Igår var det en 2.2%’ig brittisk ale från Strömsholms Brygghus vi skrev om men idag är vi desto kaxigare och vågar oss upp på folkölsstyrka med samma bryggeris Post-Kari. Ölet är en ljus ale på 3.5% med ale-, karamell och munishmalt. Amerikansk Bravohumle och en engelsk jäststam ger lite krossatlantisk stämning.

Personligen har jag halkat in på Sangria på sistone och experimenterar med lite olika recept och kryddningar, men vore det intressant om man kunde skapa ett liknande “ölbål”? Somrigt, läskande och lagom. Så är det någon som har ett recept på ölbål är ni mer än välkomna att skicka över det till oss.

Strömsholms Post-Kari

Utseende: Rödorange vätska med vittkrämigt skum som lägger sig som ett smutsigt lock.
Doft: Amerikansk humlefruktighet av päron, passionsfrukt och kola.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Liksom En Riktig Lättöl har den en riktigt passande kropp som på ett förtjänstfullt och fräscht vis lyfter de fruktiga smakerna med päron och persika med en tydlig men som folköl passande beska. Efterbeskan sitter perfekt och det är en fräsch brittisk ale med mer utav en amerikansk humlefruktig karaktär.

Betyg? – Bra+. Än en bra folköl från Strömsholm, lite mer humlekaraktär utan att för den delen tappa balans. Vinner på att ha “något” extra som jag tror är den Bravohumlen som sticker ut i den annars mer rena brittiska stilen.

Om det är någon säson som känns mer folkölsbetingad än andra så får det nog vara sommaren. Efterfester i nattsolen, dygnslånga sommarmiddagar och spontana dagsutflykter till vackra platser att njuta av sommaren ger utrymme för öl med lite lägre alkoholstyrka.

Om man sedan föredrar lätt- eller folköl är lite upp till var och en och för “oss ölnördar” lite beroende på vad som kan trollas fram. Det börjar komma ett rätt bra utbud av låg alkoholhaltiga öl och trots att det inte alltid är helt ekonomiskt gynnsamt att tillverka lättöl så finns det ett gäng tappra bryggerier som fortfarande ser ölets plats på marknaden. Ett av dessa är Strömsholms Brygghus som har två stycken lågalkoholhaltiga öl som jag snubblade över på Cajsa Warg i Stockholm. Vi ska gå igenom dem båda idag och börjar med En Riktig Lättöl – en brittisk ale på 2.2% alkohol. Läser man vad folk tycker om den på exempelvis Rate Beer så får de rätt låga betyg, dock är det som jag uppmärksammar att den inte får direkta negativa omdömen utan de flesta verkar ändå uppskatta smakerna, aromerna etc.

Strömsholms En Riktig Lättöl

Utseende: Mer åt det rödorangea hållet på vätskan med rätt litet vitt skum.
Doft: Fräsch arom av karamell, toner av rökighet och ananas med måttliga inslag av persika.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Den fina kroppen lyfter fram en karamellfruktbetonad smak som har en bra nivå av beska och sötma. Mest är den oerhört lättdrucken och egentligen utan alla typ av finesser – men det är just det jag tycker den vinner på. En milt stram beska ger den längd

Betyg? – Bra+. Riktigt trevlig bekantskap som nog skulle kunna ha fått ett högre betyg om det kanske bara funnits något litet mer i smaken. Har kroppen av en “fullstark” öl och det här seglar nog upp som en av mina favoriter bland de lågalkoholhaltiga ölen. Ren och enkel.

Sverige är ett bortskämt litet ölland. För att vara ett land med 9 miljoner invånare, beläget rätt “off” och med en tradition som gör oss mer lämpade till rysk och finsk vodkafanatism än öldrickande så gillar och får vi väldigt mycket bra öl. Kanske är det för att Sverige i ölvärlden är lite som med whisky – vi gillar nyheter och är oerhört intresserade. Tack vare detta är det också lättare att få fatt på mer speciella brygder, vilket vi som är ölfantaster såklart är otroligt glada för. Givetvis ligger det också mycket tid, planering och eldsjälar (tack Jugge) bakom att få hit ölet som hälls upp i mitt glas.

 Med den lilla introduktionen vill jag presentera North Coasts Old Rasputin Anniversary Bourbon Barrel Aged Stout. Den olagrade Old Rasuputin får väl räknas till en av de ölen vi i Sverige bör vara mer tacksamma för att vi kan finna än vad vi kanske är. Den finns på de flesta ölkrogarna, kan privatimporteras via GreatBrands och är en rakt igenom grym öl! Jubileumsölet släpps varje år på bryggeriets födelsedag  och kom första gången på Old Rasputins 10 års dag. Samma öl, i en större champagnekorksförsluten flaska men där man låtit ölet lagras i 9 månader på 12-åriga bourbonfat.

Är du stockholmare ska du inte missa Oliver Twists North Coast-kalas med en hejdrundrande bra uppsättning av öl från bryggeriet (Acme IPA, Scrimshaw, Old. no 38, Blue Star m.fl.)

Det finns två saker som lätt kan förstöra en bra öl och som jag brukar vara varsam med när det gäller att beställa in för mig helt nya öl – frukter/bär och oaktsamma lagringar på diverse obskyra träfat. Nu är det inte alltför vanligt att en öl blir helt förstörd av att ligga på “fel” fat men tyvärr jag druckit öl som smakar karamell- och vaniljkräm efter att ha lagrats på tok för länge på bourbonfat eller andra öl som man “bara velat krydda lite extra” och då slängt i lite apelsinskal och en halv kryddbod.

Så när Tart Lychee, en öl i New Belgiums Lips of Faith-serie med olika suröl, dyker upp på bordet blir jag lite skeptisk. 56% av ölet har legat på ekfat medan resterande 44% har bryggts med lycheefrukter och kanelstavar. Sött och surt är tanken och just de motpolerna kan lätt krocka om man inte lyckas hålla dem på rätt avstånd från varandra. Men New Belgiums suröl brukar hålla en hög kvalitet och mycket tack vare grundölet Felix, en “golden wood-aged sour beer”. Ölet, eller ens New Belgium, finns inte i Sverige för närvarande och det vi får hoppas på är att GreatBrands kanske får in något gott från dem i framtiden eller till SBWF.

New Belgium Lips of Faith Tart Lychee

Mycket har skett i ölvärlden och mycket fortsätter att ske. Bryggerier, ölmärken och bryggare kommer och går och halvlustiga idéer dyker upp nästan dagligen. Den senaste är att elektronikkedjan Netonnet ger ut en egen öl. Deras Lager är en ljus lager med en “rund och blommig” smak och kommer att säljas på deras lagershopar (folkölsvariant) samt på bland annat Riche och Urban Deli, då i en starkölstappning.

Bakom ölet står Jädraås Bryggeri, som jag träffade på NK i Stockholm i vintras/våras och som gör ett par riktigt trevliga öl, som tyvärr lagras något sämre.

Reklamfilmen för ölet ser ni ovan och via netonnet.se/lager kan ni finna mer information. Ja, vad ska man säga tycker ni?