Det är inte bara Bishops Arms på Folkungagatan som har sin egna husöl från Närke Kulturbryggeri utan även den “lokala” Bishops’en i Örebro har nyligen gått sin helt egna öl från Närke. Ölet, Bisk-Hops är en American Amber Ale (såsom den klassas på bl.a. BeerAdvocate, men alla kan ha sin tolkning) och ligger på 5%. FolkAle, Folkungagatans egna öl har ju blivit en succe (med all rätt) och vi var rätt förväntansfulla på vad Bisk-Hops skulle vara och hur den skulle smaka. Tur då att vi ändå ha turen förbi Örebro för att besöka bryggeriet i samband med IPA-dagen så ett pit stop på BA Örebro var en självklarhet. In kom vi, fram beställdes lite rediga maträtter och in på bordet kom tre stycken Bisk-Hops.

Frågan i rubriken är något jag har klurat på på sistone då krogar som de olika Bishops Arms, Björns Bar (m.f) Sorbon, Akkurat och Oliver Twist, Ölrepubliken och The Rover med flera har börjat få husöl som bara blir bättre och bättre. Borta är tråkiga ales som riktat sig till en enorm massa för att istället ha allt från krusbärswits, mörka IPAs, välhumlade lagers och lite svåerdefinierade “Närkeöl”. Jag hoppas att detta också är ett tecken på att fler och fler börjar våga prova lite annan öl och att krogarna också har blivit bättre på att förklara vad det är för öl, vilket blir ett första korn för att de en dag ska få ett djupare intresse.

Närke Bisk-Hops

Utseende: Lätt grumlig gyllene rödorange vätksa med ett kletigt litet skum som dör ned och ger lämningar på ytan och runlängsmed väggarna.
Doft: Herbaliskt fruktte, godisartat sockerklet och en fin maltkaraktär. herbal frukt, te, sockerklet o fin malt. Typisk Närketouch med att släppa fram en rundare, något rökig, maltsötma vilket ger djup och bredd till fruktsmakerna från humlen.
Smak:Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Även smaken har samma hussmak om man vill kalla det så med den fina rökiga sötman som passar bra med den tydliga bitterheten och smakerna av örter, torkade frukter och te. Bränt sockrig malt ger fyllighet till ölet och gör det väldigt trevligt och lättdrucket.

Betyg? – Bättre. Smårökig och bitter, lättdrucken och överlag något vågad att ha som husöl. Fick reda på att den diffat lite mot hur den skulle vara men att resultatet blev “lite mer” vilket jag tycker är bra.

OS är i full gång och de rejält tränade deltagarna kämpar sig runt i allt från kast med liten ölburk till 100 meter pub crawl. Det är ialla fall vad BrewDogs vision hade varit om de fått bestämma så väl till OS tog de fram sin egen OS-öl i lite samma anda som när de släppte Royal Virility. Never Mind the Anabolics är en 6.5%’ig IPA som har ett halvt hippieliknande naturapotek i sig; kreatin, guarana, ginseng, gingo, steroider, macapulver, matchate och kolanöt (innehåller koffein). Alla ingredienser som hjälper till att ladda upp och glädje den deltagande; bra mycket mer så än snabbmatskedjor, läskande drycker eller massproducerade enformiga lagers. För som de säger, “It’s not the taking part, it’s the winning that counts”.

Ryktet säger att det kan komma en summa flaskor till Sverige under hösten, kanske väl efter OS men likväl. Hur mottagandet blir och om vi får se trikåklädda öldrickare springa runt på diverse gym återstår att se. Jag vet bara att nedan öl kunde varit bra att ha under inspelningen av förra årets montage inför SBWF.

BrewDog Never Mind the Anabolics

Utseende: Rätt så vackert klart rödorangegyllene vätska med ett typiskt småkletigt nougatfärgat skum.
Doft: En egen arom med allt ifrån färska kaffebönor, rostat kaffe, söt malt och tropiska frukter. Doftar av allehanda saker men jag gillar det. Smygande beska med grape, citrus och bär. Efter att ölet har öppnat upp sig så är det träaromatisk zingo som är det första jag tänker på.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Rätt fizzig och lite sprudlande med en smak som genast går från munnen upp till hjärnan som undrar vad det är den känner av. Kaffetonen finns där men den är inte lika tydlig som i Mikkellers kaffeöl, samtidigt har den en kryddig touch som ger torrt ljust, nästan cederliknande, träsmak. Det är lite speciellt men jag gillar det då allting funkar rätt bra tillsammans – även fast det är lite ovanliga smaker. [5 minuter senare] Ölet har öppnat upp sig och nu är smaken en helt annan och det är nästans störande läskedryckssmak på den med zingo, kaffe och fizz.

Betyg? – Bra/Bättre-. Jag gillar den träkryddiga och kaffebetonade karaktären med både beska och sötma. Det är inte en öl som ska ha en markant beska, tydlig karaktär av grape, fläder och tropik utan det är en öl med allt konstigt du hittar på ett naturapotek och jämfört med Royal Virility så fungerar det rätt bra här, till en början. För sedan när zingosmaken och det fizziga, syrliga fruktdricketonerna tar över så försämras betyget lite för varje ny klunk.

För en näve veckor sedan under ett besök på den förträffliga Mikkeller Bar så mötte jag två spanska Pearl Jam-fans som delade mitt intresse för öl. Efter att ha delat på en rad fina öl, skrålat med i lite allsång och haft en väldigt trevlig kväll så ville vi avsluta med något speciellt. Mikkel har sedan det att hans dotter Stella föddes bryggt en öl varje år och som har släppts i samand med Copenhagen Beer Festival (och nu i år Copenhagen Beer Celebration). 2009 var första gången ölet gjordes och det året bryggde Mikkeller en korsning av en IIPA, barley wine och en amerikansk strong ale, 10% stark och rejält välhumlad. 1.300 stycken magnuflaskor om en och en halv liter gjordes och vi tyckte att 250 danska kronor inte var alltför farligt för att få prova en 3 år gammal Stella 0 (flaska 234 ifall man mot förmodan bryr sig).

Gällande det här med öl som lagras, och hur de lagras vilket jag kom in på häromdagen så har Victor på Något att Dricka skrivit ett lika välskrivet som faktabelyst inlägg om just IPAs färskhet – läs det!

Igår lade jag upp nedan bild över hur antalet bryggerier i USA har stigit och sjunkit sedan 1890 och ställde samtidigt frågan om hur det har sett ut i Sverige. Olle var då otroligt trevlig att sätta ihop en bild även över detta och det är intressant att se hur de båda kurvorna stämmer överens rätt bra med varandra. Nu ska man bara dra det mot bryggerier per capita och lite andra roliga stats så tror jag att vi kan få en rätt bra blick på hur utvecklingen ser ut. Olle kommenterar också om att det mellan 2006-2011 var en ökning om 43% i antal bryggerier och att den kurvan fortfarande stiger.

Det finns en rad intressanta diskusionsämnen om nedan siffror och jag tror att vi får grotta in oss ordentligt på dem; vad avser dem, vilka räknas med, hur mycket öl producerar av dem, vilka får inte vara med etc. Oavsett vilket så är vi glada att se att den dipp som vi diskuterade med Garrett Oliver inte har börjat och kanske inte ens kommer att ske?

Stort, stort tack till Olle för bilden och ja, vad ska vi säga? Det ser ljust ut för svenska bryggerier och fler och fler verkar våga ta steget att satsa på sin passion med att brygga öl. Vem vet, en dag kanske ni köper just MankerBeer’s öl?

Antal bryggerier i USA

Antal bryggerier i Sverige

En vanlig myt/sanning om india pale ales är att dessa humlebetonade öl ska drickas så färska som bara möjligt. I takt med att humlekaraktären avtar så ändrar de skepnad och det en gång så blommiga och friska ölet blir något mer “kletigt” till beskan och får en mindre fräsch smak – säger vissa. Det som diskuteras är om detta sker en vecka efter buteljering eller om det kanske tar en 4-6 månader innan ölet börjar tappa. Oavsett vad som är sant eller inte, för jag skulle säga att det beror på personlig smak, hur ölet är tänkt att vara samt hur det har hanterats, så tycker jag att det är svårt att inte tycka att en alldeles fräsch IPA är bland det trevligaste som finns. Samtidigt, vilket Närke Huvill från början av 2009 bevisade under vårat besök nere hos närkingarna, så är en stor humlefräschör inte alltid avgörande – det lyfter ölet, men i slutändan handlar det kanske mest om hur bra ölet faktiskt är?

Så när MankerBeer-vännen Balder från Ölrådet besöker Stockholm enbart för att svinga ölbägaren med oss och dricka lite god öl så blev det en nästan purfärsk (22/6) Dorado Double IPA från Ballast Point som fick sätta det där med humlens färskhet på prov. Ölet är humlat i nästan alla steg av bryggningen, helt i linje med vad man kan förvänta sig av ett bryggeri från San Diego; känt för sin förkärlek till den gröna lilla humlekotten.

Ballast Point Dorado

Utseende: Ljust gyllene orangefärgad vätska med ett vitt litet skum – som en fräsch och fin IPA ska se ut.
Doft: Färska små amarillokottar med en lättsam sötma från en stabil maltbas. Persikor, aprikoser och söta fruktdrinkar på en ö någonstans i Karibien.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. En stor mysig beska där ölets väluppfostrade sötma suddar bort det beskaste bettet vilket ger den fina kulissen för fruktsallad och humlekottar. Efterbeskan svänger förbi, säger hej och ställer sig sen tillbaka i ledet medan smaken dör ut med en citrussmak.

Betyg? – Bäst. Det här är balanserat lika bra som Bells Two Hearted Ale, Three Floyds Dreadnaught och andra väl omtyckta D/IPA’s. Ett bevis på att malt behövs och att mer humle inte alltid ger en bättre öl. Tvärtom är det inramningen, balansen och helheten som väger mest och det lyckas Dorado verkligen att fånga.

Idag börjar då höstens roligaste tävling; i alla fall i mitt tycke då detta verkligen är ett pris jag hade velat vinne (hur många gånger ni nu har hört mig säga det!). Lägg upp era foton, dela dem, posta dem på stan, sälj dem till er granne – få folk att gilla dem! Varje veckovinnare får en plats i finalen där självaste Garrett Oliver väljer ut vinnaren! Delmoment 1 börjar idag och slutar nu nästa söndag. Läs nedan för mer information!

 Vinn ett exklusivt bryggkit från Brooklyn Brew Shop med (nästan) allt du behöver för att starta ditt eget hembryggeri och börja brygga din egen version av Brooklyn Brewery’s makalösa Black Chocolate Stout. Blir det ditt tävlingsbidrag som bryggmästaren, ostälskaren och den allmänt stilige Garrett Oliver väljer i finalen?

MankerBeer kan stolt presentera ännu en skön fototävling, denna gången med en kändisdomare som kommer att välja vinnaren! Brooklyn Brewery har försett oss med ett oerhört åtråvärt bryggkit och som om inte det vore nog så kommer mr Garrett Oliver själv att utse vinnaren, inte illa att få sin bild bedömd av en herre med mer stil och klass än vad vi skulle kunna vaska ihop på ett decennium?

Förra tävlingen vi körde drog massor av uppmärksamhet då en, av Sam Calagione – ägare och bryggmästare på Dogfish Head – signerad samlarflaska Dogfish Head 120 Minute IPA tävlades ut, med lite trevliga tröstpriser till 2’an och 3’an såklart.

Det vinnande bidraget då kom från Viktor Nyman. Viktors bild gick till final utan större problem, och i finalen fick hans “Vaskning av Stormaktsporter” stående ovationer och flest like’s – och det var precis det som avgjorde det hela.

Denna gången blir det i stort sett samma upplägg;
Under 3 kval-veckor med start 2012-08-06 (nu på måndag), 2012-08-13, samt 2012-08-20 kommer den bild som fått flest like’s per vecka (måndag-söndag) att bli kvalificerad till le grande finale. Kravet är att bilden skall ha ett Brooklyn Brewery-tema, och vara tagen i Sverige, i övrigt har ni fria händer.

Hur lägger jag upp mitt bidrag?

Facebook har numera den ack så populära Timelinevyn på alla sidor, vilket innebär att ni själva inte kan posta så mycket på vår vägg som syns. Trots det så ska ni ladda upp era foton varpå vi kommer highlighta dem för att alla ska kunna se dem. Ju tidigare i veckan ni tävlar i skickar in ert bidrag, desto större chans att ni vinner!

Så, ut och fotografera med er, ju roligare och fler bilder desto härligare. Använd photoshop, använd coola effekter på din feta systemkamera, gör precis som ni vill. Vad Garrett Oliver kommer att fastna för är högst oklart i dagsläget men ni kan lära känna honom lite bättre här, där Garrett och M2 diskuterar öl, mat, nässlor och tågstölder. Eller varför inte passa på att lära er om ostens underbara värld?

Den bild som vid varje delmoment har fått fläst läsarlikes kommer så att gå till finalen. Alla metoder är dessutom tillåtna för att skaffa flest like’s på just din egen bild, använd fantasin! Att tagga sina kompisar, ölbekanta, allmänt patrask och grannar verkar vara en vinnande faktor. Tagga ingen som inte vill det bara, då blir det dålig stämning vid farstuknuten

Börja förbereda er redan nu och ta foton och hitta på massa skoj!

Med kärlek och humle till er alla
//Manker och M2