MankerBeer.com

Har du hört talas om Duck-Rabbit? Konstigt att du inte hört talas om dem, och inte det minsta konstigt på samma gång. Ett litet bryggeri som ligger på den amerikanska landsbygden i Farmville, North Carolina. Nästan alla som ägt en smartphone eller haft facebook dom senaste 5 åren har väl knappast missat detta fullständigt meningslösa spel vid namnet Farmville? Manker gjorde det då inte då han skrev kort om bryggeriet och en av deras öl redan 2011.

The Duck-Rabbit Brewery är ett bryggeri som startades år 2004, man är framförallt är man specialister på mörkare öl och borde därför vara ett hett byte för den svenska marknaden med tanke på att exporten av deras öl knappast lär försämra deras öl, knappt märkbart försämra. Dessutom hade man kunnat kombinera frakten med många andra brggerier som även dom borde vara hett villebråd för oss i Sverige.

I Norht Carolina finns toppbryggerier som Foothills och Olde Hickory samt hyfsade bryggerier som Natty Greenes, Pisgah och CBC-aktuella Wicked Weed. Dessutom kommer New Belgium, Oscar Blues och Sierra Nevadas öl som exporteras till Europa nästan uteslutande från deras backup bryggerier i North Carolina.

Duck-Rabbit är ett bryggeri som faktiskt har lite anknytning till Sverige. Ryan Witter-Merithews första bryggjobb var faktiskt på just Duck-Rabbit innan han flyttade till Danmark och Fanö (där han dessutom är en tredjedel av original Grassroots tillsammans med Shaun Hill och Claus Winther). Han har även hunnit med lite jobb för Mikkeller, Evil Twin och Stillwater innan Ryan flyttade till London och Siren. Ryan har tidigare berättat att Duck-Rabbit var den perfekta starten på en karriär. På de flesta bryggerier får man bara rengöra utrustning och passa upp bryggare i 3 år innan man får göra något med ölen. Men på Duck-Rabbit blev man inskickad i heltluften direkt och för det är han evigt tacksam. Numera har han flyttat hem till USA och jobbar återigen med Shaun Hill på Hill Farmstead.
Hur kommer det sig att ett bryggeri med flera fantastiska öl under bältet är så pass okänt? Ett bryggeri med en logga som verkligen stucker ut i mängden. Detta bryggeri som dessutom är otroligt nischat genom att bara brygga mörkare ölstilar. Mörkare öl eftersom det passade bryggmästare Paul Philippon mer. Han tycker nämligen att man kan göra mer med de mörkare öltyperna och att man kan få ut mer roliga smaker av dem. På tal om att passa Paul så är även loggan något han tagit med sig från sitt tidigare jobb som lärare i filosofi. Loggan ja. Det är en historia i säg men för att förklara det kort så är det en gammal filosofisk nöt där man inte kunde säga vilket djur som är vilket av en hare och en anka genom att betrakta dess skugga.

Igen, jag ställer mig frågan, varför känner vi inte till Duck Rabbit? Allt är som klippt och skuret för den svenska marknaden. Nämnde jag att ölen är i 355 ml flaskor, vilket vi verkar föredra i Sverige…

Än en gång har vi på MankerBeer äran att erbjuda en gästkrönika, eller snarare reskrönika från en av landets bästa och trevligaste bryggare – Henok Fentie, ja det är han (+Karl Grandin) som brygger öl under namnet Omnipollo. Denna gång är det en berättelse om hur han, Karl och en glad vinnare i form av Rick Lindqvist åkte över till England för att brygga öl. Hoppas ni uppskattar det.
/ Manker

Dag 1

Jag och Kalle landar på Heathrow 17.50. Vi ska möta vinnaren i vår bryggartävling där. Han heter Rick Lindqvist och har flugit in från Göteborg 10 minuter tidigare.

Rick spejar nyfiket efter två omnipollos men det dröjer tills vi står rakt framför honom innan han hoppar till ”där är ni ju, va kul!”. Och kul är precis vad det är. Det är kul att vi äntligen träffas, det är kul att vara i London och det är kul att vi ska brygga öl tillsammans.

I hisnande fart färdas vi med taxi till hotellet. Vi berättar om oss och Rick berättar om vad han anser vara lyckat och mindre lyckat med våra öl. Det är ärligt, rakt och initierat. Vi hinner avhandla mer eller mindre varje del av den svenska ölscenen under den långa taxifärden och ju mer vi pratar desto mer spänd blir jag på morgondagens bryggning.

Efter att bokstavligen ha studsat in och ut ur hotellet så möter vi upp Martin Hayes, grundare av Craft Beer Co. En kedja av barer som specialiserat sig på hantverksöl från hela världen. Vi besöker en av barerna tillsammans och precis som jag anat och hoppats så fullkomligt kryllar baren av engelska hantverksöl. Precis som jag anat och hoppats så råder en helt annan estetik. En estetik både sprungen ur det subtilt brittiska med även ur en törst efter nya tider. Ibland något trevande men oftast siktet tydligt riktat mot den engelska bryggningens framtid. Senare under kvällen hör jag mig tillexempel för kring en imperial stout som jag läst om och får veta att den har en alkoholstyrka på nätta 5,9%. Inga konstigheter och som upphovsman till stilen finns det inga tvivel om att bartendern står stadigast av oss två.

Dag 2.

Fast i trafik och annat kommer vi tillslut fram till bryggeriet. Siren Craft Brew öppnade för blotta 6 månader sedan av engelsmannen Darron Anley och har redan hunnit brygga öl tillsammans med; Port Brewing, Evil Twin Brewing, Stillwater Artisanal Ales, Hill Farmstead, Cigar City Brewing. Anledningen till det stavas Ryan Witter-Merithew, en bryggare som under flera år byggt ett nätverk och kunskap som få besitter.

Bryggningen får en något trög start tack vare en malt leverans som inte kommit men flyter i övrigt på som planerat. Stämningen är på topp och (som vanligt) ska vi göra ett försök att brygga världens; godaste, roligaste, intressantaste och allmänt mest fantastiska öl. Den här gången en Hopfenweisse humlad med blockbuster humle såsom Amarillo, Citra och Simcoe samt en jäst vi kämpat för att komma över. Ricks vinnande bidrag var ett öl i samma stil och han brinner för den. En stil som i hans mening inte bryggs av tillräckligt många och som förtjänar en plats på den moderna ölkartan. Vi håller med och vårt bidrag till den utvecklingen tar sin början här.

Timmarna går och under tiden provar vi igenom både Sirens öl, vår öl samt en och annan ädelsten som Rick tagit med sig (tillexempel en minivertikalprovning av Westvleteren 12). På eftermiddagen tar vi oss tillbaka till London och bryggaren Gordon McKenzie somnar nästan bakom ratten efter den långa dagen (tanken slår mig att om vi dör så går detta veteöl till historien). Trots det står han redo att ta oss ut på en barrunda. Gamla och nya vänner möts, engelsk hantverköl dricks och känslan av att framtiden är nu är konstant närvarande.

I början av veckan skulle fem stycken finalister utses i Omnipollos hembryggartävling, 36 stycken bidrag hade sänts in och 37 öl skulle provas. Domarpanelen om fem stycken glada öldrickare provade igenom alla ölen och valde till slut ut inte fem, utan sex stycken bidrag. Dessa skickades dagen efter över till England där sverigeaktuella Ryan Witter-Merithew tillsammans med sitt team ska prova om ölen och med Henok och Karl välja ut en vinnare.

Deras provning kommer att utföras här i helgen och vi tycker att ni har varit tålmodiga nog i väntan på att veta vilka av de 36 (37) ölen som blev ditsända. Utan någon viss ordning kommer här namnen, bryggarna och lite om ölen på finalisterna.

Valentin Cervicia – Gustav Lindh – Öl bryggt med 100% champagnejäst.
Le Trois Fleurs – Grantorp Nanobryggeri – Vildjäst pale ale
Folkvandringstiden – Anton Hellberg – Brettad boveteöl
Smoky Boxed Beard – Bearded Rabbit Brewery – Rököl
Ricks Hopfenweizen – Rick Gordon Lindqvist – Hefeweizen
Indexoutofbounds 2.0 – Nerd Brewing – Oak aged imperial stout med vanilj och chili

Som ni kan läsa i inlägget över själva provningen så var det oerhört jämnt mellan flera av ölen och generellt så var kvaliten på samtliga öl riktigt hög, så alla ni som sände in bidrag som inte kom till finalprovningen – var stolta som attan, detta gjorde ni bra! Som ni kan se ovan är det rätt varierat med ölstilar vilket är väldigt kul att se och jag tror det kommer bli svårt för Ryan och de andra att finna en klar vinnare.

Lycka till alla finalister och låt bästa öl vinna!

Siren Craft Brew är ett namn som fler nog har snappat och lärt sig sedan det stod klart att vinnaren i Omnipollos hembryggartävling skall dit och brygga öl. Färre har nog provat de öl som Ryan Witter-Merithew bryggt på Siren. Ryan jobbade tidigare på Fanø Brygghus i Danmark, Duck Rabbit i USA och på numera nästan mytomspunna Grassroots, som han drev tillsammans med Shaun Hill – numera mannen bakom världens bästa bryggeri 2013 – Hill Farmstead. Ryan bestämde sig dock för att flytta ifrån Danmark och ta steget till att tillsammans med Darron Anley brygga öl i England. Ölen kunde avnjutas tidigare i år på Copenhagen Beer Celebration och kommer från och med nu att distribueras i Sverige utav Brill & Co.

För att fira nytillskottet i ölportföljen så har Brill & Co en releasefest nästa tisdag, den 13e på Bishops Arms Folkungagatan där man från klockan 18 kan smaka nedanstående öl:

Siren Undercurrent 4,5% – En session American Pale ale humlad med Cascade och Palisadehumle.
Siren Sweet Dream 5,3% – En komplex milk stout med massor av choklad och vanilj för att framhäva chokladtonerna i malten.
Siren Sound Wave 5,6% – En torr West Coast IPA på endast 5,6% men fullpackad med humle som ger toner av grapefrukt, persika och mango.
Siren Liquid Mistress 5,7% – En West Coast Red IPA där maltkroppen balanserar citrustonerna från humle.
Siren Broken Dream 6,7% – En havre stout på med en förförisk touch av kaffe, choklad och rök i doft och smak.
Siren Limoncello IPA 9,0% – Första gången den brygdes var det när Ryan drev Grassroots och är en sambrygd med Mikkeller där man ville skapa en hybrid av limoncello och IPA genom att låta basmalten (vete och pale ale malt) genom gå en surningsprocess i 24 timmar och sen använda rejäla mängder humle och citronzest.

Vi tog så klart och använde djungeltelegrafen för att se vad Ryan själv har att säga om Siren Craft Brew och att ölen nu finns tillgänglig i Sverige.

MankerBeer (MB): Why did you decide it was time to leave Denmark and set up shop in the UK?
Ryan Witter-Merithew (RWM): We had been in Denmark for almost 3 years and it just felt time. I had done a lot at Fano and I was pretty proud of what we did there but at the same time it would never feel like MY brewery or anything like that. I wanted to be apart of something from the start so I could guide it completely.

MB: What do you want to create with Siren Craft Brew?
RWM: With Siren Darron and I wanted to start a brewery making the types of beers we enjoyed. These happen to be hop forward american styles of beers. We felt like with our combined experience we could have success brewing these styles and aim to grow to be one of the larger craft breweries in the UK. So far the response has been very good to the beers we are putting out.

MB: How will it differ from your previous experiences from Fanö, Grassroots and Duck Rabbit?
RWM: I think the main difference here vs with Fano and grassroots will be a chance to brew some of these beers more then once. A lot of times when I created a beer at Fano I made it 1 time and never made it again. That didn’t leave me the chance to try and tweak recipes or anything like that. Now I will for sure brew some beers here that will be one offs but in my attempt to keep moving forward as a brewer I hope that here I can really work on perfected some of my beers until I find them flawless.

MB: Any favorite Siren Craft Brew beer so far?
RWM: I have been very happy with all the beers we put out so far as each has really been my fav at some point or another. For me my fav beer is often one I have yet to make and I am looking forward to experimenting and trying out some new things here in an attempt to find it.

We thank Ryan for taking the time to answer some quickies and hope to see as many thirsty beer lovers as possible at Bishops Arms!