MankerBeer.com

Efter ett par veckors väntande så är en av årets roliga ölhändelser för alla stockholmare igång om någon timme (f.o.m klockan 15). Efter SBWF och OT’s Micromerica så är Sorbons USA-veckor något att se fram emot. I år har man laddat upp rejält med flertalet exklusiva öl som finns för första gången någonsin på svensk mark. Festivalen pågår f.o.m idag till 23’e juni och förutom nedanstående öl är det lite väl flottig men amerikansk mat, läsk och allt annat. Jämfört med många krogars “specialveckor” så är det kul med några som vågar gå all in och slänger ut allt icke-amerikanskt och även vågar ha efterrätter som friterad snickers och 1kg burgare med extra allt. Enda jag saknar är poppers som tydligen tog för mycket plats i fritösen, synd då de är förrädiskt goda. Går att följa dagarna här eller här.

Jag drar dit vid 5-6 idag och om någon är där så håll utkik efter en halvskäggig typ med en “manker”-pikettröja.

Galen öllista
Budweiser
Flying dog Horn dog arleywine
Flying dog snake dog ipa
Flying dog classic pale ale
Flying dog oldscratch amber lager
Flying dog road dog porter
Flyibg dog double dog double pale ale
Flying dog Kerberos tripel
Flying dog gonzo imperial porter
Flying dog Raging bitch ipa
Flying dog wild dog barrel aged gonzo
Flying dog in-heat wheat hefeweiss
Flying dog Tier bite golden ale
Weyerbacher blithering idiot barlewine style ale
Weyerbacher double simco ipa
Weyerbacher heresy barrel aged imperial stout
Tree floyds Pride & joy mild ale
Tree floyds alpha king pale ale
Tree floyds Gumballhead wheat ale
Tree floyds Dreadnaught imperial ipa
Tree floyds Lord admiral nelson strong bitter
Tree floyds behemoth barleywine style ale
Tree floyds hvedegoop wheat wine
Tree floyds oatgoop oat wine
Tree floyds ruggoop rug wine
Smuttynose ipa
smuttynose big A ipa
smuttynose robust porter
Fifty fifty concentrated evil belgian style ale
Moylan´s old barleywine
Moylan´s kilt lifter scotch ale
Moylan´s hopsickle imperial ipa
Moylan´s dragoons dry irish stout
Moylan´s ryan sullivan´s imperial stout
Marin brewing co marin old dip sea barleywine
Beer republic racer 5 ipa
Beer republic hop rod rey sesonal ale
Beer republic big beer black stout
Cigar city either black ale
Cigar city or black ale
Cigar city boliat imperial nut brown ale
Dark horse brewing co perkulator coffe bock
Dark horse brewing co Crooked tree ipa
Dark horse brewing co tres bluberry stout
Dieu du ciel Aphrodisiaque kakao & vanilla stout
Dieu du ciel Corn du diabole ipa
Dieu du ciel Péché mortel coffey stout
Dieu du ciel Rigor mortis abbey ale
Dieu du ciel Rosée d´hibiscus wheat
Dieu du ciel Equnoxe du printemps scotich ale
Dieu du ciel Derniére volonté
Dieu du ciel Solstice d´hiver barleywine
Thomas creek five ipa
Thomas creek up the creek brutal ipa
Rogue american amber ale
Rouge saint rouge dry hop red ale
Rouge brutal bitter
Rouge XS old crustian barleywine style ale
North coast old rasputin imperial stout
North coast acme ipa
North coast Red seal ale
North coast brother thelonius belgian style abbey ale
North coast le merle belgian style saison
Avery out of bounds stout
Avery ipa
Avery white rascal witte beer
Avery carma belgian style pale ale
Avery the czar imperial stout
Great divide titan ipa
Great divide yeti imperial stout
Great divide old ruffian barleywine style ale
Great divide hercules double ipa
Dogfish head 90min ipa
Dogfish head festina peche
Dogfish head world wide stout
Dogfish head paulo santo marron
Victory hop devil ipa
Victory hop wallop double ipa
Victory storm king imperial stout
Left hand imperial stout
Left hand Haystack wheat
Left hand sawtooth ale
Left hand milkstout
Left hand black jack porter
Founders double trouble imperial ipa
Founders reds ray
Founders centennial ipa
Founders imperial stout
Founders pale ale
Green flash west coast ipa
Green flash hop head red ale
Stone/jolly pumpkin/nohne hollyday ale
Sierra nevada Stout
Sierra nevada torpedo xtra ipa
Sierra nevada pale ale
Sierra nevada porter
Sierra nevada bigfoot barleywine style ale
Sierra nevada 30th black barleywine ale
Sierra nevada 30th imperial helles bock
Sierra nevada 30th grand cru
Stillwater artisanal celler door
Stillwater artisanal autumnal
Stillwater artisanal existent
Anchor porter
Samuel adams imperial whitte
Samuel adams imperial stout
Samuel adams imperial double bock
Samuel adams honey porter
Samuel adams cream stout
Samuel adams black lager
Samuel adams utopias
Port brewing Old viscosity
Port brewing older viscosity
Port brewing mongo
Port brewing hop 15
Port brewing santas little helper
Brooklyn east ipa
Brooklyn brown ale
Brooklyn black choklat stout
Ommegang abbey style ale
Sother tier harvest ale
Sothern tier choklat imperial stout
Sothern tier mokha imperial stout
Sothern tier oatmel imperial stout
Sothern tier oak aged un earthly imperial ipa
Sothern tier gemini
Hoppin frog hoppin to heaven ipa
Hoppin frog mean manalishi double ipa
Hopping frog B.O.R.I.S oatmeal imperal stout
Uinta tilted smile
Uinta crooked line detour double ipa
Uinta crooked line labyrinth black ale
Shorts brew aorta ale
Shorts brew imperial carob stout
Shorts brew abnormal genius
Shorts brew ginger in the rye
Ska brewing ten pin porter
Ska brewing esb
Ska brewing modus hoperandi
Oscar blues dales pale ale
Oscar blues old chub scottish style ale
Oscar blues gubna imperial ipa
Oscar blues ten fidy imperial stout
Oscar blues gordon imperial red ale
Left coast hop juice
Eel river raven´s eye
The bruery 2turtle doves
The bruery saison de lente
The bruery orchard white
The bruery trade winds
Pretty things jack d´or
Tommyknocker imperial nut brown ale
Saranac pale ale
Anderson valley winter solstice
Lost abbey serpent stout
Sly fox 113 ipa
Sly fox incubus tripel abbot style ale
Ale smith horny devil
Ale smith grand cru

Där var det slut.. satan vad mycket man vill ha av detta!

Gårdagens beer makers dinner med Jon E Gunnlaugsson (ägare och en av de som startade bryggeriet 2007) vart riktigt trevligt och så fort jag kommit hem från jobbet idag så följer en riktigt lång och intressant intervju med honom. Själva middagen på O’Connors uppe i Uppsala bjöd på fyra olika rätter med en extra osttallrik som dessert och för att visa bryggeriets rökstout Lavas breda smakregister. Det var oerhört intressant att se hur väl vällagad enkel mat passade så oerhört bra med bryggeriet tämligen “simpla” öl. Ser man på många ståtliga BMD’s så är det sjuttioelva rätter och tretton öl. Här var det fyra + en rätt och 4 olika öl där nästintill samtliga närvarande verkade förvånade över hur bra ölen passade till mat. Vissa röster verkar ofta vara lite skeptiska till islänningarnas öl och kalla deras Skjalfti för lite tråkig. Troligen ser dessa enbart till ölets felaktiga märkning som eurolager och märker inte att det är en California Common med rätt brett register. Detsamma gäller bryggeriets witbier-variant Freya som egentligen är lite för mild men som tillsammans med en färsch fiskrätt visade sig vara oerhört bra. Det är såna här parningar som gör att vanliga människor kan få upp intresset för öl hemma, genom att göra välgjord bra och enkel mat med öl som inte kräver särskilt mycket. Så nöjd och belåten var jag då jag tog tåget hem på kvällen.

Kan även sukta lite med Lavatryffel med fikon med Lava till. En sagolik mix som smalt i munnen och den gräddiga chokladtryffeln suddade bort lite av rökigheten i ölen samtidigt som all karaktär var kvar. Utöver maten så bjöds det på historier och lite kuriosa om bryggeriet. Det, maten, ölen och min dag med Jon kan ni se fram emot att läsa senare, förhoppningsvis redan imorgon! För er som har möjligheten kommer det även vara en sista BMD med bryggeriet på Åland nu på lördag.

Äntligen ett släpp på Systembolaget som jag sover mig genom. Visserligen har jag ett par öl jag verkligen vill ha, men jag tror att de flesta är mer sugna på BrewDog‘s IPA is Dead mer än belgisk suröl. Så får traska ned till bolaget om någon timme och plocka på mig lite. Hoppas ni som snabbt begav er till era lokala alkoholbodare fick det ni var ute efter? Sedan bär det av upp till O’Connors i Uppsala för en BMD med Ölvisholt Brugghus där jag även hoppas göra Manker Beer TV Episode 2. Egentligen vill jag göra fler av dessa avsnitt, men det är så mycket lättare med en kameraman så vi får se hur det blir med den saken. Men något kommer publiceras om någon dag om middagen. Oavsett så blir det lite “live-facebook’and” från kvällen, så kika in på Facebookgruppen om ni vill veta mer.

Men ingen onsdag utan amerikansk öl är ett påhittat motto som jag nu delar med mig av. Samtidigt är jag lite småtrött och väljer och vrakar mig fram till att dela med mig av Three Floyds Pride & Joy Mild Ale. Mild Ale kan väl beskrivas som en lättare amber ale, amber ale som annars är en rätt bråkig ölkategorti som kan sträcka sig från humligare ale’s till mer karamellmaltiga ditos. Mild ale’s ligger egentligen om man följer deras brittiska ursprung på mellan 3 till 3.6% i alkoholstyrka och då denna klockar in på 4.88% så är den inte helt stiltypisk. Det här är Three Floyds lättare session ale och även fast det kan vara trevligt i sig självt så måste det ju prestera.

Three Floyds Pride & Joy Mild Ale

Utseende: Lätt dovt varm persikofärgad vätska med stort skum med minimala till mellanstora bubblor som poröst lägger sig som ett rebelliskt stort lock innan det sjunker ned.
Doft: Blomster, citrus fruktig karamellkola är väl vad den egentligen något snälla doften erbjuder. Lite nyslaget torrt gräs och humle anas också i olika skeenden av doftutvecklingen. Det finns mer där i doften men det är ingenting som sticker ut utan det anas bara lite mer frukt och kanske även lite mer söt malt.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra. Smaken är mild, lätt men har en ändå en lite fruktpajig karaktär. Det är lite mild beska, lite snäll smak och överlag rätt nedtonat. Beskan sätter inga större spår mer än att den virvlar runt, tar ett besök till posten, kommer tillbaka, går på vinden och försvinner. Det är mycket mild citrus som korstats med en släng tropisk frukt och en vattnig känsla.

Betyg? – Bra-. Som session ale okey, då kanske dess läskande och tunna stuk fungerar med en beska som ändå hänger kvar och smaker som håller sig lite nedstämda. Men egentligen ingenting som sätter avtryck. Mest nog för att den är så tunn, hade den haft mer kropp så. För doften är trevlig och den har en viss charm. Men smaken faller lite för lätt.

Missade ni att läsa om Sierra Nevadas 30th Anniversary-öl så har ni chansen att läsa om de två “sista” delarna här och här. Tycker fortfarande debatten om eurolager är värd att lyfta fram, så kika här en gång till.

Efter en middag med St Eriks Pale Ale och örtkryddad fläskfile så inser jag hur bra komplement St Eriks öl är till mat. Den oerhört fräscha citrusen som är genomgående i allt Jessica gör visar hur bra de här ölen är på sommaren, till mat och för att bara dricka om man vill ha något läskande! Bra gjort igen! Blir att öppna Sommar ale’en imorgon! 

Nä, nu såhär en solig tisdagkväll så vill jag passa på att hylla lite nya svenska bryggare.

Dels var det mer svenskt än danskt på prispallen i årets Mikkeller Hop Bomb Challange. Priscermonin hittar ni här och på tredje plats kom svenske Christian Kapusta från Malmö med sin Squash IPA. Tvåa kom de gamla stonerrockarna bröderna Lund som brygger under namnet Sea-Goat med sin PIPA (?) medan det vart danskt högst upp me Sören Davids som vann med sin Simpsons IPA. Synd att det inte vart svenskt på prispallen då vinnarölen bryggs och säljs ut. Hade varit kul att prova samtliga dessa dock!

Mer svenska vinnare blev det i form av Janne Sandström och Per Andersson som inte bara har vunnit Hembryggar SM utan nu även Mesterskab i Håndbrygning 2011. Deras Bäckvägen Barley Wine måste nu ges ut till masan tycker jag. När ska de sluta röna såna trevliga framgångar? Stort grattis även till dem! Det blev även mer poletter till Sverige i samma tävling då även bronsmedaljen gick till ett bryggarlag från Uppsala! Läs mer här!

Riktigt kul med dessa svenska framgångar som verkligen visar att svenska hembryggare är riktigt bra på vad de gör! Nu väntar jag bara på att man ska få en möjlighet att prova dessa öl i någon form, så förbaskat sur att jag missade Hembryggar SM.

Ja, nu har diskussionen avtagit något från gårdagens rätt olika åsiker om eurolagerns vara eller icke-vara. Jag kan bara avrunda med att tycka att alla har rätt på sitt sätt. Eurolager kommer aldrig vara annat än eurolager, dock kan ljus öl och lager fortfarande vara bra. Men en eurolager har begränsat smakregister och visst kan den vara bra sett till öltypen, men öl som Fagerhult ska inte promote’as. Som jag skrev, ölen kostar lika mycket som Cheap Thrills men är starkare. Har aldrig hört någon tala gott om Cheap Thrills, men nu är plötsligt öl som den fullt acceptabla? Nej, min åsikt är att ölkultur bör spridas. Inte i något “nördigt” omgång där extremöl pråckas på folk, utan att man kan tippsa om bra ales eller lite smakrikare pilsners eller lagers till grillningen istället för en smaklös skitöl. Det ger en felaktig bild att måla upp dem som balanserade och smakfulla öl när de saknar båda. Aja, nog om det nu.

Vi fortsatte gårdagen med Sierra Nevadas 30th Anniversary Series och Jack & Ken’s Ale och det är i den ådran jag tar vid idag med den sista delen av deras 30-årsserie – Sierra Nevada Our Brewers Reserve Grand Cru. På förhand var det här den jag såg fram mest emot. Det är en speciell blend av eklagrad Bigfoot, Celebration Ale och en färsk Pale Ale som alla läggs tillsammans för att sedan blir ordentligt torrhumlat. Det finns inte så mycket mer information om denna öl utan det är bryggargänget som gjorde de andra ölen gemensamma slutprojekt.

Sierra Nevada Our Brewers Reserve Grand Cru

Utseende: Lite lätt orangefärgad vätska.
Doft: Som en ekad barley wine som ena stunden visar upp bärig doft med fin beska som övergår till lite elegant fruktig  pale ale och slutar med mer beska. Jag tycket att man känner de olika ölen som används och alla bidrar med något. Detta låter lite som om man säger vad det doftar efter vad som är i, men jag tycker verkligen att karaktären från samtliga nedblendade öl finns där. Kan också vara för att Sierra Nevada har varit mitt favoritbryggeri.  
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Känns som att den börjar med celebration med den rätt välhumlade smaken som går över till bär, malt och bigfoot där man också anar lite vanilj och trä. Lockande beska som sedan blir lite våthumlad och skönt gammal. Även smaken har lite av allt och jag tycker det är ihopvävt väldigt fint, sedan kanske man hade velat ha mer av något. Men liktväl, för en blendad öl likt denna så är jag väldigt nöjd. 

Betyg? –Bättre(+). Jag gillar det även fast jag nästan förväntade mig lite mer. Den är komplex och har lite av allt och det går ihop rätt bra tycker jag. Sedan att den kanske inte var riktigt prisvärd är en annan sak.

För de som missade dagens inlägg om eurolagerns vara eller icke vara så kan ni läsa det inlägget här.

Tyvärr kommer jag nog aldrig förstå det där med eurolager då det motsvarar foppatofflor, uselt vin och hembränt, saker som har ett syfte men som oftast aldrig blir okey. Sedan finns det bra lager, vissa ljusa lageröl har viss smak, är läskande och bra. Men öl som Fagerhult, Åbro Lejon, Cheap Thrills eller Sailor kommer tyvärr aldrig hamna på min lista över smakrika eller balanserade öl.

Så vi tar sikte och firar av någonting rejält istället! En av de där bjässarna från Sierra Nevada som var orimligt dyra men samtidigt väldigt åtråvärda när Wicked Wine släpat hit dem. Den öl som vi lägger under luppen nu är en black barleywine där man tagit hjälp av Jack McAuliffe från New Albion Brewery (i Sonoma Valley i Californien, lades ned 1982). Han var liksom de övriga som varit delaktiga i denna 30-årsserie en mikrobryggarhjälte och den här ölen sägs då vara tillägnad de öl han brukade göra förr. Kraftig, mörk men smakrik är ledorden. Läs mer på 30års-seriens egna hemsida.

Jag gillar verkligen Sierra Nevada’s 30th-series och även fast de vart lite dyra på Systembolaget och på krogarna så är de riktigt välgjorda öl. Det tog verkligen ett bra tag innan jag förstod stouten (Fritz & Ken’s Ale) som verkligen är en homage till stouts och hur de var förr. Jag tycker att man har lyckats blanda historia med moderna metoder och ändå ha kvar en viss charm. Hade flaskorna kostat 120kronor och varit något mindre hade det inte blivit samma ibland tudelade omdömen om att de inte är prisvärda. För de är likväl väldigt bra öl som jag tycker är ett fint exempel på hur öl har utvecklats och hur amerikansk ölkultur ändå hela tiden utvecklas..

Sierra Nevada 30th Anniversary Jack & Kens Ale

Utseende: Rödstrimmig vätska med litet ljust skum. 
Doft: Superfin barley winedoft med bra kraft utan att bli spritig. Strävt gräs hånglar upp söta bär med utsökt maltigt läppstift. Den är lite av allt, len, mjuk och söt men samtdigt med en lovande beska. Maltsötma men ändå nyanser av humle, karamell och choklad men ändå citrus och lite mörkt – ja något för alla, lite av allt.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Växer upp i munnen men håller kvar en mjuk och smakrik karaktär. Lätt men kraftig, precis som i doften med ordentlig smak från  rostad malt, aska och mörka barley wine-bär. Bränd malt men med en sötma som inte känns så nattsvart. Som en humlad mörk porter med desto mer beska och restsötma än vad man förväntar sig.

Betyg? – Bättre. Lite speciell med mörkare karaktär än vad man är van vid. Drar åt porterhållet men med mer tyngd och en charmig sötma.