Plugin by Social Author Bio

Balder | MankerBeer.com | Page 11

Author Archives | Balder

TG Assassin

Ölrecensioner: Toppling Goliath Assassin Imperial Stout 2014

En för mig riktigt kul öl att prova lite för att även kunna återkoppla till det bryggeriet som jag nämnde som det absolut mest hypade bryggeriet just nu . Toppling Goliath har under året släppt två mycket hypade fatlagrade imperial stouts i Kentucky brunch samt Assassin. Jag bjöd hem min MankerBeer kollega Kristopher och hans fru till mig och min familj i lördags. Föga förvånande så kunde jag inte hålla mig för att öppna den då den damp ner på fredagen från ett ölbyte, en så kallad trade. Ni kommer snart att få en introduktion i trades som blir en total guide till trades. Men mer om det senare.

Det vi sedan tidigare vetat om ölet är att det är en imperial stout med kaffe som lagrats på rågwhiskyfat, att det är årets version ser man inte vara på etiketten utan även på det guldfärgade vaxet som för övrigt är mycket ståtligt. Jag har sedan länge varit sugen på att prova någon av deras imperial stout då deras pale ale pseudoSue lämnade ett spår i mig som en väldigt välbryggt och gott öl.

 

Toppling Goliath Assassin Imperial Stout 2014

 

Utseende: En riktigt vacker pjäs. Det är en viskös massa likt motorolja, färgen är inte olikt då den är kolsvart. Ett mäktigt mockafärgat skum reser sig, men faller snabbt samman och lägger sig bara på toppen av ölet. Besviket konstaterar jag att jag skulle ha velat äta lite på skummet.TG Assassin
Doft
: Om utseendet gav mig en liten besvikelse så gör doften det inte. Bara näsan kommer ner i glaset så tittar jag på Kristopher och spontanskrattar. Det är helt otroligt, man får ut kaffet och en kafferost. Sen kommer det en doft som påminner om en kladdkaka. Fantastiskt! En viss doft av ek med vanilj tar steget in tillsammans med en doft av mörkare frukter så som fikon, russin och torkade aprikoser.
Smak: Smaken är även den helt otrolig. Det är bland det godaste jag någonsin har smakat på, dock bara det näst bästa jag smakat på i år. Hur som så börjar det med att den inte bara är viskös till utseendet utan det är en kraftig öl, men den är otroligt len i munnen och börjar med en snabb kick med whiskyn men blir lika snabbt en stor kaffesmak med en väldigt trevlig rostad smak som möter en stor sötma som balanseras upp inte bara av rosten utan även av en beska likt den i mörk choklad. Allt detta får även in en smak av vanilj och till slut känner man fatlagringen igen och det lyfter ölet till en ny höjd. Ibland säger man att en öl klibbar fast och att eftersmaken håller i sig länge. Jag kommer nog aldrig att kunna säga det igen efter Assassin, för den satt kvar i evigheter.

Betyg: Bäst (+) Bara Double barrel Hunahpu från Cigar City kan mäta sig med detta öl av de jag har provat i år. Men det är även en av de bästa öl jag någonsin provat. Skillnaden på denna likt många andra fatlagrade öl är att fatlagringen är gjord rätt. Det är inte spritigt och man känner inte mycket av spriten utan det förhöjer bara helheten av ölen och ger en extra värmande känsla. Undra vad Kristopher tyckte om ölen? För jag svävade omkring i någon form av sinnesperiferi.

Posted in Ölrecensioner0 Comments

cbc 2015 glas

Ett första inför Copenhagen Beer Celebration 2015

Bells Brewery, Cigar City, Three Floyds, Toppling Goliath, Firestone Walker, nej detta är inte en av mina topp fem av amerikanska bryggerier. Utan detta är ett första införinlägg till Copenhagen beer celebration som går av stapeln den 1-2 maj 2015 i Sparta hallen i Köpenhamn.

Igår publicerade jag en lista som kommer att uppdateras löpande med alla bryggerier samt en liten förklaring till vem dom är, den kan du läsa här: Klara bryggerier till CBC2015. Vi kommer att uppdatera denna lista efter att ett nytt bryggeri publiceras. cbc 2015 glas

I förra veckan släptes då biljetterna till Copenhagen Beer Celebration och hysterin var total. Det sa bara pang, sen var nästan alla biljetter slut.
Varför denna festival är så populär är väl inte så konstig? Man har för det första en rad med fantastiska bryggerier tillsammans med några lite nyare bryggerier som verkligen på gång framåt. Blanda detta med festivalmat som inte bara är rolig utan även god. Casual Street food någon? Johns Hotdog deli kommer så klart att servera sina korvar på festivalen. Alla är kanske inte helt klockrena men ofta så får man en riktigt bra korv som man håller sig mätt på länge.

Det viktigaste är naturligtvis ölen. Den kommer att serveras precis som vanligt, två öl per bryggeri och pass. Passen är 4, uppdelade på fredagen och lördagen den 1 samt 2 maj. Förra året var det Arizona Wilderness, Prairie, 7th Sun som var de nya spännande bryggerierna i år är det Cellarmaker, J Wakefield och Side Project samt en handfull till. Jag tycker nog att CBC anno 2015 redan känns mer spännande än år 2014. Då återstår det ändå en hel del bryggerier att presentera. Jag vill minnas att Sante Adairius sagt att de skulle komma? Westbrook antar jag presenteras inom kort då de har varit en del av CBC från första början. Deras öl brukar man ju inte heller klaga på! Vilka bryggerier som kommer att presenteras kan man spekulera om i evigheters evighet.

Vi koncentrerar oss på de som är presenterade nu. I år gör bland annat Bells Brewing, Tired Hands och Toppling Goliath debut på mässan, dessa är de tre jag kommer att fokusera mest på, då det är 3 riktigt fräsiga brygger med helt olika inriktningar.

Bells är ett av de absoluta dragplåster för mig personligen. Vem vill inte dricka Expedition stout, Hopslam, Two Hearted osv på fat? Men det är även annat som lockar från deras repertoar och det är precis ALLT. Återigen har Mikkeller gjort en fantastisk bokning till sin festival. Bells är för övrigt otroligt gammalt i en så ung bransch. När det dyker upp bryggerier i parti och minut så glömmer många bort att Larry Bell bryggde sin första öl redan år 1983, och blev ett riktigt bryggeri till slut år 1985. Med det sagt så kan man ju bara hoppas att man får prova något från Upper Hand. När Bells har svårt att expandera mer så startade man istället ett bryggeri till och Upper Hand är väldigt tidigt i sitt staduim och man har ännu bara släppt namnen på 3 öl som kommer att produceras.

På tal om fantastiska bokningar så har vi tjatat lite om Toppling Goliath och vi kan nu utlova enTG Assassin recension av en av deras toppöl. Den kommer i veckan! Toppling Goliaths öl är inte så lätt att få tag på om man bor i USA, så ännu svårare för oss som bor här i Sverige och just därför är det väldigt kul att de kommer hit. Vågar man hoppas på PsedueSue, KBBS, Assassin, Mornin delight och King Sue? Vilken sjuk lineup i så fall! Något som ni kanske inte känner till är att det florerade lite Toppling Goliath öl på festivalen förra året. Dvs Mikkeller hade en ståendes i sin monter och jag lyckades snylta till mig ett litet smakprov XHops. Riktigt bra grejer även det.

Tired Hands har inte heller varit lätt för oss att få tag på här i Svea rike, även om de faktiskt dök upp på en tap takeover i Köpenhamn för inte längesen. Detta är ett bryggeri det snackas mycket om i USA. De gör kanske inte den mest experimentella ölen, som det oftast snackas mest om bland jänkarna. De gör helt enkelt bara kanon öl. Man gör först och främst saison i toppklass, men även deras IPA är väldigt uppskattade. Bryggeriet i sig är väldigt belgo inspirerade från början men började uppskatta de amerikanska experinmentella stilarna mer och mer och man har försökt att blanda stilarna och lyckats väldigt bra i deras öl.

Men nu är det inte bara mässan som borde locka folk. Köpenhamn öppnar upp hela veckan och man kallar det numera för Copenhagen beer week. Så åk gärna över till Köpenhamn redan på måndagen och spendera en vecka i Köpenhamn. Det kan vara värt det med tanke på allt som händer runt om i stan. Lägg därtill att Warpigs kanske öppnar till dess. Warpigs är en bryggpub som är ett samarbete mellan Mikkeller och Three Floyds. Mer info om Copenhagen Beer Celebration kommer att följa.

Posted in MankerBeer Talk0 Comments

Allagahs

Balder Spekulerar: USAs 5 mest underskattade bryggerier

Som ni nog redan vet så har Manker, M2 och Kristopher landat i USA för att besöka GABF. Som en i raden av alla inför reportage kommer det nu lite topp 5 listor från mig gällande bryggerier i USA.
De just nu mest udnerskattade bryggerierna, dvs de som i mina ögon, ofta glöms bort. Främst de man kanske väljer bort till fördel för annat. En otroligt svår lista att sätta ihop, men dessa är de 5 som jag anser bör ha högre status.

Maine Beer Co, Maine
Ett bryggeri som nog många missat främst på att deras etiketter är så in i hela hälsingland tråkiga. En helt vit etikett som det står nästan inget på. Se bilden intill, precis så tråkig är den. MenLunch innehållet, det slår en med häpnad. Otroligt vad bra det som finns inne i flaskan är! Jag har själv varit i Maine, men det är först på ”hemmaplan” jag sprang på dem. Jag stod på Ölbutikken och skulle köpa något gott färskt som var bra till grillat och man hade precis fått in något nytt som inte stod på hyllan som hette Zoe. Det var första gången jag verkligen uppskattade en amber ale till fullo. Hade jag sett den på hyllan hade jag nog inte köpt den. Den informationen bjuder vi på!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,4/5

Midnight sun Brewing Co, Alaska
Om du inte har hört talas om Midnight sun är inte konstigt, inte heller om du aldrig har fått tag på någon av deras öl. Det är nämligen ett bryggeri från Alaska. Men om du någonsin ser en öl därifrån, ta den! För det du kommer att få är en välbryggd och smakrik öl som inte spretar ut på något vis. En personlig favorit är Arctic Devil, som är ett otroligt bra barley wine som håller sig inom precis alla ramar över vad en barley wine ska ha och det är precis det man får, välbryggt och stiltypiskt.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,08/5

Avery Brewing Co, Colorado
Varför är dessa med undrar du? De öl man kan få tag på i Sverige är ju ändå rätt bra. IPAn är OK, Out of Bounds är en vass standard stout, White Rascal är en bra veteöl. Maharaja är ju svinbra….när den är färsk i december/januari. Nej Avery är med på denna listan för det vi förmodligen aldrig kommer att få se i Sverige och inte för de ölen som får bryggeriet att gå runt ekonomiskt. Avery har ett fatlagringsprogram som ligger långt fram i tiden och ölen som kommer därifrån är otroligt bra. Uncle Jacobs är den bäst balanserade bourbonfatlagrade imperial stouten som finns på marknaden enligt mig. Många andra bryggerier nämner ofta Averys fatprogram som ett av de roligaste projekten i USA. Det säger en del!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,03/5

Allagash Brewing Co, Maine.Allagahs
Allagash är ett belgoinspirerat bryggeri som är en gåta för mig att de får så lite cred. Ett ända bryggeri i världen utanför pajottenland har blivit inbjudna att ställa ut på Nacht van de grote Dorst, också känd som den ändra riktiga lambicfestivalen i världen. Jag var själv på plats i våras och provade deras 3 spontanjästa öl. Tävlar kanske inte med de absolut bästa från Cantillon, Drie Fonteinen och De Cam, men därefter kan de tampas med Tilquinn, Boon och Girardin. De är så otroligt sympatiska att de valt att inte kalla det för lambic även om hela deras tillverkning är exakt som den är i Belgien och enligt de aningen diffusa reglerna bör kunna kallas för just lambic. Man gör naturligtvis annat än just spontanjästa öl och man gör några väldigt bra klassiska belgiska öltyper som faktiskt till och med slår belgarna på fingrarna. Tänker främst på bryggeriets trippel som är otroligt bra.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,28/5

Jolly Pumpking Artisan Ales, Michigan
Jolly Pumpkin är ett av de bryggerier som tidigt såg det som förmodligen kommer att ses som den moderna beskrivningen av ”craft beer”. Här snackar vi inte IPA eller DIPA, här pratar vi experimentella, fatlagrade, jäst experiment osv. i ölen. Värst med denna list ettan är ett bryggeri som jag personligen många gånger går förbi, ändå säger jag varje gång jag dricker en av deras öl att man måste dricka mer Jolly Pumpkin. Otroligt bra kvalitet och framförallt otroligt goda öl. Men vi bjuder er även på en varning för gushers!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,05/5

Bubblare: Hair of the Dog, Oregon. Helt otroligt att jag listar dem som underskattade. Ett av mina absoluta favortibryggerier får ändå i mina ögon för lite cred för fantastisk öl.

Posted in Balder Spekulerar0 Comments

nugget

Ölrecensioner: Tröegs Nugget Nectar Ale

Ni vet den där känslan man har nu när hösten börjar närma sig och det är ett otroligt solsken ute och man vill bara klamra sig fast vid den härliga sommaren samtidigt som man måste välkomna tiden då löven börjar förändra sig där vissa förblir gröna och andra förändras och bli röda, orangea och bruna. En av de absolut vackraste tiderna på året som man verkligen kan uppskatta då till och med luften känns friskare att andas in. Detta skulle kunna vara en liknelse till ett alldeles fantastiskt öl. Amerikanska Tröegs Brewing Company har nämligen lyckats med detta.

Vilken ölstil det tillhör är egentligen lite svårt att säga, jag har alltid kallat den för en amber ale som egentligen är en ölstil som mer eller mindre saknar definition. I regel så är det en karamellkraftig öl med klar bärnstensfärg. Väldigt snarlik pale alen, men med mindre humle och mer mörkare malt. Administratörerna på ratebeer kallar ölen för en IPA, BeerAdvocate  kallar den för en Amber ale/Red ale och Tröegs själva kallar den för en imperial amber ale.
Återigen är man förvirrad innan man ska dricka ölen, men kalla den vad den vill för faktum är att den har basen för en amber, men är humlad likt en IPA.

Tröegs Brewing Co Nugget Nectar Ale


Utseende
: Otroligt läcker öl att bara titta på. Ett tjockt vitgult skum likt vaniljglass.nugget Detta skum klibbar fast på glaset och skapar ett par riktigt fina skumgardiner ovan den bärnstensfärgade ölen. Väldigt iögonfallande och inbjudande.
Doft: Det är en riktigt härlig talldoft som blandar in stenfukter som mango och tropiska inslag av ananas. Man känner även att under dessa dofter ligger det en fin och härlig söt maltbas och lurar.
Smak: Det är väldigt snartlikt från doften, men man får verkligen den där maltbasen att komma in i matchen på riktigt, den bidrar inte bara med en trevlig sötma utan även bidrar den tillsammans med en större kolsyresättning (utan att vara negativt) en munkänsla som gör att ölet känns kraftigare än den vanliga västkust IPAn. Detta är inte en öl från västkusten, men humlesmaken vill ge västkusten en match. Det är då en smak av kladdig kåda med tallbar och massvis med frukt. Ananas, grapefrukt, persikor, mango och passionsfrukt spelar alla in i ölet och beskan är helt perfekt avvägd och ger en otrolig helhetskänsla. Det finns negativa saker som att det kan komma en smak av örter som inte riktigt passar in och att beskan kanske är lite för grön och gräsig.

Betyg: – Bäst. Svårt att ge en IPA så högt betyg, men denna öl har i stort sett allt för att få vem som helst att njuta av denna tid. Själv så gick jag ut och satte mig och tittade ut över de skånska fälten och sög in alla intrycken över en mysig solnedgång. Naturligtvis spelar denna riktigt trevliga upplevelse in i min uppfattning och betyg. Men jag började innomhus med barnskrik, stress och diskning. Med andra ord, en öl jag hade kunnat dricka varje dag på hösten vintern och ändå kunnat njuta av den till fullo.

Posted in Ölrecensioner0 Comments

Prairie-The-Beer-That-Saved-Christmas-Oak-Aged-Old-Ale

Balder Spekulerar: USA 5 hetaste nya bryggerier

Som ni vet så kommer Manker, M2 och Kristopher åka över till USA och besöka GABF. Som en i raden av alla inför reportage kommer det nu lite topp 5 listor från mig gällande bryggerier i USA.
De just nu hetaste bryggerierna, dvs de som är lite nyare, eller just vaknat upp och börjat få hype och otroligt mycket uppmärksamhet på senare tid.
En otroligt svår lista att sätta ihop, men dessa är de 5 som det snackas om absolut mest just nu.

5. De Garde Brewery, Oregon
Oregon är för många den stora surölshimlen i USA. Det är här de flesta, och ofta bästa surölsbryggerierna i USA finns. De Garde dök upp förra året och har sedan dess producerat ett enormt stort antal öl. Främst är det Berliner Weisse i amerikansk tappning man sysslar med och de kommer i alla olika frukter verkar det som.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Imperial Hop BU, Vin Lee och Imperial Vin Bu: Merlot.

4. Prairie Artisan Ales, Oklahoma
Ett annat bryggeri som dök upp på kartan förra året, december 2012 för att vara korrekt, och sedan dess producerat ut massvis med öl på kort tid är Prairie. Innan det så hade man bryggt lite på Krebs Brewing. Prairie-The-Beer-That-Saved-Christmas-Oak-Aged-Old-AleMen det är när man gick över till att ha igång produktionen på sitt eget bryggverk som det verkligen lossnade. Bröderna Colin och Chase Healey hymlar inte heller med vad man sysslar med. De har bland annat sagt. Vi är inte bryggeriet som startade för att det inte fanns bra öl, vi startade bryggeriet för att göra något exceptionellt.
En kul historia om Prairie är att när man skulle exportera sin storsäljare och toppöl Prairie Bomb! Så skrev man naturligtvis BOMB på lådorna som skulle skeppas över. Det hade vissa problem med export/import!
3 bästa öl enligt Ratebeer. Prairie Artisan Ales Bomb! Prairie Artisan Ales Pirate Bomb! och Prairie Artisan Ales / Evil Twin Bible Belt

3. Sante Adairius Rustic Ales, Kalifornien
Sante Adairius Rustic Ales eller kort SARA är ett bryggeri som bara funnits i lite drygt två år och med något så ovanligt som en kvinnlig bryggare i Adair Paterno, även om det är en dynamisk duo tillsammans med Tim Clifford så är det henne man ser mest av. Bryggarna säger själva att deras de ville göra som sina favoriter Vinnie Cilurzo, Russian River och Shaun Hill, Hill Farmstead och göra grymma öl främst i belgisk tappning. Med andra ord, man vill göra bra suröl och saison. Men man vill inte bara räknas som surölbryggare utan man vill verkligen vara ett bryggeri som kan göra många olika typer av öl, så länge de håller högsta klass.
Det har väl gått sådär med de övriga ölen, en bra IPA och en helt ok porter, vilket säker hypen lite. Men vilka otroliga suröl de har gjort. Den otroliga West Ashley är en saison med aprikoser och är ett välbalanserat monster och med bara den lyfts man upp högt på denna lista. Lägg där till ett par kanonbra suröl till.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Saison Bernice, West Ashley och Cask 200.

2. Side Project Brewing (och Perennial Artisan Ales), Missouri
Side Project Brewing är precis som det låter. Ett sidoprojekt som gick fantastiskt bra. Perennial Artisan Ales huvudbryggare Cory King är en saga i sig.
Cory lyckades få jobbet som huvudbryggare på Perennial helt utan någon direkt bryggerfarenhet. Phil Wymore, som startade bryggeriet, förstod tidigt att Cory ville vidare och driva sitt eget bryggeri, men istället för att hitta en ny bryggmästare när man redan hade en som hade allt man ville ha så blev Cory erbjuden att starta sitt eget märke på Perennial. Så nu är Side Project ett faktum och Cory har två jobb. Side project är enligt Cory själv ett märke som fokuserar mer på hantverket i sig än att tjäna pengar på det och det personifierar det amerikans craft beer är på väg. Även Perennial lever en på en liten hypevåg nu. Med några riktigt bra öl i sin folder är det med all rätt. imperial stouten Abraxas samt dess fatlagrade bror är främst de man jagar efter.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Perennial Barrel Aged Abraxas, Perennial Abraxas och Side Project Fuzzy

1. Toppling Goliath, Iowa
Äldsta bryggeriet av dessa, ändå är det ett av dem som det är mest snack om. I dagarna släptes Kentucky Brunch ochTG Assassin trade forumen har gått varma på jakten efter denna fatlagrade imperial stout. Bryggeriet har funnits ända sen mitten på 2010 men det är först på senare år som det verkligen har gått rakt uppåt för Toppling Goliath. Delstaten Iowa är som ni kanske förstår inte något direkt ölmecka och Clark Lewey tröttnade lite på att man inte ens kunde få tag på en IPA och startade upp sitt eget bryggeri. Eftersom Iowa var (och fortfarande är) en delstat med ett riktigt dåligt ölutbud och faktumet att man finns i en riktig liten småstad så tog det tid innan folk fick upp ögonen för Toppling Goliath. Men under festivalen Great taste of the midwest år 2012 där man hade med ölet Mornin Delight. Denna öl stack direkt upp i höjder med Dark Lord och Hunahpu. När man sen följde upp denna fantastiska öl med två andra bestar i Assassin och Kentucky Brunch så var man på toppen av hypehyllan och det verkar inte sluta där för detta lilla bryggeri.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Kentucky Brunch, Mornin Delight och King Sue

Bubblare. Vissa bryggeriet förtjänar lite mer cred, men kan tyvärr inte få plats på listan.
Tired Hands, Pennsylvania. Det absolut svåraste bryggeriet att lämna utanför listan. Sverigeaktuella i sin samarbetsbryggd med OmnipolloDugges.
Ale Apothecary, Oregon. Ett otroigt litet bryggeri, men har producerat några fantastiska öl sedan starten år 2012.
Modern Times, Kalifornien. Ett bryggeri som har fått hype mest för sina snygga burkar än sin öl.
Trillium Brewing Company, Massachusetts. Sedan starten 2013 har man levererat framförallt bra IPA och blev utnämnt som en av de 10 bästa nya bryggerierna i världen av Raebeer.
Arizona Wilderness, Arizona. Ett bryggeri som dök upp från ingenstans. Med stora skägg och otrolig charm har man tagit världen med storm. Men man har egentligen bara en riktigt bra öl att bjuda på. Men det kan kan vara något riktigt bra på gång.
Cycle Brewing, Florida. Det var även svårt att hålla Doug och co utanför listan. Fantastiskt trevlig bryggeri, med lika fantastiska öl.

Saknar ni något bryggeri på listan?

Posted in Balder Spekulerar, MankerBeer News5 Comments

Alraune

Ölresensioner: Macken Bryggeri Mistress of the Taboo

Macken Bryggeri är ett av mängden av många nya bryggerier.
Bryggare Andres Furukawa har sitt imponerande CV där han bland annat har doktorerat i ölbryggning har vi tidigare skrivit om men vi har faktiskt aldrig nämnt något om ölen som kommit ut och därför tar vi idag pennan ur munnen.

Mackens tre första öl består av en Belgisk dubbel (Alraune), en IPA (Twin IPA) och en Wee Heavy. Just Wee heavyn är det jag reagerar mest på, för IPA och belgisk dubbel har vi sett många av tidigare på den svenska marknaden.Alraune
En Wee heavy är en starkare variant av en Scotch ale som är en mörk maltfokuserad öl. Inte helt ovanligt att ölen har en viss rökprofil och det är precis det man har i Mistress of the Taboo. Andres har en hel del malt i ölen. Hela 8 olika maltsorter bland annat rökig whiskymalt, chokladmalt och karamellmalt. Han har även låtit ölet vila på ekfat som ska ge rökmalten större chans att mogna och balanseras med.
Eftersom Andres har ett bryggeri, men ännu ingen riktig adress i Stockholm så har han fått åka till Danmark och brygga ölet hos Munkebo Mikrobryg.

Etiketten är väldigt tuff och är skapad utan konstnären Jonathan Hultén som står för allt det visuella till i alla fall de tre första brygderna. Etiketten är inte bara tuff, det är även en hyllning till filmen Repo Man. En film från 1984 med Emilio Estevez. En riktig klassiker där Emilio har en riktigt dålig dag och stjäl en bil som sen för in honom på ett äventyr i sig. Se filmen istället, det är den faktiskt värd om jag inte missminner mig. Etiketten till Belgiska dubbeln Alraune bjuder vi också på här. Den är nämligen riktigt stilig.

 

Macken Bryggeri Mistress of the Taboo

Utseende: Djupt mörkbrun med vissa röd nyans med en mindre ljusbrun skumkrona.

Doft: Ett rökt köttstycke tillsammans med lite choklad till. Så reagerar min näsa och det är en söt härlig maltighet i doften och den där chokladtonen blir väldigt trevlig i den annars dominerande rökdoften.

Mistress of the tabooSmak: Smaken är så att jag hoppar till direkt. Den är intensivt rökig i första smak, men den lättar snabbt och blir alltmer likt en typisk scotch ale i smaken. Det är en viss sötma från malten som balanserar upp röken fint, chokladen känns inte lika mycket i smaken, men den spelar ett fint spel i bakgrunden tillsammans med en träig eksmak som bidrar med en lätt ton av vanilj. Eftersmaken är utav en viss beska samt lite bröd utan råg. Annars är det inte mycket beska att tala om tyvärr är den lite lätt. Vilket är otroligt då den är på hela 8% ABV. Ett plus för att man döljer alkoholen så pass mycket.

Betyg: Bättre. En spännande öl som Andres själv beskriver som sitt Wild card. Men detta wild card kommer nog inte att gå hem hos alla. För mig som gillar en rökig öl, eller en rökig whisky går det förträfligt. I jämförelse med de andra två som är rena, fina och välpolerade i sina smaker så är detta mer ett vilddjur. Inte bara den som tycker om rököl eller rökig whisky ska prova ölen, även den som tycker mer om det lite mer extrema som letar efter en kick ska absolut prova.

A repo man is always intense… but only a fool gets killed for a car.

Posted in Ölrecensioner0 Comments