MankerBeer.com

Ölvänner, har ni gått miste om nyheterna? Har ni det så kommer det en update här och nu. Som de flesta vet har ju stockholmskrogen Akkurat haft ett samarbete över längre tid med det belgiska lambicbryggeriet Cantillon. Cantillon har gjort en mängd olika jubileumsöl och specialöl till akkurat genom åren, Velomoteur, Reed muscat och Reed pinot noir med flera. Nu i samband med att Akkurat firar 20 år så har man ihop med Cantillon kommit överens om att göra ännu ett par specialare. Resultatet blev två nya skapelser, eller ja kanske snarare en ny skapelse och ett kärt återseende!

Den nya kallas Super Blend och om den kan ni läsa nedan. Utöver den släpps den tredje batchen av Soleil de Minuit, som den här gången verkar lite annorlunda då man använt flera typer av fat. I vårat tycke var batch 2 lite sådär och den krävde verkligen sin tid för att mogna. Då var 1999 otroligt mycket bättre och troligen en av de bästa öl vi inmundigat (den fick till och med Suris-Ludvig att fälla någon tår). Soleil 1999 är också enligt Jean Van Roy en av de bästa öl de någonsin producerat på bryggeriet och vi hoppas att batch 3 av den här sagodrycken blir lika legendarisk och god den med, samt att den kommer att räcka längre än den tidigare.

Super Blend ser vi såklart också fram emot, men kanske på ett annat sätt. Den kommer med största sannolikhet vara fantastisk från start, men lite ålder på en platt lambic kan få komplexitet och elegans att få en helt ny betydelse. Helt enkelt hoppas vi även att den kommer att finnas år framöver att avnjutas!

Nedan får ni alla information och bilderna som Akkurat nyligen gick ut med i sitt nyhetsbrev den 4 november.

Ölen kommer släppas i mellandagarna 27-30 december, men det gäller att hålla lite utkik om man vill vara först på plats!

”Super Blend
Namnet är en liten lek med Cantillons gamla ”Super Gueuze”
Vår är dock ingen traditionell Gueuze utan en blend bestående av 75% 30-månaders Iris och 25% 44-månader gammal Grand Cru Bruocsella.
Vi kände att vi ville ha något utan frukt där ölet i sig får stå för fiolerna samt något som klarar av källaren i många år.
Ölen är inte sekundärjäst utan är ”stilla” som en Lambic.

Soleil de Minuit

Vi trodde inte att vi skulle hinna med denna till Jubileet. Men som tur var det gick lite fortare än tidigare år. Hjortronen var mogna hyfsat tidigt i år och den har redan börjat jäsa fint i flaskan så den kommer att vara i fin form till årsskiftet. Lambicerna vi valde ut till denna jubileums-Soleil är från tre olika brygder och från fat med helt olika karätär. Den äldsta i Bruocsellastil -bryggd januari 2013, En annan som var packad med doft av vin och muscatdruvor -bryggd mars 2014 samt ett enastående cognacsfat med enorm cederträ och ognacsarom i doften- bryggd januari 2014. Denna gång använde vi oss också av färska hjotron som levererades med kylexpress från Jämtland endast ett dygn efter att de skördats. 300g/l är det samma som vi kört i alla batcher. Lite socker används för att få igång sekundärjäsningen på butelj.” – Stene

Sist men långt ifrån minst vill vi bara poängtera hur satans infernaliskt helvetes jävla snygga de två etiketterna är! De går helt i linje med Akkurats stil, men är också bara allmänt vackra.

Årets All In Beer Fest närmar sig och vi håller på att ladda upp rejält! Ni har väl inte missat vår införintervju med mässgeneralen Lina van der Zwan, läs den annars! Vi på Surisarna har ju ett lite extra gott öga till surare ölstilar och har därför kikat lite extra bland utställarna för att se vilka som kan stilla vårat sug. Nu är snart alla ölen utannonserade men vissa är inte med på listorna utan har avslöjats på annat håll, men kika på All In Beer Fests Facebooksida så får du bra koll på vilka öl som kommer.

1. Jonathan Wakefield
Även om det bara kommer finnas en suröl av Jonathans öl så är det hit vi kommer att springa först. Med bär direktimporterade av Manker och M2, samt en öl gjord av en mästare på Florida Weisses är Cloudberry Stush en öl man icke får missa.

2. Alefarm Brewing
Ni har kanske hunnit läsa vår intervju med Andreas Skytt Larsen på Alefarm, då vet ni vad som väntar. Själva har vi ännu inte prövat något från detta nya danska bryggeri men vi är otroligt förväntansfulla på de öl han har med sig. Mankers omdöme på Funk Orchard har ju satt en viss grund på vad vi kan vänta oss.

3. Brekeriet
Kanske inte alltför oväntat och alltid ett givet stop. Förutom att göra bra suröl så är de rätt trevliga de där bröderna Ek. Vanilj är en udda och rolig suröl som man icke bör missa. Men även Solo, Tourbé och Zuur är rätt så nya öl ni kanske ännu inte har hunnit prova.

4. Brewski
Brewski har ryckt fram i Sverige och skördat succeer med både deras fruktade humliga öl och deras fenomenala Berliner Weisses. Till Göteborg tar man med sig den spännande berlinern Passionate Beating som smaksatts med passionsfrukt och rödbetor, en öl som fick idel höga omdömen i USA. De har också med sig Tropic Sneeze vilket inte skadar, riktigt god den med!

5. Mikkeller
Sex stycken suröl! Läs det igen, sex stycken suröl – två per pass har de med sig. Förutom Spontanmango som inte gjordes i en särskilt stor mängd så har man bland annat med sig Wintermelon och GreenApple. Den är inte nämnd på listorna än men på eventet Mikkeller själva har lagt ut så kommer de även ha med sig senaste samarbetet med Boon!

Sedan bör vi kanske nämna amerikanska Cycle vars bryggare Eric är med och gör surare öl under deras label Orange Belt Brewing, på AIBF ser vi Electric Boots Berliner Weisse. Med sig har de också sina vänner på Angry Chair vars Berliner Weisse 3 Little Birds har hyllats av oss här på MankerBeer tidigare. Tycker ni inte att det låter som ett okey surfält?

Nästa fredag kickar så All in Beer Fest igång och förutom att festen har vuxit ytterligare så är både vi och mässgeneral Lina spända på fler av de nya namnet. Bland dem finner vi danska Alefarm Brewing, ett rätt så nytt namn på ölhimlen. Manker har tidigare provat Andreas Skytt Larsens öl Funk Orchard och vana köpenhamnsresenärer har kunnat finna en eller två öl till och från bland stans bättre ölhak. Men vem är Andreas och vad ser han fram emot inför AIBF, såklart tog vi och hörde efter.

MankerBeer (MB): Tell us a little about yourself. Why did you start brewing and how did you fall in love with beer?

Andreas Skytt Larsen (ASL): During my studies at the university I started coming to the monthly pub quiz at Ørsted Ølbar, I think around 2010. That was the first time I tried a Mikkeller beer. And my mind was blown. Coming from shitty lagers only consumed as a direct mean to get drunk, this was a whole new world to me. And I knew it right away, with the first sip: This would change everything. As time went by I got more and more into craft beer, always exploring new stuff, and the natural next step was to make my own. It was a strange drive that I had not yet experienced until now. At the same time I started working as a bartender and got really into the world of craft beer, read a lot, just craving knowledge. After some mediocre batches I started to get it right and I won a couple of homebrew competitions. Then I just knew that, one day, this would be my future.

MB: What role models do you have in beer?

ASL: As a dane getting into craft beer, it’s hard not to notice a guy like Mikkel. He helped pave the way for danish craft beer. He really put Denmark on the map. It’s hard not to admire the passion and determination. Another that comes to mind, is Shaun Hill. Tasting his saisons was the next big eye-opener for me. Very skillfully crafted beer with a great sense of balance, respect for tradition yet with his own take, with a locally rooted way of brewing and living beer. Hill Farmstead is the sole reason for my passion for Saisons and sour beer.

MB: I have to ask about sour beers, you have made some of your own, are you satisfied with them?

ASL: There’s always room for improvements and an urge to always strive after perfection. But with that being said, I’m immensely proud of what I’ve done so far in relation to brewing sour beer. It has opened up some doors and given us some great opportunities. The feedback has been overwhelming to say the least.

MB: Do you like to push the envelope in the beer scene and how do you work with tradition?

ASL: We don’t have this grand vision of changing craft beer or what ever. The driving force behind Alefarm is to brew locally rooted beer with high international reach, a great story and a firm connection with the local area and community. By getting our own place in January, this will give us the opportunity to work towards that.   Tradition and history has a strong presence in what we do. Though we do feel that tradition exists to be contested and to be able to move toward new ways of doing things.

MB: What beers will you guys bring to the All In Beerfest?

ASL: We will bring some beers from our present lineup, with the exception of one new beer: Favorite Pastime pale wheat ale, Ingrained Practice farmhouse grisette, Funk Orchard dry hopped farmhouse sour, Carry the Sunsphere blackcurrant farmhouse sour (new). On top of that, we are bringing a few surprises.

MB: I have to ask, what beer would you pick if you only could drink one specific beer for the rest of you life?

ASL: Definitely Orval. All day, everyday. A sessionable trappist with funk and complexity. That beer has it all. A classic.

MB: What do you mostly look forward to at All In Beerfest?

ASL: I really just look forward to go tell our story and for people to taste our beer. Generally just having a good time and to meet likeminded people. We can’t wait!

Thank you Andreas! We really look forward to trying your beers!

Vi är många som är taggade inför 3:e upplagan av All In Beer Fest 6-7 november. Lovorden efter tidigare årens fester har varit många och förväntningarna lär vara på topp. För att se vad som sker i år och vad som gjorts annorlunda mot tidigare år passade vi på att ge mässgeneralen Lina van der Zwan en välbehövlig paus för en apelsin och en pipa samt att få svara på lite frågor.

MankerBeer (MB): Vi antar att pressen är stor och att det är mycket att fixa. Hur kommer årets festival skilja sig från tidigare?

Lina van der Zwan (LZ):  När jag läser detta blir pressen större.. haha! Det är en utmaning, men en väldigt kul sådan.

I år har vi utökat och har möjlighet till 1000 personer per varje session, så det är dubbelt så stort som tidigare. Vi försöker ju även alltid hitta några helt nya aktörer, blandat med de något “äldre” vi känner till sedan tidigare. Jag och Pontus var i Barcelona och av en slump ramlade in på bryggeripuben Garage Beer, med jäkligt intressanta öl, så varför inte!! Tillfället gör tjuven liksom 🙂

Vi har mera utländska bryggerier i år än tidigare, samt lite special med USA öl som flygs in för oss, allt för att kunna erbjuda sån´t vi svenskar kanske inte fått chansen att testat tidigare.

MB: En nyhet är att ni i år har många fler bryggerier, vi ser många spännande namn hur tänker ni när ni väljer ut vilka bryggerier som ska vara med på festivalen?

LZ: Ja det är lite klurigt, det finns alldeles för många som vi skulle vilja bjuda, men det går tyvärr inte. Det finns en anledning att vissa bryggerier är på den nivån det är. Det gör helt enkelt fantastisk bra öl, sen kommer det alltid nya bryggerier som vi anser har något på gång, det är jättekul då branschen bubblar och vi gillar att sträcka ut en hand.

Det är mixen som blir så klockren. Vi vet ju tycke och smak är väldigt personligt, men utgångsläget ett är att vi själva gillar deras öl. Vi älskar spännande & intressanta smaker kombinerat med välproducerad hög nivå.

MB: Festivalen har som tidigare nämnts varit en stor succé, vad är era visioner med festivalen lång och kortsiktigt?

LZ: Visionen är att ha kul, främja, öppna för nya & gamla möten, kunskapsutbyte samt ett showroom. Vi älskar som sagt öl, det finns fantastiskt mycket gott världen över, vi vill främja ölkulturen.

Kul är mer kortsiktigt, men väldigt viktigt för oss. Långsiktig blir främja och med förhoppningen om att vara en del av utvecklingen, som sagt öppna för nya kontakter, eller rent utav ny vänskap, både emellan våra besökare och bryggeri.

MB: Av egen erfarenheter vet vi att det är tufft att arrangera större evenemang men vad tycker du är största utmaningen med att få ihop festivalen?

LZ: Haha, det ärliga svaret antar jag. Den största utmaningen är nog mitt egna tålamod! Det dyker alltid upp saker saker i sista sekund som någon glömt meddela, ändringar hit och dit och planering som jag gjort och behöver ändras på. Men jag är å andra sidan inte förvånad då jag vet branschen är lite så här…

MB: Om ni tittar runt i världen är det någon speciell festival ni hämtar inspiration ifrån?

LZ:  CBC i Köpenhamn är ju en festival vi gillar och blir så även svaret, det är alltid otrolig bra bryggerier och stora namn där.

MB:  När det gäller ölfestivaler har matutbudet en tendens att vara lite skralt hur har ni tänkt runt det?

LZ: Jippy,den här frågan har jag väntat på, och jag är superglad att vi fått lov att spärra av ett lite område utanför festivalen för tre food trucks, det känns jättekul att kunna erbjuda ett större matutbud och inte vara så begränsade. Vi kommer ha Tomtoms, Jinx och Two Buns and Meat utanför.

MB: Slutligen är det något speciellt bryggeri vi absolut inte får missa?

LZ: All In brewing så klart! haha!!

Nej men oj, svåraste frågan hitintills..

Själv tycker jag vi har en grymtbra lineup i år, och som jag redan skrivit, bjuder vi in de vi gillar själva. Men jag vet att några ansträngt sig extra mycket och bryggt öl för just vår festival. Sånt som vi aldrig tidigare fått sett, det gör mej extra glad.

Pöhjala har premiär på sin collab med To Øl  -Taanilinn BA tex, båda bryggerierna har imponerat på mej tidigare, så ska bli otroligt kul att se vad de skapat tillsammans. Warpigs, Alefarm. Nej hörru ni, jag kan inte välja ett, för jag är själv nyfiken på alla, sorry för pk svaret, men det är sanningen!!

Tack Lina, hoppas att ni blir sugna på att boka biljett och dyka upp!

Uppe i Söderbärke i Dalarna drog igår  äntligen en av Sveriges bästa ölfestivaler åter igång, Söderbärke Mikro ÖlFestival. En lite minde och mer personlig ölfestival som blandar mer kända namn som Närke, Oppigårds, Malmö Brygghus med nykomlingar som Westerbottens Bryggeri, Walhöll och Bergslagens Brygghus. I år har vi på MankerBeer.com tillsammans med Portersteken blivit ombedda att liverapportera från mässan där vår dag blev idag, lördag.

Så under lördagen kommer ni att finna mig, Suris-Ludvig ute på mässgolvet samt vid vårat “livebord”. Kom gärna fram och hälsa, snacka öl eller vad ni vill. För att underlätta för er läsare kommer vi löpande att uppdatera det här inlägget istället för att posta flera små inlägg från dagen, bokmärk därför den här sidan eller klicka in och uppdatera den då och då för att hålla er a jour med vad som händer.

Vi kommer också att lägga upp lite bilder på vår Facebooksida och Instagramkonto (sök på MankerBeer) så kolla där med!

Nu kör vi!

——————–
Tid: 11:57 Ack några minuter kvar innan kön blir kortare och ölhallarna blir fyllda. Det är en fantastisk uppslutning av lokala stjärnor.

12:00 Den fantastiska bryggaren Andreas Gänställer från Gänsteller Brau och Håge från Närke står och pratar i ett hörn samtidigt som människorna nu väller in. jag ska passa på att prova någon öl innan köerna blir för långa. stay tuned!

12:10 När man anländer får man ett glas av Poppels SMÖF 2015 vilket är en pale ale med Amarillo och Mosaic. En trevlig och ren öl (som vanligt av poppels) . Aromatisk humle med “ta en klunk till” beska (IBU40), helt enkelt en trevlig start på dagen.

12:40 När man är som jag och har en förkärlek till vintageöl, bör man prova de olika lagrade varianterna här på mässan. Nu sitter jag här med Slottskällan Imperial Stout från 2006 i glaset. Mycket mullig arom med lite mossig choklad samt någon ton av mustig svamp. Aromen lovar väl, och det känns som ölen har lagrats med värdighet. När man senare smakar ölen, känner jag igen de lagrade smakerna från många belgare. Estrig och fruktig, istället för mycket av de klassiska stout smakerna har nu blåbär och annan skogsfrukt börjat träda fram. Ölet har en låg restsötma som gör ölen påtagligt torr och mycket behaglig. 4,1/5 helt klart mer än godkänt!

13:25 Jag stötte på två killar från vad säger “Sveriges minsta mikrobryggeri?” Sandt brewery ifrån Varberg, det är kul att man behöver åka från Göteborg till Dalarna för att smaka på öl från Varberg. En Tomat Saison som faktiskt var förvånande bra. En ren Saison utan felsmaker och en ton av tomat i näsa men även eftersmaken. En tydlig pepprig smak med alla de härliga Saison aromer, jag hade velat kombinera denna öl med en klassisk caprese sallad (tomat, mozzarella & basilika). 3,6/5

14:40 precis varit på seminarium med Rick Gordon, ordförande i Svenska Ölfrämjandet, han talade om deras nya profil och hur de tar ställning i politiken kring mikrobryggdöl. Skattelättnader för mikrobryggerier är det som han verkar brinna mest för, men debatten var het och många frågor berördes. Vad han gjorde klart var att Ölfrämjandet nu är något att räkna med och kanske även stödja!

15:00 När man står här på SMÖF och beställer öl finns det gratis knäckebröd att ta av och förtära. Fantastiskt då det klingar an det lokala, då brödet kommer från Skedvi några mil härifrån, knäckebrödet renar paletten och man blir redo för en ny öl eftersom man har neutraliserat smaklökarna något.

15:35 Nu sitter jag med ytterligare en gammal öl från slottskällan, Kloster från 2005! 10 år har bara gjort denna ölen bra, den har en lätt kropp med stor smak. visst finns det en restsötma, men inte lika söt som den är vid buteljering! Russin och dadlar en aningens oxiderad men inget som stör speciellt mycket. snart ska jag med flera döma fram årets “ölskum”!

17:00 Nu har jag med flera dömt i tävlingen “guldskum” blandad kvalité på ölen som det är genomgående i festivalen. Trevligt och kul var det i alla fall att döma öl jämte öldomargurun Janko! Vinnaren utses 20:00 så läs det lite senare…

17:30 Nu orkar jag inte prova så mycket nytt längre, jag vill dricka öl. Denna sociala dryck som ibland ska drickas i stora glas och stora munnar. Just nu är det vad jag vill ha, så jag dricker självrunnen tysk kellerbier från Brauerei Liberth Hallerndorf, Fantastiskt! enkelt, gott och så där okomplicerat komplicerat!

20:00 Nu har jag varit på två seminarium ett med Janko som pratade om Tysk öl och då framförallt öl från Franken, mycket intressant. Senare var jag på ett seminarium som Andreas Gänsteller höll i, också väldigt intressant. men jag har inte tid och sitta här och skriva för nu ska priset Ölskum kronas.

20:10 nu är guldskums vinnaren krönt och i år blev det Bryggverket som vann med sin öl Hagelbössa Dubbel-IPA. Grattis till er!

22:00 Nu har det blivit så att jag hänger med ett gäng lokala stjärnor bland annat Skinna-Jens! Fantastiskt sköna och trevliga, han hembrygger och man kan föra sofistikerade samtal kring öl med gruppen. Helt enkelt en trevlig kväll på en festival! Fyllenivån är påtaglig, men de flesta som är överförfriskade har gått hem. Samtidigt som en man i 50-års åldern vinglar förbi två damer i 20-årsåldern och raggar, såklart misslyckas han fatalt med sina försök till charmigt leende.

Vi tjatar och tjatar, men är inte det en del av passionen? Det är lite som att vara nykär. Man slutar tänka på det en sekund sedan ser man en spik, tankarna snurrar runt i huvudet, och sedan pang är man där igen. Vart hamnar vi då? Jo Cantillon, Cantillon och Cantillon.

För att beskriva kärleken till drycken och till just det här bryggeriet så kommer vi att berätta mer om en av de sakerna som tar Cantillon till det allra heligaste rummet – Det är experimentlustan. Jean Van Roy har genom åren gjort många olika lambics med druvor. En del har gått ut till marknaden medan andra aldrig når längre än att bli experimentbatcher. Vi tänkte börja med de mest välkända samt ett par specialvarianter för att i del 2 köra vidare på ytterligare speciallambicer med druvor.

De två mest självklara lambicsen att nämna i sammanhanget är  St Lamvinus och Vigneronne. St Lamvinus är en druvlambic, lambicen har tillsammans med merlotdruvor lagrats på merlotfat, en fantastisk öl att lagra men även att dricka färsk! Otroligt komplex i glaset, ofta lite lila-skimmrande till färgen när den är färsk, men nästan “gueuze-gul” när den har legat några år. St Lamvinus har också gjorts i ett par olika varianter. 2003 gjordes den på portvinsfat vilket ger ölen en annan karaktär, samtidigt som mycket av den tydliga fatkaraktären försvunnit med åren. Numera nästan legendariska svenska ölkrogen Akkurat har även de haft en special med Cabernet Sauvignon-druvor istället för de klassiska Merlotdruvorna. Tyvärr tror vi att de numera är slutsålda.

Vidare till Vigneronne som man kan kalla vitvinsvariationen av St Lamvinus. Som ni förstår är den gjord med vitvinsdruvor, närmare bestämt Muscatdruvan, vilket också står för fatlagringen. Även här finns det en specialvariant som är gjord till Akkurat 2004 och där Muscatdruvorna byttes ut mot Chasselasdruvor. Även denna är lagringsbar men inte i samma utsträckning som St Lamvinus. Personligen uppskattar vi det här ölet mer färskt än de lagrad, den brukar enligt oss peaka efter en 2-3 år. Där någonstans har du kvar tydliga inslag av druvan men känner också mer av den mustiga smaken av lagrad lambic. Cantillon

Då är det dags att kika vidare bland de lite mer okända och kanske enligt vissa mer intressanta ölen som tillverkas nere i Bryssel. Först ut som en liten blänkare kommer vi direkt att tänka på det väldigt okända ölet Cantillon Chardonnay. Det är en lambic som har legat med druvmusten från Chardonnaydruvor (till skillnad från själva druvorna) från en belgisk vingård nära den franska gränsen i väst. Ett första experiment som Jean har gjort som han lät oss Surisar och Manker prova när vi varit på plats. En lite tjärv gräsaktig smak som dekanterades av Jean för att den skulle öppna upp sig. En ovanlig sak att göra i ölvärlden, även om många öl faktiskt tjänar på att luftas, framförallt lagrad öl och kanske i synnerhet lambic. Väl luftad har den ändå kvar lite bittra, kryddiga toner som först är något obalanserade men som sedan börjar ta sig, men då jämför vi också med andra druvlambics. Detta är inte den första lambicen Jean har gjort med druvmust utan redan 2011 gjorde han en experimentell batch med must från Gewürztraminer som tillsattes en gueuze – Gueuzetraminer. Det finns bilder på flaskorna men vare sig vi eller någon vi känner har sett, eller för den delen provat en.

Vidare finns det en fantastisk öl som heter Cantillon Vin Jaune som vi fick äran att prova. För en ära är det. då ölet egentligen bara har serverats på en särskild mat- och dryckesfestival samt på en speciell provning i USA. Vin Jaune är ett vittvin från östra frankrike i distriktet Jura, eller snarare ett gult vin som namnet på franska betyder. Om du gör en lambic med ett vin som är så bra och komplex, då kommer resultatet att bli helt fantastisk komplext! Jean själv verkligen älskar den här typen av vin och berättade passionerat om hur, när och var han brukar besöka Frankrike för att kunna prova på vinerna. Just förståelsen för den här typen av vin är vad han önskar att fler ska ha och särskilt de som föräras att få prova på lambicen. Hur är den då? Var ska man börja? Oerhört komplex i både arom och smak. Det var som att gå runt i en labyrint och varje gång du hittat en ny korridor kommer nya smaker och/eller dofter.  När vi först fick varsitt glas i handen från Jean så började Ludvig analysera och först senare försöka förstå alla dofter. Det var rå selleri och fänkål, stjärnanis, svartpeppar, mandel, högalkoholer, spiskummin, muskot, sötlakrits. Smaken innehöll de flesta av komponenterna ovan nämnda men med tonvikt på selleri och fänkål. För doften skulle jag säga att en vanlig “curry” är den bästa förklaringen. Visst låter det som en kryddblandning på något Indiskt hak på hörnet, men vi enades om att detta är en av de smak- och doftmässigt komplexa öl vi någonsin fått prova.

Som ytterligare exempel på druvlambics så tycker jag att man ska nämna Drie Fonteinen Druiven Geuze, delvis för att det inte är Cantillon och delvis för att den är makalöst häftig som öl. De har haft denna öl på Akkurat och den har inmundigats både en, två och tre gånger av oss. Ölen är föregångaren till Drie Fonteinen Malvassia Rosso, men ska enligt vad jag förstått vara annorlunda, men detta är inte bekräftat och det finns olika källor till vad som är sant. Hursomhelst smaken och doften var mycket subtil och detta troligtvis på grund av att den var så pass gammal när den förtärdes. Vilket gjorde att det smakade mer åt en vanlig geuze än en druvlambic som den faktiskt är. Det fanns nästan lite sötma kvar i smaken, även om detta nog mest var inbillning då det nästan är omöjligt att det fanns någon sötma kvar. En godissmak som blandades med lambicen, det var en del russin i doft och smak som troligtvis kom ifrån druvorna. Ett lysande exempel på hur annorlunda lambic kan vara.

Vi tackar för oss för nu och återkommer med del 2 som går igenom öl som Cantillon Bourgogne, Goldackerl, Riesling, Don Quijote med fler.