MankerBeer.com

Att jag och Manker har en oerhörd fascination för landet med oerhörda mängder Freedom! och örnar borta i väst är ganska gamla nyheter. Vi åker dit varje år på ölresa och har sett den senaste utvecklingen på craft beer-scenen på nära håll och hänger med sköna bryggare, bartime (TM) på fantastiska bryggpubar och njuter på världens bästa och största (det är ju USA) ölmässa – Great American Beer Festival.
Men det är först när man ser siffrorna från amerikanska Brewers Association på vad som egentligen händer därborta som man verkligen höjer på ögonbrynen! Det öppnar nämligen nu 1,5 bryggeri per dag – sug på den siffran!
Nyligen öppnade det 3200e bryggeriet och över 2000 bryggerier ligger i pipelinen att starta. Vidare är USA nu uppe i 13 stater med fler än 100 bryggerier (CA, CO, WA, OR, MI, NY, PA, TX, FL, WI, IL, NC och OH)

Föga oväntat är det IPA som står för merparten av försäljningen – räknat på craft beer så står IPA för 21% av försäljningen räknat i volym. 32% av craft beer-konsumtionen står kvinnor för och siffran för hushåll som köpt minst en craft beer har gått från 29% 2012 till 38% 2014. Det vore oerhört festligt att ha tillgång till liknande siffror för Sverige och Europa likt de som Brewers Association tar fram för USA.

Vi är så vetgiriga att vi grävde lite djupare i relationerna mellan Sverige och Brewers Association – som har ett särskilt band sedan många år tillbaka. Vi fick tag på Bob Pease, som är är högsta hönset, head honcho samt El Primero Cerveza Presidento så vi ställde lite frågor till honom! (Intervjun sker och publiceras på engelska, som ni kan se nedan. Klagomål riktas till närmsta busshållsplats)

Bob Pease – Brewers Association

Mr Pease! What an honor to get in touch with you! MankerBeer have been US Craft beer focused for over 5 years now and 2014 was the second time (but not the last!) we visited GABF. We wanna get to know you and BA a little more!

MB: What is Brewers Association, for those Swedes that have yet to encounter you? Who’s your members and what do you do? What is your objective?

– The Brewers Association is a not-for-profit trade association that represents the interests of America’s small and independent, craft breweries. It is an organization of brewers, for brewers and by brewers. More than 2,400 U.S. brewery members and 43,000 members of the American Homebrewers Association are joined by 900 members of the allied trade, 600 members of the beer wholesalers, retailers, individuals, and other organizations to make up the Brewers Association.

The Brewers Association purpose is to promote and protect small and independent American brewers, their craft beers and the community of brewing enthusiasts. We are active in Government Affairs in Washington, DC, we publish magazines (The New Brewer), books (Brewers Association Guide to Starting Your Own Brewery and the just released book Malt by John Mallett of Bells), we do promotional work with the media on behalf of American Craft Beer, we do statistical research and we promote and advance the message about producing quality beer through our publications, The Draught Beer Quality Manual for Retailers and the Best Practices Guide to Quality Craft Beer – Delivering Optimal Flavor to the Consumer”

MB: What is BA’s relation to Sweden and Swedes?

Sweden is the second largest export market for American craft beers, after Canada. Sweden has become a strong market for American craft beers since the BA initiated its export development program in 2004. We have long found the Swedish beer drinker to be open to and interested in a diverse range of beers while demanding and respecting products of flavor, quality and diversity. This has always aligned well with our industry. It has been our perspective that Systembolaget clearly attempts to satisfy that consumer demand with the wide range of products they carry. Its annual tender process allows for the introduction of new items on a regular basis. Buyers at Systembolaget are keenly interested in learning about different breweries, sampling their products, and making new and innovative products available to consumers. The Brewers Association educates our members through our Export Development Program about the opportunities that exist for them in Sweden and other Scandinavian countries.

MB: Every year you have one of the best stands at Stockholm Beer & Whisky festival, where you sponsor a stand and copious amounts of American craft beer to your partner for over 10 years, Oliver Twist. Can you tell us more about how this works and why is the stand so popular? How are the participating breweries and beers picked and by whom, and will you keep doing the same thing for another 10 years?

– Thank you for the kind words for the Brewers Association stand at the Stockholm Beer and Whisky Festival! The Brewers Association has participated in the Stockholm Beer & Whisky Festival for the past ten years with a booth showcasing American craft beers. Jorgen Hasselqvist of Oliver Twist, the grandfather of craft beer in Sweden has helped make that possible and imports the products we ship over as samples. That said, it should be clarified that the Brewers Association works with many importers in Sweden and is supportive of all importers that carry American craft beers. Jorgen and his team make our presence at SBWF possible but we are not exclusively partnered with him or the Oliver Twist. When the Brewers Association first starting working with Jorgen over ten years ago, there were few importers representing American craft beers – now this has changed.

Jugge Hasselqvist, the one and only

I think the BA’s space at the festival is popular because we try annually to showcase American craft beers that are not yet represented in Sweden. American craft beers that are currently represented by a Swedish importer are showcased at their importer’s booth and/or at the BA’s booth. But the BA booth is also a place where consumers and the trade can sample new products and possibly identify future partners. This is a great way for American craft beers not yet represented in Sweden, to get exposure.

The breweries and beers represented at the Brewers Association booth are members of the Export Development Program. All the member breweries are sent an invitation and those who are interested, participate by sending beers. There is no selection process. All Export Development Program members are given an equal opportunity to participate. Our stand is popular because of the quality of the beers we are offering and then that is fueled by the Swedish beer drinker.

We will continue to participate in the Stockholm Beer & Whisky Festival, as long as our brewery members are interested in doing this event.

MB: Our small country of about 9 million citizen tops many US breweries lists of amount of imported beer, why do you think that is?

– The Swedish beer drinker is highly educated and demands flavor, diversity and quality. Demand for craft beer be it from an American or Swedish craft brewery is driven by the beer drinker, who demands flavor, quality and authenticity. Additionally, Systembolaget plays a big role in that success. When Systembolaget purchases products, they are doing so for a large number of retail outlets.

MB: US Craft beer just passed Budweiser in amount of sold beers, this milestone must be a phenomenal achievement for BA. What is your next milestone?
– The Brewers Association has an ambitious goal of 20% market share for the craft segment by the year 2020 – this goal is specifically aimed to “foster a commitment to quality.” With more beer exported around the world, the challenge now is to ensure that beer quality is preserved in all cases, so consumers are assured a positive experience. It is going to take quality brewing, packaging, handling and serving from all brewers and those up and down the distribution system to achieve this goal. This is an area of focus for the Brewers Association and the Export Development Program.

The “Best Practices Guide to Quality Craft Beer – Delivering Optimal Flavor to the Consumer” was developed by BA to help encourage better distribution and handling practices among trading partners, both in the USA and internationally.

MB: Goose Island was purchased by AB-inBev some time back, 10 Barrel was just purchased by AB-inBev, which caused reactions around the craft beer globe, how does BA look upon this sort of sales?

– The BA does has no official position on these sorts of transactions. There are a large number of craft breweries and the craft sector is doing very well in the United States and internationally. It is not a surprise that the large international breweries would want to add to their portfolios with brands from small, domestic brewers that they believe will help them stay in front of distributors and consumers. Every brewery/small business is different. The Brewers Association is fully respectful on how a business wishes to enter or exit the market.

What the Brewers Association does advocate is for beer lovers to familiarize themselves with who is brewing the beer they are drinking.

MB: On the topic craft beer vs. crafty beer – how will it even be possible in the future to draw the line what is which?

The Brewers Association calls for transparency in brand ownership and for information to be clearly presented in a way that allows beer drinkers to make an informed choice about who brewed the beer they are drinking. Some beer drinkers really care about supporting small and independent breweries, whether in the USA or in Sweden, but this has nothing to do with the quality produced, but with which type of company the beer drinker wishes to support.

The St. Louis Post-Dispatch newspaper, ran an op-ed story on this subject “Craft or crafty? Consumers deserve to know the truth”

MB: One thing I am personally frighten of is the thought of hop shortage, but new hop varieties are developing all the time in the US. What trends will we see in hops over the next 5 years, do you think?

– The Brewers Association encourages brewers to develop stronger relationships with their hop merchants and hop growers. In this era of rapidly shifting hop acreage, brewers must make their aroma hop needs known to growers to ensure supply of their preferred varieties. Currently over 99% of hops used by craft brewers are purchased under multiyear contracts, a process that fosters communications between hop growers and brewers.

The U.S. hop industries are changing from mainly “alpha” acres to aroma acres. There is also a need for more hop acreage and processing infrastructure necessary for the hop industry to meet the growing demand for U.S. hop varieties. This demand is being generated by U.S. craft as well from craft breweries around the world.

Another recent development is the establishment of new hop growing regions outside of the Pacific Northwest. It will take time to develop infrastructure in these areas, but there is potential for hop cultivation in New York, Michigan, and Wisconsin as well as several other states.

The Brewers Association enjoys a strong relationship with U.S. hop producers. That partnership is critical to our members and helps ensure the breweries and hop producers share information needed to satisfy both parties.

For more information on the hop industry, the current issue of The New Brewer magazine, the journal of the Brewers Association, takes a comprehensive look at the 2014 hop industry both in the USA and other countries.

MB: Finally, is it even possible for you to name your all-time favorite top 3 US beers?
– The diversity and quality of American craft beers, means that there is a beer for any occasion and with the number of great breweries, producing great beers – my answer will change, as the occasion changes.

Stort tack till Bob Pease och Brewers Association! Det vore ju fint med ett Brewers Association i Sverige, Norden eller Europa. Men det lär vi förmodligen aldrig se – jag tror helt enkelt att det är för komplicerat och får många motstridiga krafter. Men vi tackar Bob Pease för de uttömmande svaren och hoppas vi ses på nästa års Great American Beer Festival – the greatest beer festival in the greatest nation in the world.

Bara ett par random örnar

Vi önskar er Freedom!!

 Igår var det äntligen öppning för Stockholm Beer and Whisky Festival, världens numera näst största ölfestival (och största whiskyfestivalen). En härlig festival som är lika trevlig, öppen för alla och populär varje år. I år var det relativt få nyheter jämfört med förra året, åtminstone om man ser till själva upplägget. Istället är det som alltid nya trender som syns och framförallt är det fler öl med lägre alkoholstyrka som vi såg mycket av, äntligen! Istället för att lista mina favoriter eller ölen ni bara måste prova (Malmö Brygghus, Brewers Association och Constant Companion!) så tänkte jag lista de tre viktigaste “ölen” (ja, ni får se på nummer 3..) på festivalen. Vad som gör ölet viktigt kan vara allt från syftet bakom ölet till vad det är för något.

1. Omnipollo Yellow Belly
Omnipollo har tillsammans med brittiska Buxton bryggt en Imperial Stout med jordnörtssmörskakor, eller ja det ligger lika mycket teknik á la mästerkocken Heston Blumentahl bakom ölet som genialiteten hos bryggerierna.

““Yellow belly” — a person who is without courage, fortitude, or nerve; a coward.
To us, one of the most cowardly deeds is to act anonymously, hiding behind a group. A signifying trait of institutionalised racism.
This beer is brewed to celebrate all things new, open minded and progressive. A peanut butter biscuit stout with no biscuits, butter or nuts. Taste, enjoy, and don’t be prejudiced.”

Ölet känns aktuellt och Karl Grandins formgivning av flaskan för medvetet tankarna åt Ku Klux Klans kåpor, nu med ett mumsigt svart innehåll. Ölet smakar dessutom himmelskt, så det är både en smakrekommendation som ett statement. Även fast man inte ska blanda in för mycket politik i öl så är det här en öl för allas rätt att vara.

2. Not For Sale Ale
Ölet finns att hitta hos Monks monter i nybryggarrummet i Hall 2. Charles Cassino, bryggmästare på Monks i Stockholm har hos Eskiltstuna bryggt en öl som släpps helt i Not For Sales regi. 100% av Not For Sales Ab’s vinster går till att stötta individer som drabbats av människohandel i Rumänien. Den internationella icke-vinstdrivande organisationen stöder flera olika projekt i samma anda och i och med starten här i Sverige. Själva ölet är en 3.4% stark Session IPA med balanserade inslag av citrus, blommor och stenfrukter. Alkoholstyrkan gör att man kan få in ölet både mot krog, Systembolaget och i matvarubutiker och arbetet pågår med att få in ölet i fler och fler matbutiker och att nå ut med sitt syfte. Vi på MankerBeer stöttar och kommer att stötta projektet, så förvänta er mer om detta framöver – tills dess tycker vi att ni ska köpa en flaska på Stockholm Beer och stöda ett gott arbete!

3. Själva mässan.
Pretantiöst javisst, men vi måste komma ihåg att det som gör Stockholm Beer unikt är att det är en ölfestival där vi har några av världens ledande experter inom öl och sprit på plats. Bryggare från Stone, Ska, Samuel Adams och många fler är på plats och internationellt är SBWF numera en välkänd och respekterad tillställning. Ta till vara på detta och se till att fråga personerna i montrarna om deras öl – det är en chans du inte får på många andra festivaler.

Bubblare
Ska vi ta med någon bubblare skulle det kunna vara Nybryggarhörnan i Sal 2 där ni finner småbryggerier som inte kan eller har råd att själva ställa ut. Tack vare Humlegårdens Ekolager får de ändå en chans att ställa ut med ett par av sina öl. Ni finner också andra mindre svenska bryggerier som ännu inte har kraften att slå sig in i den större salen. Ni hittar nystartade och riktigt spännande bryggerier, så in i Nybryggarhörnan, grymt initiativ av Humlegården!

Hoppas att ni åker till Nacka Strand och provar lite goda öl, mina tips på de bästa ölen kommer senare!

Nästkommande två veckor är veckorna då numera inte bara den svenska utan även internationella öleliten samlas i Nacka Strand utanför centrala Stockholm. Stockholm Beer and Whisky Festival har gått från en smärre festival i Sollentuna till en av världens tre största dryckesfestivaler. Sedan svenska importören Wicked Wine tog Founders i sin portfölj har man arbetat med att få in ölen på fler krogar runtom i landet och nu inför SBWF kan man också stoltsera med att få hit bryggeriet! Förutom att Sverigebekantingen Sierra Nevada i år får en egen monter fullproppad med häftiga öl så har man ett par events under veckan.

24/9 Camden vs Mohawk på The Flying Elk

Onsdagen den 24:e september 17.00 bjuder Wicked Wine in till en härlig kväll på The Flying Elk. Camden Town Brewery och Mohawk Brewing står som värdar med deras samarbete Camden vs Mohawk är eventets centrala punkt. Massa annat gott från de båda bryggerierna kommer också erbjudas. Ett gott häng i The Flying Elks avslappnade miljö.

27/9 Häktet

För er som inte orkar eller kan åka ut till mässan kommer Matte köra en liten schysst tillställning i vinbaren på Häktet lördagen den 27:e september mellan 17.00-20.00. Öl som kommer finnas till förfogande är bland annat Flying Dog, Camden, Clown Shoes och Founders. Väl bemött!

1/10 Founders på Bishop Arms Folkungagatan

Founders Brewing Co på Bishop Arms Folkungagatan den 1:e oktober 18.00. Provning med väl utvalda öl. Det kommer finnas 40 platser till provningen för kuvertpriset 495 kronor (sju sorters öl). För er som har förhinder kommer duon resterande dagar dvs torsdag-lördag (2-4 oktober) ta sig från mässan i vettig tid för att köra Founders efterhäng på Folkis. 11 kranar (!) Founders kommer finnas tillgängligt.

 Framförallt allt häng med Founders är något jag grämer mig över att missa. Tyvärr är halva MankerBeergänget i USA för Great American Beer Festival andra veckan av SBWF och missar därmed massa kul. Så jag hoppas att ni passar på och tar er till ovan ställen för lite redig bartime!

Vill ni läsa mer om Founders kan ni läsa vår intervju med ena grundare Mike Stevens här.

Stockholm Beer and Whisky Festival lockar i år närmare 40.000 besökare under de sex dagar mässan pågick under två veckor, en riktigt imponerande siffra som också för upp SBWF i toppskiktet av världens största ölfestivaler. GABF pågår bara över tre dagar i ett veckoslut och lockar runt 49.000 besökare. Så storleksmässigt så är SBWF mindre när det gäller att få in folk över tid, något som beror på att man köper en inträdesbiljett och inte en biljett för ett specifikt pass eller en viss dag. Redan här tror jag att man skulle kunna få SBWF att växa än mer genom att dela upp dagarna och passen bättre. 2012 var det enorma problem med köer då nästan alla som hade köpt biljett ville in samma tid och dag. Genom att istället sälja ett maxantal biljetter per dag blir det lättare att få in fler människor, på ett mer strukturerat sätt.

För just organisationen och strukturen på GABF är vad jag anser gör den till en bra mycket mer imponerande tillställning. Det faktum att vi på torsdagen spenderade 5 mintuer i kön från det att man öppnat dörrarna till det att man var inne i hallen är galet. Biljettkontroller, legitimering och visitering tog knappt någon tid alls, då är inte heller entredörrarna så värst mycket större. Man fick själv hämta ett glas inne i hallen vilket minimerade köerna i dörren – något alla andra mässor eller festivaler jag någonsin har varit på har haft problem med.

Alla stationer och all information om vart du ska, vad som finns var etc. finns enkelt beskrivet i det häfte du får – något som SBWF kanske ligger lite före med då deras häfte är mindre reklamströsslat och har en trevligare genomgång av utställarna, och i ett behändigare format. Men utöver det så är själva lokalerna på GABF luftiga, stora och trots alla besökare så är sorlet inte öronbedövande. Nu är SBWF en mässa för både öl, whisky, andra alkoholhaltiga drycker och till viss del mat men de senaste åren har jag stört mig på att det blivit någon form av reklamjippo för de stora företagen – något som hämmar mässans tillväxt och som lär göra att man antingen får begränsa mässan eller finna en ny lokal. På GABF har du två val – ta ditt bord och din plats och smycka den som du vill, eller betala/gå in som sponsor och få en sidoplats där du kan dra upp en större monter. De sidoplatserna motsvarar inte mycket mer än en och en halv vanlig monter men du tillåts bygga på höjden och får mer uppmärksamhet.

På SBWF är rummet mellan stora lokalen och det lilla rummet där Elixir Wines, Södra Maltfabriken, Brekeriet m.fl brukar hållas belamrat med onödiga utställare. Du kan finna en monter två gånger så stor som Brekeriets monter där en stackars ensam tjej försöker sälja något magasin om alkohol eller där en monter lika stor som min lägenhet gör reklam för kanelbourbonhopkoket Fireball. Tar du dessutom området Mariestad och Krusovice tar upp så är det en total yta som på GABF skulle rymma en hel delstat. Nu är SBWF inte en renodlad ölfestival och alla är välkomna, men det är för mig nästan ett skämt när man vill värna om allt som sker och finns i landet men där man tvingas säga nej eller tar såpass stora summor så att flera små utställare inte kan eller har råd att ställa ut. Sverige har ett enormt utbud av möjliga utställare, låt dem konkurera och synas på samma villkor! Det är bara larvigt nu att säga att mässan växt enormt och att det finns så mycket när man inte släpper fram dem. SBWF behöver förnya sig eller så behöver vi en renodlad stor svensk ölfestival värd namnet. En poäng man dock får hålla i minnet är att SBWF har ett större fokus på utställare i form av distributörer mer än enbart bryggerier. Att t.ex. låta Brill & Co ha en mindre yta men över ett par hundra öl är svårt utan de behöver plats. Min kritik är snarare mot de enorma montrar som har en enskild eller några få produkter som knappast kräver en enorm golvarea.

Tar vi det ett steg längre kan man ifrågasätta varför “ölfestivalen” behöver whisky som dragplåster och vice versa – GABF har nästan varenda amerikansk delstat representerad och storleksmässigt så är lokalen inte så himla mycket större, snarare tillåts den vara luftig för att besökarna ska känna lugn och ro när de går går runt och provar öl. Som jag skrev häromdagen så provade vi cirka 200 olika öl på de pass vi var på GABF, men aldrig att vi fick stå länge i kö eller tvingades stressa runt. På SBWF blir det tyvärr att vi får köa väldigt länge för ölen och varför vet jag inte riktigt? För att vi ska betala, inte kan se/veta vad vi vill prova, för lite folk i montrarna, för små montrar? Jag tror på en blandning av allt. Ska jag hitta en bra jämförelse mellan GABF och SBWF så var området där de svenska småbryggerierna stod i år (bakom trappan till Hall 2) rätt likt GABF, luftigt med montrar som var lätta att ta sig runt bland.

Nu är inte GABF en matfestival och utbudet av mat vilket mer eller mindre var två stycken korvstånd samt American Cheese Society var väl inte så imponerande, då är SBWF långt före med ett bra och varierat utbud. Sedan tycker jag kanske att fyllegraden på GABF var lite lägre och fler var mer förberedda genom att ha med pretzels och vatten. Enkel och bra tillgång till vatten och toaletter är A och O och på båda festivalerna är det hyffsat gott om båda, men jag hade gärna sett mer vattentankar på SBWF (visst var det färre i år än tidigare?).

Gör vi nu tvärtom och kastar om tärningen och jämför GABF med det betydligt nördigare och smalare Copenhagen Beer Celebration (CBC) så får jag nog säga att jag föredrar GABF sett till totalt ubud och känsla medan CBC, framför allt första året 2012 var mer finplockat på guldkorn. Det man gjorde rätt på CBC var att även där fokusera mer på ölen och bryggerierna genom att låta alla få lika mycket utrymme och möjligheter.

Så om vi ska sammanfatta styrkor och svagheter hos de bägge festivalerna och mina personliga önskemål för hur de ska bli än bättre så skulle det bli enligt detta.

GABF
+
Lättnavigerat, lite köer
Brett utbud, visar på mångfalden som finns
Sjukt bra app som håller koll på bryggerier, öl och tipsar om “provrundor”

–
Dåligt matutbud
Vissa öl tog slut lite väl fort
Dåligt med bryggare på plats

SBWF
+
Bra representation över variationen av distributörer/bryggerier som finns
Bra matutbud

–
Dålig sammanhållning av distributörer/bryggerier, för uppdelat
Visar inte på mångfalden av distriburörer/bryggerier som finns
Trångt och köer

Med det hoppas jag att man på GABF satsar mer på att få dit fler bryggare och bryggerianställda – något bland annat Garrett Oliver gått ut och kritiserat sina kollegor för. Även Brewers Association har sagt att man arbetar för att bryggerierna själva ska inse att de har ett otroligt bra reklamfönster ut mot sina fans och att även själva mässan och inte bara alla events runt i staden bör få lite “stjärnglans”. Man kommer också satsa på att alla bryggerier som är med i tävlingen ska få en monter, något som tidigare inte har varit ett krav eller heller möjligt. Därför har vissa öl som knappt någon i USA har provat ändå kunnat vinna priser.

SBWF bör formulera om sina mål och visioner. Vill man vara en allmän festival för god mat och dryck eller en som lyfter fram hur bra öl vi har i landet. Det senare har mässgeneral Marianne Wallberg lyft fram på pressträffarna senaste åren, men likväl tycker jag att man är dåliga på att satsa på det. Satsa på fler bryggerier och våga krympa ytor för Heineken, Fireball och menlösa jippomontrar som tar upp otroligt mycket plats vilket också gör att det blir otroligt trångt och svårnavigerat. Eller så är det kanske dags att göra en separat ölfestival, något jag är säker på att det kommer bli nödvändigt med framöver om intresset och engagemanget för bra öl fortsätter att växa.

Oavsett vad man tycker eller vad som är mer rätt eller fel än någonting annat så tror jag det är nyttigt, om inte nödvändigt att se sig omkring för att ta intryck och lära av de som för närvarande bemästrar ett visst område. Kring ölfestivaler är det GABF som är ledande och att SBWF som är världens tredje största ölfestival tyvärr ligget en bit bakom kanske är bra för att vara svenskt, men också någonting vi relativt lätt skulle kunna fixa till. För det är väl det vi vill?

Vad tror/tycker ni?

Hur skall man kunna summera dag ett av en av världens största ölmässor? Vilka bland de flera tusen ölen ska jag lyfta lite extra eller har jag haft chans att prova? Det är såklart ett tufft jobb att hänga runt på en ölmässa. Det är alkoholhaltiga produkter det rör sig om och det är väldigt många av dem. Mitt tips och det jag själv kör på är att ha med en vattenflaska som ni fyller på, ofta. Utöver det kan det vara fiffigt att ha med ett lite mindre provglas av whiskystorlek och be att få vissa tyngre öl i “half pours”, mindre öl men mindre risk att fastna med ett halvfyllt glas du har betalat en femtiolapp för och som du känner att du inte kommer orka avsluta. Bättre då att prova fler och sedan prova mer av det du faktiskt gillade.

Vad gillade jag och vad vill jag rekommendera? Om vi kort flikar in att det var förhållandevis få av de runt 100 olika öl jag provade igår som fick väldigt höga betyg, många fick ett väldigt bra “bättre” och “bättre+” i betyg. Däremot är genomsnittet i år mycket högre än tidigare år och det märks att svenska bryggerier har satt en högre kvalitet och att vi får in bättre utländsk öl – kul!

Bland svenska bryggerier måste ni prova Mohawk och Brekeriets samarbete Collab à Trois som serveras i deras båda montrar, en frisk IPA med bra smak från brettanomycesen. Kunde kanske haft lite mer beska och fruktighet i sig, men det var väldigt bra. Lika bra, om inte bättre var Argouse, Brekeriets havtornsöl som så snabbt sålde slut på Systembolaget. Oavsett om ni köpte ölet eller ej så kommer ni bli lyckliga om ni provar den på mässan, en av de bästa ölen igår.

Annars är det mera skånskt i Malmö Brygghus jag tycker ni ska prova. Canned Wheat är en av de bästa svenska ölen just nu och deras 3 drar starkt åt Averys mästerliga Hog Heaven. Det är också värt att investera i var sitt glas av Grand Crew 2011 och 2012 för att jämföra vilken årgång av denna svenska lambic man föredrar, vi var eniga om att 2012’an hade en trevligare syra, lite mindre beska och kändes skönare.

Vill ni ha mer humle, vilket ni vill ha så ska ni prova Epics Hop Zombie i Galateas Craft Beer-hörn. Humle, mer humle och så lite mer humle. Riktigt gott och lätt att vilja ha mer av. Är den påkopplad bör ni också prova Summer Wines romlagrade imperial stout, Calico med allt från smak av ingefära, muskot, rom och jultomte – galet, kraftigt men rätt gott. På andra sidan montern hittar ni S:t Eriks och vill ni förvånas så kommer ni garanterat att göra det när ni provar Jessicas nya Raspberry Imperial Stout som hon bryggt hos Thornbridge och som snart kommer på Systembolaget. Lättare än ni kan förvänta er, mer hallon än ni kunnat hoppas på och en härlig släng av lakrits och chokladpralin.

Inte långt därifrån har ni Brewers Associations monter där ni förutom Rogues Beard Beer bör prova allt. Ja, jag skrev det – allt. Som jänkarölsfantast är det tjänstefel att inte lyfta fram bredden på de öl som finns. Firestone Walker Parabola, Sucaba och Double Jack är världsklass, Lakefronts 25th Anniversary med aprikos var riktigt smaskig och Engel Weisse från Elevation är en berliner weisse som ger mersmak. Ciscos pumpaöl här på bilden kanske inte var den godaste ölen, men jag är helt förälskad i den gulliga labeln. Öl från Dogfish Head, Ska, No-li och så vidare gör inte montern tråkigare.

Innan vi lämnar Hall 1 vill vi dock ge ett stort utropstecken för Monks Cafés monter- ölen från Struise, De Molen, Alvinne och deras egna produkter är av väldigt hög klass och flera av ölen som huvudrbryggaren på Struise, Urbain häller upp är svåra att inte fastna för som “endast denna öl för resten av kvällen”. Alvinne var länge ett av belgiens roligare bryggerier och jag provade mycket från dem innan de fick kvalitetsproblem och en infektion i bryggeriet varpå det skulle ta ett par år innan de nu är på fötterna igen. Från dem bör ni prova Mano Negra Chili och samarbetet med Stillwater, Wild West – väldigt udda öl båda två.

Inne i Hall 2 ligger ett litet rum med små svenska mikrobryggerier med nyheter som Adelsö, Nääs, Flying Brewery med flera så vill ni prova på lite nytt svenskt så är det dit ni bör bege er. I samma hall kan ni längst upp och längst in även finna Akebono som förutom japansk Hitachino Nest har ett enormt utbud av Saké. Vi körde igenom en provning av flera sorter och både jag och M2 imponerads över hur likt tillverkningsprocessen var och hur brett spektra av smaker, dofter och intryck du kunde få. Ta en tur dit för lite välbehövlig vila och för att erbjuda smaklökarna lite andra upplevelser än öl, öl och mer öl.

Vi kom inte riktigt längre än så igår innan vi valde att ta vårt pick och pack och bege oss hemmåt. Idag blir det mer fokus på Brill & Co, Wicked Wine och Cask Sweden vilka alla brukar kunna leverera på SBWF. Jag hoppas att vi ses i vimlet, håll utkik efter en skäggig dåre i Hooch-tshirt.

I en tid när bryggerier poppar upp och växer likt en trevligare art av ogräs så är det lätt att man tappar bort sig i myllret av nya bryggerier, bryggare, öl och allehanda ölrelaterade kringsysslor. Därför passar det bra att såhär dagen före det att Stockholm Beer and Whisky Festival drar igång ge er en intervju med mitt senaste svenska favoritbryggeri – Malmö Brygghus och deras huvudbryggare Thomas Fransson. Tidigare hade bryggeriet en stämpel om att leverera lite varierade produkter men likt över en natt hände saker. Man tog in en ny huvudbryggare, tog för sig och började brygga lite mer vågade ölstilar, tog plats och märktes utan att ha attityd eller vara kaxiga. Med öl som den farligt trevliga Canned Wheat, en Cacao-Porter som nu börjat spela på rätt noter och med en svensk lambic och andra upptåg så etablerade man sig som ett av de mest spännande svenska bryggerierna just nu. Öllistan inför SBWF innehåller flertalet bevis på att saker är i görningen nere i Skåne och jag hoppas att de kan få växa till sig så att även vi uppe i Stockholm kan få prova på mer av deras öl. För närvarande är huvudmarknaderna rätt centrerat kring Malmö och på lokala krogar samt deras biergarten Hamnmästaren man kan finna ölen. Vi ryckte tag i Thomas för att se vad som sker nu, framöver och innan han tog vid.

MankerBeer (MB): Malmö Brygghus har gått från en lite undanskymd tillvaro till att vara ett av de bryggerier som trots att få öl når utanför Malmö får idel lovord. Vad har skett med bryggeriet sedan starten, varför händer allt just nu?
Thomas Fransson (TF): När jag tog vid ändrade vi alla recept, samtidigt släppte vi gradvis på det tidigare konceptet – fem standard och en roterande öl. Första halvåret hade vi knappt någon vettig amerikansk humle. Det innebar att många av de öl vi ville brygga ex. IPA fick vänta. Samtidigt har det varit en inlärningskurva att gå från en gryta på spisen till ett stort bryggverk.

MB: Du personligen har en bakgrund som hembryggare och som programledare för Sveriges Bryggradio, hur kommer det sig att du nu börjat jobba på och har fräschat upp Malmö Brygghus, vem är du egentligen Thomas?
TF: Egentligen gick jag från köket till bryggeriet. Som kock och mat-geek ramlade jag över hembryggning av en slump. Alton Browns program Good Eats hade en episod om hembryggning, denna fick mig att köpa ett ölkit och massor av strösocker. Efter ett par sådana hoppade jag över till allgrain och blev hooked. Jag bryggde 3-4 batcher per vecka. Kort därefter började jag arbetspendla till köpenhamn. Pendlingen innebar att jag hade ett par timmar per dag som jag kunde ägna åt att läsa allt jag kom över om ölbryggning, kemi och mikrobiologi. Nästa slumpartade händelse var att det skulle öppna ett bryggeri rakt över gatan där jag bodde. Jag själv och de runt omkring mig tyckte att jag var tvungen att jobba där. Bryggradion drog vi igång med när vi dammade av min hemstudio som stått orörd under en längre tid.

MB: Ni är bland de enda i Sverige med en öl ni numera kan kalla för en äkta svensk lambic och i källaren står fler spännande projekt, vad för nytt kommer bryggeriet komma med framöver?
TF: När det gäller surt ligger fokus på vår huskultur som vi lärt känna bättre nu. Samtidigt experimenterar vi med bakterier och mixed fermentation. Ex. vår 100% lactobacillus som gjordes på ståltank till skillnad från merparten som läggs på ekfat. I takt med att vi lägger till fler fat och förhoppningsvis får möjligheten att kunna blanda fat kommer mer funkig öl att leta sig ut ur källaren.
På den vanliga ölfronten kommer det fler öl i vår Nonic pintserie. Dess utom tar Canned Wheat semester nu och ersätts med något annat humligt.

MB: En fråga jag även ställde till Brekeriet var vad som trots närheten till ölmeckat Köpenhamn har gjorts att Skåne (tillsammans med Göteborg) har blivit så ledande på den svenska ölscenen vad gäller bryggerier och ölkrogar?
TF: Man kan ju spekulera. Men som du säger har vi under lång tid kunnat ta del av den progressiva ölkulturen på andra sidan sundet. Som nybliven ölentusiast växte jag och många andra skåningar upp med tillgång till Cantillon, Westvleteren, Lagunitas och annan spännande öl. Efter Köpenhamn åkte man sällan hem och började skissa på ett pilsnerrecept. Så kanske är det så att vi “växt upp” med tillgång till bra öl och fått rätt häftiga bryggerier och barer som förebilder?

En annan teori kan vara åldern/generationen på bryggarna. Många av de tidiga och nu etablerade bryggerierna har sina rötter i klassiska öltyper medan de yngre växt upp bland kaffe-IPA’er och baconöl.

MB: Svenska bryggerier börjar bli bättre på att utnyttja sina internationella kontakter och göra fler samarbeten, när får vi se lite collaborations från ert håll?
TF: Vårt första internationella är inplanerat i februari. Innan dess kanske vi gör något tillsammans med något svenskt bryggeri. Det är allt för få collabs svenska bryggare emellan.

MB: Hur stor produktion har ni idag? Kommer vi att få se mer öl på Systembolaget runtom i landet och inte bara kring skånetrakten?
TF: Vi är väldigt små, all öl säljs över vår egen bar i huset eller på Hamnmästaren. En mindre mängd går till systembolaget och något enstaka fat lämnar huset.

Angående spridning. Vi är dåliga på att ringa runt och sälja öl och folk är dåliga på att ringa oss för att köpa öl. En ond cirkel. Utökat sortiment på systembolaget är ett klurigt ämne, jag tycker inte att en IPA hör hemma på en varm butikshylla. Samtidigt finns det en efterfrågan här i Malmö. Vi får se…

MB: Svenska bryggerier börjar hävda sig mer både nationellt och internationellt, hur är statusen på svensk öl internationallt skulle du säga?
TF: Det finns ett par riktigt bra och unika svenska öl som har sin plats på hyllor utomlands. Men över lag är jag dåligt insatt i hur pass många som skulle välja en svensk IPA före en amerikansk i andra länder. Det händer ju till och med allt för sällan här i Sverige 😉

MB: Hur viktigt är/har SBWF varit för dig?
TF: Tro’t eller ej men detta är min premiär på SBWF

MB: Vad ser du personligen fram emot med årets SBWF?
TF: Folket och möten med ölintresserade är nog det jag ser mest fram mot. Sedan är det givetvis kul att prata med andra bryggare och se vad de har med sig för gott.

MB: Vad för öl kommer att serveras i årets monter?
TF: Vi kommer att ha 10 kranar och ett par flaskor också. Första helgens utbud i skrivande stund:
* Lager
* 100% Lactobacillus 3,5%
* Canned Wheat IPA
* Hopman IPA
* Gubbster DIPA
* False Dmitriy Bourbon+Ek
* Holy Herbert – Stark belgisk pale kryddad med thaibasilika.
* Cacao Porter
* Ruby Soho
* Möllebongen
* Fader Fransson Belgo Burley Wayne
* 3
* Grand Crew 2011
* Grand Crew 2012

En inte helt tråkig lista öl där med allt från berliner weisses till lambic, barleu wine och hamparököl. Såklart tackar vi Thomas för att han preseenterat Malmö Brygghus för oss och efter Göteborgs ölfestival utsåg jag deras monter till en av de bästa och jag tvekar inte att de kommer att imponera starkt även i år.