olika events. För just eventsen i Denver under GABF är nästan det som är roligare än själva GABF, biljettpriserna vilket inkluderar gratis samples på ölen ligger mellan 80-120$ beroende på vad det handlar om. Vissa är dyrare, andra betydigt billigare.

Är det något mer ni vill veta om själva reseplanerandet så säg gärna till så ska jag se till att sätta ihop en del 2.

The time has come, the time is now. Right here and right now we present our first MankerBeer Meets-interview for Great American Beer Festival 2013. The MankerBeer Meets-series has been around for a while with portraits of brewers attending Stockholm Beer and Whisky Festival 2011 and 2012, Copenhagen Beer Celebration and much more. All you long-time MankerBeer’ians  will recognize the format, a short introduction to the brewer and brewery followed by a Q&A.

First out in our Pre-GABF series is Ryan Sentz. Ryan started Funky Buddha Lounge in Boca Raton, Florida which along with his passion for beer some years later got the addition of & Brewery. The popular brewpub had its grand opening in September 2011 and has since then received lots of attention in a state otherwise rather scarcely populated with craft beer breweries and their high rated beers have been sought after on most online beer trading forums. At the end of 2012 the first showels touched the ground for the new brewery in Oakland Park which now let Funky Buddha distribute outside of Boca Raton. So far I have only tried two Funky Buddha brews, a special pineapple version of their famouse Hop Gun IPA and their signature sweet stout Maple Bacon Coffee Porter, both evidence that Ryan and his team of brewers have a bright future. All beer lovers at GABF will be able to sample the porter as well as some other great beers which Ryan presents at the end of the interview.

Time to stop talking and start the interview. Here’s Ryan.

MankerBeer (MB): The instant success of Funky Buddha have presented the brewery for many American beer lovers, for those who haven’t – what is Funky Buddha Brewery?
Ryan Sentz (RS): We are a 30bbl production brewery located in Oakland Park, Florida. We are heavily culinary influenced and love experimenting with new flavors and styles. However as proud and excited as we are to do something like No Crusts PB&J Brown Ale, we are equally proud to make tradional styles like our Floridian Heffe or Hop Gun IPA. That is my canned answer. The real one is that we are a couple of beer geeks that got really lucky to “work” every day in something we are so passionate about.

MB: It didn’t take that many years until the demand outgrew the production capacity of the old Lounge location and the new brewery opened in May. Will it be easier now to handle the demand for FB beers or do you think you need to expand again
RS: We had such a tiny system when we first started, that it was really impossible to meet any demand. The fact that we got any attention blew our minds. It will definitely be easier with the new system but we hope to continue to grow. I think you see it with most breweries now that they can’t seem to brew enough beer. We’ve built in some growing room at the new facility, so we should be constantly adding new tanks for the near future.

MB: What are the production goals of 2013/2014, will it be possible to go national or international or is the focus on the regional market?
RS: I think our main goal is to produce good beer. I don’t like the idea of getting tied to numbers because that could lead to cutting corners or making sacrifices on quality. It is humbling and incredibly exciting to even to be asked about the possibility of going national, let alone international. I’m having a hard time getting my head wrapped around that! Our first goal will be to satisfy the local market, then hopefully grow outside.

MB: Will it be possible to buy bottled Funky Buddha beers?
RS: We are currently looking into a bottling line that again we can grow into. We have a small 4 head filler that will allow us to do small releases, but I’d like to be working the larger line early next year.

MB: The Florida beer scene has given bloom to several of the most sought after breweries right now (Cigar City, Johnathan Wakefield, Peg’s Cantina/Cycle Brewing etc) – why is it all happening now?
RS: Good question. Easiest answer would be breweries like CCB and St. Somewhere helped to put Florida on the map for beer lovers. I think people started paying more attention to us. You probably have 4 or 5 hot breweries in just about every state, but we have been so starved for so long that the locals are really supporting us strongly.

MB: Funky Buddha experiment a lot with flavors and beer styles and are not afraid to use spices or fruits with all kinds of beer styles – how do you come up with all these sometimes crazy ideas?
RS: I grew up with parents that liked to cook and did it well. I treated brewing the same way. We are so lucky in brewing to be able to incorporate so many cool ingredients. Most of my ideas are just quick thoughts that I end up trying to work out. Some do and some don’t. Our bonita applebum was created when I had a piece of apple pie chewing gum. I thought, hmmmm, I could make this into a beer.

MB: Berliner weisses seems to be an appreciated beer style, brewed by more and more breweries – why do you think it is gaining popularity?
RS: I think sour beers in general have gained a ton of popularity in recent years. Berliners are kind of like that gateway style into sour beers without being too over the top. I love them, especially in sweltering South Florida.

MB: What other beer styles or trends do you think we will see over the next year?
RS: I see sessionable beers making a huge resurgence. My favorite style is probably an Imperial Stout, but sometimes you just want one type of beer you can drink 4 or 12 of.

MB: So, GABF. What are you looking forward to with GABF and how important is the festival for breweries and the American beer scene?
RS: Last year was my first time at GABF so I was just taking it all in. It really is a well run festival, especially considering how many thousands of people attend. I enjoy catching up with a lot of brewery friends that I don’t see very often. Denver and the surrounding areas has such an amazing beer scene. The festival gives us a chance to gain exposure to thousands who might have never heard of us.

MB: For all GABF-debutants, what should one think about and/or not miss at GABF?
RS: Make a plan but don’t expect to stick to it. Unless you are going to every session, I think it be impossible to hit every brewery. That and I think you would get liquor poisoning first. Also, I would check out what events the local breweries are hosting. They know all of us beer geeks are flying from around the world to be there, so they are breaking out their big guns!

MB: Could we get an idea of what cool Funky Buddha brews will be poured at GABF?
RS: As for us, we will be pouring (hopefully!) Maple Bacon Coffee Porter, No Crusts, Floridian, Last Snow & Passionfruit Berlier.

Thanks Ryan for answering our questions. Beer lovers, if you miss out on Funky Buddha beers at GABF it’s your loss and not something we can recommend. Seek them out ant sample some Florida goodness! Meanwhile follow Funky Buddha on Facebook or check out their website!