Snart är sommaren här och det är därför väldigt skönt att Systembolaget börjar ladda upp med lite session IPA. För är det något jag verkligen uppskattar en sommardag är en lättdrucken och alkoholsvag öl och gärna med lite sommarfriskt humlebett. Det finns många öl i just den klassen just nu känns det som så vi tar tempen på Remmarlövs nya session IPA The Fenton. Vi mötte det relativt nystartade skånska bryggeriet Remmarlövs redan i januari för att snackar truckar, öl och Eslöv. Bryggare Hampus är bland annat känd som en prisvinnande hembryggare, delägare i importföretaget Constant Companion och f.d. bryggare hos Malmö Brygghus. Han var också med i podcasten Sveriges Bryggradio där han oftast med dansade, se nedan.

Namnet the Fenton kan man ju undra över, men att det rör sig om gamla amerikanska bilar har man ju förstått med tanke på att det genomsyrar bryggeriet en aning. Det är en hyllning till Aaron J Fenton, som tillverkade reservdelar till bilar. Främst gjorde man delar till Hot Rods. Den tidens pimp my ride kan man tänka.

Remmarlövs The Fenton finns just nu på ett par olika butiker i Skåne och även på webben. Att den bara kostar 22,80 gör det till ett givet sommarköp för mig. Annars finns alltid Founders All Day IPA på burk för 20kr + pant eller SKA Rudie Session IPA som kostar 23kr + pant och säljs bara i sexpack på webben.

Remmarlöv – The Fenton

Utseende: En klar och ljus gyllene öl med ett litet vitt skum på toppen.
Doft: En doft av citrusfrukter och krusbär får även in en viss gräsdoft. Ingen kraftig doft, utan väldigt mjuk och len, vilket är rätt passande för den här typen av öl. De ska vara balanserade utan att du tröttnar helt på dem.
Smak: En ganska torr öl med smaker av främst citrus frukter så som lime, persika och grapefrukt. När ölen får lite mer värme så blir det även en sötma från karamellmalten. Lätdrucket och friskt, ungefär det man är sugen på såhär års.

Betyg? – Bra (+). Det är en bra öl, välbryggd och gör precis det jobbet den är skapad att göra. Men om man vill bryta ner det mer så är det väldigt rena smaker som jag verkligen uppskattar. En lättare kropp och munkänsla vilket gör den otroligt lättdrucken. Att byta ut denna mot vilken annan uppfriskande öl som helst är inte svårt, inte heller är det svårt att öppna en till lunch. Om man vill bara kritisk så är den ganska enkelspårig och ingen öl jag tar med mig på en längre afton där smakpalletten sakta försämras.

Denna krönika har växt fram under en längre tid då vårt lokala sortiment har blivit sämre och sämre och sämre och sämre och sämre och sen sattes det ett stopp för att det skulle bli en större kvalitetskontroll och så blev det hela pannkaka av det.

De bryggerierna man verkligen vill ha in i det lokal alämnade och de som fick fortsätta att skicka ut i butikerna skickar många gånger direkt dåliga produkter till på tok för höga priser. Men detta ska inte handla om Systembolaget, för det har Manker redan sagt allt som man behöver säga om.

Nej detta handlar om det många av oss velat ha, bra session öl som man kan köpa i vilken butik som helst utan att storebror säger var eller när vi kan handla.
Frågan jag ställer mig är då vad man får när man sänker alkoholhalten till under 3,5% och säljer det i den lokala butiken, och vilka öl det ens är vi får in i just den butiken. En rolig trend jag tyckt mig se är att det dyker upp fler och fler alkoholsvaga öl på de vanliga matbutikernas hyllor. Många känner nog till ICA Supermarket i Åkerred som har ett enormt sortiment med folköl.

Alla har naturligtvis inte detta fantastiska sortiment utan det är ett fåtal matbutiker i landet som har satsat på ett bra utbud av lågalkoholhaltig öl. Därför gav jag mig iväg till en helt vanlig ICA Maxi och köpte med mig 10 stycken, inte så noga utvalda öl. Det skulle vara Svenska öl från dem som själva kallar sig hantverksbryggerier.

Vi kan börja med lite kuriosa. Många undrar ofta hur det kommer sig att en lätt/mellanöl håller nästan samma pris som en starköl. Jo det kan jag berätta. Jag som brygger hemma själv brygger nuförtiden en del lättöl för att det går verkligen inte att köpa många vettiga alkoholsvaga öl som ändå smakar bra. Jag bryggde ganska nyligen mitt mest vanliga recept, en humlad saison på ca 8% fast varmare och längre. Ölen slutade därför istället på 2,2%. Jag har med andra ord exakt samma råvaror till bägge. Enda skillnaden är alkoholskatten.

Väljer att inte fokusera dessa Dugges Spotlight, Nils Oscars Bordslager eller Jämtands Steam beer som alla 3 var väldigt bra öl i mellanölsklassen.
Nej istället har jag valt ut dessa: Strömsholms Post-Kari, Strömsholms Herman Hedning Peoples Beer, Eskilstuna Mellanöl, Jädraöl Vetefan, Helsingborgs Ale 2,8, South Plains Right to Strike och Strömsholms en Riktigt lättöl.

7 av 10 öl, är direkt dåliga 5 av 10 är direkt odrickbara. Hur F-A-N hände då detta? Hur har branschen misslyckats så kapitalt och tvingat fram mitt förmodligen tråkigaste inlägg genom alla tider.

Mitt projekt började med en lättöl, En Riktig lättöl heter den och kommer från Strömsholm. Strömsholm själva tycker att den passar till grillrätter vilket är lite roligt, för det är nästan precis så den smakar. Först av allt så skummade det något infernaliskt! Det var ett av de största skummen jag sett i mitt liv. Ölet smakade lite som att slicka på en bit kål, sönderbränt.

Jag fortsatte med Eskilstunas Mellanöl. Doften var riktigt trevlig, men när man väl smakade på det så smakade det gummi blandat med diskmedel. Trots det fanns det en del glädjeämnen i ölen, en av dem var när jag hällde ut den.

Jädraöl Vetefan var direkt dålig, men ändå drickbar. Man hade inte behövt vaska den men eftersom jag ville behålla smaklökarna någorlunda intakta så jag valde helt enkelt att hälla ut den igen. Två som ändå varit drickbara, jag hade nog kunnat stå ut med Eskilstuna ölen, men inte mer än så, men nu gick det utför.

Efter skandalen med en riktig lättöl så gick jag direkt på Post-Kari från Strömsholm. Om jag tänker skriva något om den? Ser ni bilden i inlägget? Ser ni hur mycket som lämnat flaskan? Ser ni hur mycket skum det är? Det smakade lika avskyvärt som det skummade.

Jag fortsatte därför med en Herman Hednings Peoples beer. Men den skummade inte alls istället, den var totalt avslagen och den smakade nästan lika tråkigt. Avslagen smak, viss rök. Vet inte varför jag tänkte på stenar…mötte vasken efter en halv klunk.

Istället för att ge upp valde jag att öppna en Helsingborgs Ale 2,8. Helsingborg som sägs ha vänt och gjort ett par riktigt bra öl, ja man måste ju prova. Men döm om min förvåning när jag kapsylen lämnade flaskan sprutade en stor stråle rakt upp och ja det nådde nästa hela vägen upp till taket. Nej jag var inte helt nöjd. Smakade ungefär som det lät. Ja det var surt.

Sist ut var ölen jag bävat för mest. South Plains Right to Strike. Tänka sig att ölen jag förmodligen set minst framme mot förmodligen blir den bästa? Nej jag hag inte provat den än så jag öppnar. Ingen gusher, bara här har vi en bättre början men….

Den ser ut som diskvatten och har mer eller mindre inget skum. Smaken är bland det värsta jag varit med om. Det är som att bita sig i tungan så att det börjar blöda, den metalliska hemska smaken. Att man sen spyr så det kommer genom näsan och doften fastnar där. Att sen med sin sönderbitna tunga fortsätta med att slicka på en frusen metallstolpe så att tungan fastnar. Det är så metalliskt att det är löjligt. Värst av allt är att nu har spyan ur din näsa också nått tungan och en bitterhet som snabbt går över i något fasansfullt surt och in i hela munnen. Jag gråter lite….och häller ut skiten.

Detta mina vänner är skandal! Jag vill inte på något sätt låta kränkande eller elitistisk. Men när vi betalar så pass mycket för en väldigt noggrannt utvald produkt som en lågalkoholhaltig öl ändå år. Då vill man ju att det ska smaka gott. På ölmässan som nyss gick av stapeln i Göteborg var det en paneldiskussion med S:t Eriks, CAP, Rådanäs, Beerbliotek och Coppersmith. En punkt som alla var otroligt samstämmiga med vad att dålig öl skadar de som faktiskt brygger bra öl något enormt. Köper du någon av ölen ovan för 20+ kronor kan jag lova att du inte kommer att vilja prova på lågalkoholhaltig craft beer igen! Tyvärr!

Malmö Brewing Co. bjöd i lördags in till tävling. Tävlingen innebar att Malmö Brewing och Amager Bryghus skulle mötas i en blindprovning. Båda bryggerierna skulle ta fram varsin Pale ale, IPA och DIPA.

Vi slog oss ner tillsammans med Andre Ek från Brekeriet och började prova lite av ölen.
Båda bryggeriernas Pale ales höll absoluta världsklass. Det var helt klart kvällens två höjdpunkter.
Båda ölen var väldigt lätta och drickvänliga, friska fruktiga och välbalanserade med en väldigt trevlig beska.
Att ta ett beslut var väldigt svårt, men för mig avgjorde det till fördel för den som hade bäst munkänsla och finast skum.

Vinnaren om man frågar mig blev då Malmös Dude’I doo och tvåa blev då Amager A Session with friends.
Dock tyckte övriga annorlunda mot vad jag tyckte och gav segern till Amager. Jag har en stor förhoppning på att Amager kommer att släppa denna på flaska och sälja den på Systembolaget precis som man brukar göra. Då kan jag redan nu meddela att det är ett av de mest givna köpen!

Malmö – Amager 0-1

När vi började dricka på nästa så kunde man tydligt tyda vilka öl det var man hade i glasen.
Det ena var fruktig som tusan med mycket tropiska och stenfrukter. Väldigt lätt i kroppen och med en inte helt balanserad beska som tar över ölet. Väldigt gott om än aningen för söt för min egen smak.
Den andra var fylligare och man fick en känsla av vete, som snabbt gled över i en fruktkompott med citrusfrukter och lite citrongräs. Torrare och inte så söt vilket gjorde den till min vinnare.

Jag gissade till dem i baren att det är Amager Todd the Axe man och Canned wheat. Mycket riktigt var det Todd the Axe man men Canned wheat var det faktiskt inte. Men det är en variant av den så jag var bra nära ölen som blev min vinnare var Lame Ass Substitutional IPA från Malmö och så tyckte även den stora massan.

Malmö – Amager 1-1

När man kom till dubbel IPAn så var man tvungen att dricka något emellan för att återställa smaklökarna lite. Malmös suröl B Weir var ett prefekt mellanöl. Lätt och frisk lite spritsigs suröl med väldigt trevliga trätoner en väldigt läcker, men väl så tillbakadragen, kryddning av thai basilika. Lite för mesig för att bli bäst, men all in all en väldigt bra öl.

Dåda dubbel IPA var väldigt bra.
Eftersom jag har druckit ett par glas av That Four letter Acronym från Malmö brewing så kunde jag snabbt räkna ut att det var första ölet man bjöd på och jag tänkte att detta blir svårt att slå för Amager för det har växt fram till en liten favorit. Den var lite svår i början, men nu är den kanon. En hel del kåda och framförallt väldigt mycket tallbarr. Aningen likt Sixpoint Resin och kan upplevas som lite spritig.
Kunde Amager matcha detta? Jodå vist gjorde man det. En tyngre maltbas som känns lite oljig och med en sanslöst inbjudande och fruktig doft. Jag hade kunnat ha näsan i glaset väldigt länge och även smaken satt som ett smäck. Väldigt många tropiska frukter och en lång bitter eftersmak som behåller en frisk smak av grapefrukt genom nästan hela eftersmaken.
Att Amager bestämt sig för att ta tillbaka Lubricated Ewok kan vara ett bra beslut, för det är en av de bästa ölen de producerat.

Malmö – Amager 1-2.
En tight match, men Amager vinner rättvist (även om jag röstade i fördel till Malmö). Två öl som håller absolut yttersta världsklass och en som är väldigt bra mot Malmö som har kvällens bästa öl tillsammans med två väldigt bra öl.
Väldigt kul att det var helt blint så man vet inte alls vilken öl det är man röstar på.

Håll ögonen öppna ifall dessa öl kommer till en plats nära dig, de är alla väldigt bra!

Här följer en lista med de bryggerier som kommer till Copenhagen Beer Celebration år 2015. Det är inte bara en lista med namn utan även en liten förklaring av vem dom är och vad för typer av öl de främst är bra på. I ordning efter region och land.

Europa
Danmark
Amager Brygghus
Ofta omtalade som Danmarks mest stabila bryggeri och det är preics vad dom är. Många väldigt bra öl som kommer ur Amagers led. Dock har man sällan lyckats visa prov på just detta på CBC. VIdhåller däremot att det ofta är en av de trevligare montrarna att besöka. Jag hoppas att man lyckas med sina öl till CBC för det kan komma precis vad som helst från Amager.

Mikkeller
Mikkel är ett geni, svårt att säga annat. Killen som fullständigt skiter ur sig nya öl kommer som vanligt att satsa gärnet på sin egen festival och det brukar bli en hel del toppar från deras sida. Spontantripleblueberry var ju magnifik. Det går inte att önska sig något från Mikkeller, det är nämligen helt omöjligt att veta vad som rör sig i den mannens hjärna. Att vi vill prova det är det ända vi vet!

To Öl
Mikkellers parhäst vilket märks inte minst i att de tillsammans driver den kombinerade ölbaren och ölbutiken Mikkeller & Friends. För mig är To Öl alltid hög kvalitet och deras lägstanivå är otroligt otroligt hög! Få snedsteg vilket man förmodligen kan tacka De Proef en hel del för där man i stort sett brygger all sin öl.
Samma sak här, de kan ställa upp med vad som helst, det brukar bli hög klassa även om det sällan är absoluta toppklass. I mina ögon är To Öl tyvärr lite underskattade.

Warpigs Brewpub
Nya på CBC och rykande hett nya. Warpigs är ett samarbete mellan Mikkeller och 3 Floyds brewing. Frågan är om inte det även löser matsituationen på CBC också. Öl och grillat är ledorden och det kommer att bli riktigt jäkla kul att prova deras öl som jag tror kommer att hålla hög klass, precis som allt Mikkeller och 3 Floyds redan gör.

Italien
Loverbeer
Italiensk öl har länge bara varit Teo Musso och hans bryggeri Baladin. Men på senare år har det dykt upp fler och fler starkare aktörer. Den mest drivande kraften på senare år är framförallt Loverbeer. Med sina suröl har de sakterligen tagit fler och fler kliv och kommer nog att räknas som ett av de högre rankade bryggerierna i Europa inom en viss framtid. Vi kan förvänta oss en hel del suröl för det är det man gör absolut bäst.

Norge
Lervig aktiebryggeri
Amerikanske bryggaren med rötterna i Danmark Mike Murphy är sen länge kända hos oss i Sverige. Här kan det göras precis vad som helst, men man är så klart bäst på amerikanska stilar då Mike har tagit med sig den amerikanska bryggeritekniken till nordeuropa. Är ett ständigt bryggeri som Mikkeller använder sig av, främst i beer geek serien men är nog mest kända för sitt smått fantastiska barley wine. Alltid kul att prova deras öl, men kvaliteten kan varriera en aning. Dock går man från klarhet till klarhet i mina ögon.

Spanien
Edge Beer – Nytt
Nykomling på CBC och ett ganska nytt bryggeri även för undertecknad. Första gången jag hörde talas om dem var när de tillsammans med 7th sun sammarbetsbrygde. Spaninen har sedan länge haft något spännande på gång med Naprabier och Nomada. Ett stort steg för dem och jag hoppas bara att få prova lite bra spansk öl.

Storbritannien
Alpha State
Återkommande för andra året i rad. Förra året tyckte man nog att det roligaste var att bryggmästare Jonathan Queally är otroligt lik musikern och skådespelaren Russel Brand. Ölen var lite upp och ner, men främst så gör man väldigt bra humliga ales.

Beavertown
Ett av de nya Londonbryggerierna som har tagit tillbaka London på kartan. Gör inte de direkta toppölen, men man gör inte heller några dåliga öl. Här är det humliga öl som är på topp så det rekomenderar jag att prova. Eftersom färskhet är väldigt viktigt för oss så är de att räkna med här i Sverige.

Brewdog – Nytt
För oss i Sverige är Brewdog inget riktigt speciellt då vi har under åren fått bekanta oss väldigt mycket med Brewdog, mycket genom min kollega M2s två barer i Stockholm och Göteborg. Punk IPA är en all time favorit och de har börjat vända den negativa trenden och börjat brygga några riktigt bra öl på senaste. Jag kommer nog bara att gå dit om det är något jag inte provat tidigare. Man måste ju ticka lite också!

Buxton Brewery
Åter på CBC. Buxton har vi sen tidigare stiftat bekantskap med i Sverige, inte minst via CBC men även via några collaborations med Omnipollo. Yellow Belly och Stolen Fruits är brygda hos Buxon. Buxton är typiskt brittiskt och håller väldigt hög klass på sina öl då de är välbryggda och rena. Man gör riktigt bra imperial stouts, men även välsmakande IPA och framförallt Cascadian dark ale (Black IPA om man så vill)

Magic Rock Brewing
Andra året på CBC. Magic Rock är bryggeri som inte kan brygga dålig öl. I mina ögon gör man nog IPA bäst och stout som näst bäst. Det är inte alltid de mest experimentella ölen som existerar men istället otroligt välbryggt, stilrent och väldigt gott.

The Kernel
The Kernel tog världen med storm och släppte verkligen handbromsen för London bryggeriernas framfart. Framförallt är The Kernel ett bryggeri som gör otroligt bra ales i amerikansk stil typ pale ale och IPA. Dock kan jag tycka att de har svajat lite på senaste och alla öl har inte nått upp till den otroligt höga standarden man hade i början.
Bästa sättet att få tag på kanon IPA som dessutom är färsk, då är Kernel bryggeriet för dig och det är just det vi hoppas på från deras håll.

SirenCraft Brewery
Andra året på CBC och det gör mig väldigt glad. Siren är ett bryggeri som jag personligen gillar väl. De håller en högre lägstanivå och har en väldigt bra högstanivå. Bäst är man ändå på öl i det mörkare segmentet och framförallt imperial stouts.

Sverige
Brekeriet
Inte heller behöver väl bröderna Ek någon vidare presentation? Öl bryggt med vildjäst och saisoner i världsklass är väl allt man behöver säga? Pågarna verkade nästan förvånade själva över hur bra ölen faktiskt blev förra året och det är på den inslagna vägen man bara har fortsatt att utvecklas och ölen smakar som aldrig förr. Har annars mest synts för den stora massan genom kriget mot Systembolaget. CBC 2015 kanske är läge för att släppa en lambic? Ja det är väl det ända vi väntar på nu från dem.

Omnipollo
Ett kärt återseende för våra svenska fantomer. Henok och Karl behöver knappast någon vidare introduktion för oss i Sverige. Man släpper ständigt fantastiska kreationer, både ölmässigt och designen på flaskor. Omöjligt att sia om vad de kommer att hitta på härnäst, men en bra Imperial stout är nog med på listan!

Nordamerika
7venth Sun
De otroligt trevliga bryggeriet 7venth sun som är en del av den bryggeriboom Florida haft återkommer med sina otroligt spännande öl. Ett bryggeri med otroligt trevligt folk även bakom ölen och en hel del tjejer, färmst Devon Kreps, som skapar ölen vilket vi tycker är väldigt kul. Vad de kommer att bjuda på det kan man bara sia om. Härifrån kommer det mycket experimentell öl och det är det vi hoppas på att man har med sig. Topparna är höga och dalarna är inte så långt nere.

18th street brewing
En av nykomlingarna både i branschen och en nyare bekantskap för oss i Europa. Har mycket att tacka Mikkeller för det i och med att Mikkeller bryggde Greapfruit Dead hos just 18th street. Har inte provat många av deras öl, men de två jag har provat har båda gett mig mersmak och vi hoppas att de öl de tar med sig är lika bra och välbryggda öl.

Alesmith Brewing – NYTT
Mikkeller köpte Alesmiths brygger och några dagar senare är Alesmith klara för CBC. Jag kan helt ärligt säga att jag fortfarande inte släppt den bomben utan verkligen längtar tills att det är dags. Jag lär hänga på låset när det väl är dags! Alesmith är ett av de främsta i världen och det är väldigt stort att de kommer hit. Man kan brygga allt mellan himmel och jord, men missa för guds skull inte om man har med sig Speedway stout varianter.

Arizona Wilderness
Charmade oss alla med sina stora skägg och roliga framtoning. Imperial sotuten presidential stout var en bra öl, men i övrigt var det en hype som föll lite för mig. Denna gången får man prova dem igen med lite andra ögon. Jag ser fram emot att se hur de har utvecklats.

B. Nektar Meadery
Åter på CBC med sina mjöddrycker. Ett alltid lika kul återseende som framförallt min MankerBeer kollega Kristopher är jätteglad för. B.Nektar är alltid bra att gå bort till när man känner att man har mer att ge och att palletten behöver rensas upp lite. Mjöd i världsklass utlovas.

Bagby Beer – Nytt
Nykomling på CBC och lite ögonbrynshöjare. Enligt ratebeers ratings är detta bryggeri långt bakom övriga fältet. Men eftersom ölet som har flest ratings bara har 13 ratings är det svårtbedömt. Alltid kul med nya bryggerier så det välkomnar vi!

Bells Brewery
Detta är som sagt det största bryggeriet som kommer i mina ögon. Jag har alltid uppskattat deras öl och ser verkligen fram emot att få prova lite mer av dem. Eftersom det är på fat är jag riktigt taggad på att prova lite av deras humligare öl så som Hopslam och Two Hearted. Bells känns som ett bryggeri som kan brygga allt och att det alltid blir fantastiskt och blir nog en av montrarna jag besöker först.

Boneyard
Återkommer för sitt andra år på CBC. Ett bryggeri från väldigt bryggeritäta Oregon, vilket även ses som USAs surölsmecka. Men från Boneyard får man främst IPA, och de håller en relativt bra standard med amerikanska mått mätt. Skönt med att man kan få dricka en IPA lite då och då och skölja ner alla imperial stouts och suröl som jag förväntar mig mycket av på CBC.

Cellarmaker brewing
Finns lite kul MankerBeer historia bakom dem. Kristopher har bytt öl med ägaren Connor och från någon av deras första batcher fick Kristopher en growler som vi drack upp väldigt fort. Jag har bara provat två öl, IPA bägge två och de håller högsta klass. Vi hoppas därför på mer humligt från Cellarmaker.

Cigar City Brewing
Behöver knappast någon vidare presentation antar jag? Vi har skrivit spaltmeter om dem tidigare. Inte minst inför artikeln vi skrev om All in beer fest som man kan läsa här . Jag som är en medlem av El Catador club hoppas naturligtvis på att det kommer annan öl än just där ur. Hur man än ser på det är min våta dröm att få dricka Final Push, även om jag med nöje dricker allt CCB ställer ut med.

Cigar City Cider & Mead – NYTT
Det är nog många som inte känner till att Cigar City har ett cider och mjödbolag. Kan inte säga att jag har blivit speciellt begeistrad över dem jag provat, men det håller helt klart hög klass vilket namnet förkunnar. Ska bli riktigt spännande att få prova deras cider på riktigt!

Crooked Stave
En av de mer känna bryggarna som är otroligt duktig på jäst och framförallt vildjäst finns på Crooked Stave. Den otroligt trevliga Chad Yacobson har få undgått och de som provat hans öl vill oftast bara ha mer och mer och mer! Ett bryggeri som är ganska hypat runt om i världen, men förtjänar all den respekten då många öl är otroligt bra. Från Crooked stave får man främst fatlagrade öl, gärna lite syrliga saisons eller wild ales.

Cycle Brewing
Andra året på CBC. Ett av mina nya favorit bryggerier. Med den fantastiskt trevliga Doug Dozark bakom spakarna vet man inte vad man kan få. Han kan brygga precis vad som helst och ändå få det att bli väldigt gott. Har blivit mer stabila under året och jag hoppas att man har med sig lite av sina vanliga imperial stouts, lite av de experimentella, lite berliner weisse och lite IPA. Jag hoppas verkligen på att alla får smaka Pink Streets som är en jordgubbe/hallon Berliner weisse som var magisk när vi provade den förra året.

Firestone Walker
Även Firestone Walker tillhör ett av de mer mångsidiga bryggerierna och de kan göra det mesta i ölväg och håller alltid absoluta toppklass. Ligger mig lite extra varmt om hjärtat då jag döpt min son till Jack efter en av deras flaggskepp i dubbel IPAn Double Jack.

Gigantic Brewing
Nykomlingar och ganska okänt för mig. Jag har bara sett blider på deras öl och jag hoppas att pågarna som varit på GABF har något att tillägga om dem. Jag hoppas därför bara på att få dricka bra och god öl!

Green Flash Brewing Co. 
Förra året var jag lite bsviken på Green Flash, man kom dit med sina skit fula solbrillor, för dom är verkligen inte snygga! På frågan varför jag var besviken? Man gör bland de absolut bästa västkust IPAerna i världen och det tog de tyvärr inte med sig hit. Enbart Palate Wrecker, som visserligen är grymt god nådde Köpenhamn. Semifärska och på fat kan inte bli fel, även om ölen de serverade alla smakade väldigt bra så saknade jag öl som Green Bullet, Imperial IPA, West coast IPA och Road Warrior.

J Wakefield Brewing Struken

Jackie O’s – NYTT
Nykomling på CBC. Förra året kom det för första gången in Jackie O’s i europa och inte är vi ledsna för det. Jag kommer nog aldrig att glömma min första från bryggeriet. En berliner weise liknande öl med hallon i. Dynamo Hum hette ölet och efter det har jag försökt få tag på deras öl vid varje tillfälle och sällan blivit missnöjd. Satsa på att prova deras syrliga öl eller imperial stouts, ni kommer inte att bli missnöjda!

Jester King
Åter på CBC. Texas stora stjärna brygger främst suröl av blandad kvalitet. Vissa är bra, vissa är super bra. Deras hallonsuröl Atrial Rubicite var en av CBCs stora behållningar år 2014. Dessutom passar man ofta på att göra collaborations med främst Amager. Ni har väl läst på etiketten till Danish Metal? Allas vår Manker dyker ju upp på den.

Side Project Brewing
Nykomling på CBC. Ett av de absolut mest hypade bryggerierna i världen just nu. När man ser att det är Side Project som kommer så hoppas jag att det även kommer lite Perennial på köpet eftersom Perennial och Side Projekt går hand i hand. Det vi får av Side Project är förmodligen fatlagrade och trevliga saisons och wild ales.

Stillwater Artisanal
Saison mästaren och fantombryggaren Brian Strumke återvänder som alltid till CBC med sina välsmakande saison. Jag har aldrig smakat en Stillwater som varit dålig, inte ens nära dålig. Men jag har druckit många väldigt goda saison från Stillwater. Gillar man saison, så ska man gå förbi denna monter.

Superstition Meadery
Ett ganska nytt bryggeri från Arizona och även nykomlingar på CBC. Som namnet antyder är det mjöd som skapas härifrån och jag måste tyvärr ge er lite tråkiga nyheter. Arizona och jättehöga betyg innebär inte att deras öl eller mjöd är bättre. Tyvärr så har ratings på ratebeer pressats upp av lokala ratebeer användare. På den ljusa sidan, nu får vi mer mjöd som förhoppningsvis är bättre än min tråkiga uppfattning av dem.

Surly Brewing
Mångsidigt bryggeri som kommer tillbaka och vi välkomnar dem med öppna armar. Av Surly kan man få precis vad som helst, men det är i de lite mörkare öltyperna man ligger i absoluta framkant. Imperial stout, stout, brown ale och Cascadian dark ale (black IPA) är de öl som i min mening är bäst från deras sida.

Three Floyds Brewing
Rankat som världens 3e bästa bryggeri enligt ratebeer. Ja det säger en hel del om dess dignitet. Allt som kommer från dem håller toppklass om det är en bitter eller än vanjfatlagradcigarrmedpumpakärnordubbelimperialmegablendimperial stout. Ja det kan bli vad som helst, men gott kommer det att vara! Dödsmetal på stereon kommer några att klaga på, bryggarna njuta av!

Tired Hands Brewing
Nykomlingar på CBC och ett välkommet inslag. Deras saisoner/wild ales kommer att göra mässan lite mer spännande. Har inget negativt att säga om dem, men har provat lite för få öl av dem för att säga något mer heller.

Toppling Goliath Struken

Virtue Cider
Nykomlingar på CBC. Riktigt roligt måste jag säga. En av de dryckerna som är på väg uppåt och bli lite snack om är cider. Personligen är jag helt nollställd i frågan om vem Virtue är men att de gör bra cider kan jag läsa mig till. Men mannen bakom det är iallafall Greg Hall som verkade som bryggmästare på Goose Island till 2011 och när de såldes till Anheuser Busch och en viss liten incident som involverade kiss i ett par glas på en bar valde han att lämna för att studera cider. Riktigt kul ny bekantskap tycker vi!

Övriga världen
Brasilien
Cervejaria Way Beer
Super charmiga Way beer återkommer för tredje gången. Första gången de kom tyckte jag att deras öl var lite so-so, men vid besöker förra året var det istället som att ridån verkligen gick upp. Ett stort steg uppåt och framförallt med deras sura öl har blivit riktigt bra. För att nämna en så var Sour Me not Acerola riktigt bra. Ska bli riktigt kul om det tagit ytterligare steg i år.

Japan
Baird Beer
Återkommer på CBC igen efter att ha missat ett år. Ska jag vara helt ärlig så blir jag inte direkt till mig av att Baird kommer. Kul för dem som inte druckit Japansk öl förr men de tenderar att försvinna i den stora massan. Förhoppningsvis har man gjort någon öl som bara är för CBC så man har något att se fram emot för Baird.

Kina
Boxing Cat brewery
Återkommer igen efter ett års frånvaro. Vi var väl inte jätteimponerade av smakerna på alla öl från Boxing Cat förra gången det begav sig. Men det som bör understrykas här är att det är ett bryggeri från Kina och bra öl från Kina finns det inte mycket av, även om det är landet som brygger mest öl i världen. Vi hoppas på att det kommer någon öl som kan ge oss lite mer smak av Kina och deras traditionella smaker, men vi antar att det blir precis som förra gången. OK öl som är roliga att prova.

Nya Zeeland
8 Wired Brewing 
Comeback på CBC, efter att ha missat något år kommer dödscharmiga Nya zeeländarna 8 Wired tillbaka. Deras öl är inte den mest sensationella, men man gör vad man kan för att överleva på Nya Zeeland antar jag. Bar för att det inte är det senaste mest experimentella gör det inte deras öl dålig, tvärtom 8 Wired gör riktigt bra öl. Hoppas man får med sig lite färsk HopWired IPA för den är riktigt bra.

Återigen kommer en väldigt efterfrågad öl till Systembolaget. En stor eloge till Galatea för att man fått ut både Barrel Aged Speedway stout från Alesmith, men även många andra öl som är ganska svårtåtkomliga även inom USA. Ett av dessa öl är från Oklahomabryggeriet Pairie Artisan Ales som tagit ölvärlden med storm. Med en stor portion charm och många väldigt bra öl, samt en ganska smart marknadsföring är det ett av bryggerierna som senaste året ligger på allas läppar. En av deras absolut mest väl mottagna öl är en Imperial Stout med chili,  Prairie Bomb!. En bra öl, om än ganska obalanserad. När man senare valde att lägga ölet på ett romfat behövde man ett nytt namn, naturligtvis blev det Prairie Pirate Bomb!

Att brygga imperial stout med chili är sedan tidigare populärt och väldigt framgångsrikt. Den mörka chokladen, kaffet och vaniljen spelar väldigt fint ihop så länge chilin inte tar över för mycket av smaken och istället förstör palletten helt. Prairie Bomb! på fat på CBC 2014 tycker jag personligen hade på tok för mycket chili i sig, men på flaska var den klart bättre.

Ska bli spännande att se vad fatlagringen har gjort för ölet. Fatet är ett Zacapa fat och när det var färdiganvänt av Prairie så gavs fatet till John Miller och hans son för att göra öppnare av det. En fantastisk öppnare som tidigare korats som den bästa öppnaren av oss på MankerBeer. Det är just en sådan öppnare jag har använt nu. Otroligt nördigt tycker vissa, otroligt charmigt tycker andra.

Jag har skrivit det förr och jag tycker fortfarande att det är jättekul om hur Prairie skickade några lådor till Europa och de fastnade i Nederländska tullen eftersom det stod BOMB! över lådorna. Ölet släpps efter mycket om och men på Systembolaget nu på fredag, den 20/3. Priset på 59 kronor låter betydligt högre än vad det är. Kom ihåg att det här är ett öl som länge byttes för rätt bra öl i USA, så att vi ens kan få prova det här är riktigt stort.

Prairie Pirate Bomb!

Utseende: Kolsvart, lite oljeliknande, öl med ett ljusbrunt skum som försvinner lika snabbt som det uppkommit.
Doft: Doftar otroligt mycket med vanilj och det är väldigt inbjudande men det är även stora toner av hårt rostat kaffe, mörk sirap, choklad, chili och rostad malt. I doften känner man även en viss ton av mörk rom och det ger en känsla av sötma.
Smak: Otroligt komplex och munnen bombas med smaker. Stor smak av kaffe, mycket sirap, en riktigt fin choklad smak där vaniljen tränger fram mer och mer. Romfatet gör sig påmint med en ytterligare touch av vanilj och träsmak samtidigt som den söta smaken från rom bara precis gör sig påmind. Chilin är bara med i eftersmaken och lägger ytterligare ett lager då det bara retas lite med tungan och ger en viss hetta i munhålan.

Betyg? – Bättre+. Jag var själv lite skeptisk till ölen innan jag öppnade den på vanliga Pirate bomb var otroligt obalanserat och att hitta riktigt bra öl som lagrats på romfat är väldigt svårt. Till och med efter att ha fuskat och tittat på Ratebeer så hittar jag bara ett par få som jag själv skulle vilja säga till er är riktigt bra öl. Cigar City Rum barrel aged Marshal Zhukov samt Rum BA Cafe Americano, Avery Rumpkin och Rump[KY]n, Jackie O’s Rum Barrel Oil of Aphrodite Cycle RareR DOS, Struise Black Damnation IV samt Nielsbohrium från Mikkeller och Cigar City.

Känns lite dumt att säga men Pirate Bomb är mer avskalad även om fortfarande är en otroligt rå och obalanserad öl. Dock är den förvånansvärt lättdrucken trots sin höga alkoholhalt. En lägre kolsyrenivå gör att chilin får ett snyggare samspel med resterande delar av ölen

För några dagar sen nåddes vi av informationen att det skulle startas ett nytt bryggeri i Malmö.
Efter lite roddande hittade vi att det var ett bryggarkollektiv som skulle startas i källaren på Bishops Arms på Gustav Adolfs torg i Malmö.

Vi stämde träff med Jonas Carlsson Stroh och Henrik Nordmark på Beer Ditch och hörde vad det var de kokat ihop.

Jonas berättade då hela historien om att initiativtagaren till det hela är Bishops arms GAT barchefen Maja Kozul. Maja har sedan länge velat ha en egen kran på Bishops och frågat Jonas tidigare om han hade kunnat fantombrygga i närheten. Tyvärr har det inte fungerat rent logistiskt. Då kom man på att i källarlokalen finns ett tvättrum som mer eller mindre aldrig används och där kan man ha en bryggeriutrustning. Efter en del klurande kom Jonas och Maja fram till hur upplägget kunde se ut.

Jonas skattar och sa. Detta hände för en månad sen och Henrik fyller i med att han bara fick ca 24 timmar på sig att fundera ut om det var något han kunde tänka sig att gå med i. Så det har gått väldigt fort, för tanken är att vi ska vara igång redan i slutet av april.
Namnet var inte något man dividerade om länge och slutade vid Minus-1 då man ligger en trappa ner. Jonas skrattar lite och säger, det är ju trotts allt ett hotellbryggeri i dubbel bemärkelse (Bishops arms ligger på första våningen på ett Elite Hotel) så vi kallar det för hotellbryggeriet Minus-1. Ölen kommer att bryggas under namnet Minus-1, men fortfarande under våra egna hembryggeriers namn.

Att starta ett bryggeri kan vara otroligt dyrt, men i detta fallet är det inte alls så svårt får bryggeriutrustningen är till en början inlånad av Brekeriet bröderna Ek och allt annat har Maja bidragit med. Detta har gjort det hela fullt möjligt.
I nuläget är det 50 liter per gång som ska bryggas, men man kommer att kunna expandera, vilket är tanken. Man kommer att ha ett roterande schema mellan bryggarna, så det kommer att vara en tvättstuga med klara scheman.

Vi kan även lägga till lite bryggare och det finns namn som vi gärna tar in i laget. Men det kändes bra med dessa 8, så det inte heller blir för rörigt.
Eftersom det är hembryggare som står bakom det så kan faran vara att det smakar just hembryggt, vilket inte alltid är negativt. Vi kommer att ha hård kvalitetskontroll. Maja vill ju inte heller sälja dålig öl säger Jonas. Om den är OK så kanske vi har firmafest istället, men är den sämre än OK så kommer vi att hälla ut den.

Bryggarna vill vi inte säga så mycket om eftersom man inte provar deras öl så ofta men ändå står ett par av dem ut mer. Tänker då främst på Milos Savic och Timo Widell som tillsammans brygger under Brewbros Malmö som får brygga dubbelt eftersom dom är två. Att de har meriter som SM Guld i hembryggning gör inte heller saken sämre.
Personligen har jag druckit en del brygder från både Jonas och Kapusta vilket även det bådar gott.

Här är alla bryggare som kommer att rotera.
Christian Kapusta, Kapusta Brewing
Henrik Nordmark, Lazy Kitty Brewing
Jonas Carlsson Stroh, Solobryggeriet
Magnus Rönnerup, Living Dead Brewery
Mathias Olofsson, Ölofsson Brewing
Milos Savic och Timo Widell, Brewbros Malmö
Patrik Norrlöf, Södra Innerstans Brygghus