MankerBeer.com

Så hade dagen kommit nu i helgen för vår ölprovning, dessvärre föll en av oss bort varpå vi fick mer att dricka och därmed orkade med mindre. Desto bättre har vi fler godsaker kvar.

inte bara fann vi lite gammal öl som stått kvar sedan sist, typ Bath Ale Festivity Ale, Sierra Nevada Aniversary Ale 2008, Fullers Reserve Oak Aged Ale 2008 m.fl utan vi insåg även att min flaska Brooklyn Hopfen-Weize hade lite “kul” innehåll.
Den såg nämligen ut såhär:

Oh, well, vad dracks då? Jo detta:

Btw vill jag berömma Elias för musiken som han fått av David först!
Bra skit som satte stämningen för en trevlig kväll!

Först ut var Grebbestads Lunator

Skum: Små bubblor, mjukt, faller bort rätt snabbt
Färg: Väldigt ljusbrunt
Doft: Malt, lite syrligt, lite kola
Smak: Lite smörigt och maltigt med viss humlighet, mjuk och lite torr eftersmak och kola
Betyg? – Bättre

Sedan kom då den lite olyckligt “jästodlade” Brooklyn Hopfen Weize

Skum: Stort och fluffigt, inte bara pga den enorma kolsyran som bildats
Färg: Grumligt och gult som mangojuice
Doft: Mango, persika, massa humle och sist lite vetighet.
Smak: Kraftigt med tropiska frukter, ökad alkohol än sist, sedan jäst, jäst och jäst
Betyg? – Bra, trots jästkalaset.

Sedan? Haandbryggeriet Ardenne Blond

Skum: Rätt litet, faller fort bort, litet litet lock
Färg: Ljusorange’t
Doft: Kryddigt, peppar och lite frukt
Smak: Peppar om och om igen, liten beska som växer och god kolsyra. Rätt intensiv smak.
Betyg? – Bra, har dock svårt för saison’er

Sedan gick vi in på lite mörkare saker och först ut var Nogne O:s Underlig Jul

Skum: Litet men rätt mörkt skum
Färg: “Brunbrunt”
Doft: Glögg, lite stout’igt och vinösa toner á la porter, ändå mycket mörk malt
Smak: Lite blommigt, glögg, mycket glögg, lite trä, enbär och rätt mjuk munkänsla
Betyg? – Bra, intressant smakblandning som växer lite på en.

Sen en av kvällens “vinnare” Haandbryggeriet Dark Force

Skum: Mörkt, stort skum som sakta bubblar ned. Mkt kolsyra
Färg: Kolsvart
Doft: Stout, mkt kaffe! Maltigt och lite whisky.
Smak: Speciell munkänsla, men vad god! Syrligt, lite “ljusare mörka” frukter, väldigt mycket kaffe, lite likörchoklad. Bränt och lite lätt whisky!
Betyg? – Bäst!, Alla vi 4 enades om att det var en av de bästa under kvällen

På tur vart Port Brewings Old Viscosity

Skum: Litet, sjunker till ett fint lock
Färg: Mkt mörkt
Doft: Kaffe, rostad malt, mycket malt, ngt lite småsött i bakgrunden.
Smak: Mysigt, rätt stark – både i styrka och smak. Smakar som cappucinoglass, lite “rom-och-russin”-söt eftersmak
Betyg? – Bättre

Så hade vi kommit till öl nummer 99 här på bloggen, vilket föll på Lost Abbey Inferno Ale

Skum: Lätta bubblor, lite som humlebubblor, sjunker lätt
Färg: Guldigt
Doft: Lite jäst, fruktigt typ mandarin
Smak: Fruktigt, rätt lätt eftersmak, typisk belgisk’aktig
Betyg? – Ok/Bra, fortfarande svårt för denna typ av öl, men vart rätt god

så slutligen, # 100 på bloggen, föll på Three Floyds och Mikkellers Oatgoop

Skum: Vitt, poröst och bubbligt, lent och fint
Färg: Ljust orange
Doft: Gott, persika, mandarin, blött havre
Smak: Havre, lite nötighet, viss vinös smak, liten efterbeska. Hade förväntat mig mer smaker. Haveinblandningen gör den rätt fyllig.
Betyg? – Bra

Japp, långt inlägg, korta recensioner, mer att komma någon annan gång. men men.

Blir lite paus inför sista julölsduellen och det “firades” med att min kära flickvän och jag drog ut på stan för att besöka diverse blandade vattenhål. Tanken var mer inställd på vin och drinkar – men likförbannat blev frågan “vad har ni för flasköl” rätt vanlig. Dock visade det sig att vi råkat välja ett par ställen med rätt trevliga flasköl – nice.

Vi började på Monks (mitt förslag) och sedan ledde kosen oss vidare till lite mer “propra” ställen.

vad dracks då?

På monks blev det: Samuel Adams Irish Red Ale:

Skum: smågräddigt och lite fluffigt som sakta sjunker ned

Färg: ljusbrunt, lite bärnsten

Doft: mmm, mkt nötter, toffee och lite mörka malt toner. Även en viss beska

Smak: Lätt gräddaktigt i känslan, nötighet och kola finns det gott om. Samtidigt är den lite som andra Samuel Adams att den är rätt tam och utan stuns. Bra smaker dock.

Betyg? – OK

På Inferno i stockholm som även inhyser gamla Hattori Sushi (superb sushi) finns det spännande märket Nest Beer från Japan som jag sett men aldrig testat då jag varit där, tills nu.
Blev på bartenderns inrådan att testa en Nest Beer Red Rice, en öl brygd på rödris

Skum: Inget alls

Färg: Grumligt gulrött

Doft: Lite vete, men med mycket större maltighet, lite lambic vs veteöl vs sour ale typ. Och då är det ju enbart ris egentligen.

Smak: Kall kolsyra och fin fyllighet. Ingen riktigt särskild smak, lite sursyrligt och “rent”. Beska utan att bero på humle. Väldigt läskande öl. Väldigt trevlig öl, mer intressant än något man vill avnjuta.

Betyg? – Ok+, plusset för det roliga med det.

Efter liten drinkspaus blev det så dags för kvällens sista öl. En öl jag konstigt nog inte druckit förut, men som jag nu är glad att jag druckit.
Slottskällans Pale Ale, en ekologisk pale ale på “bara 5%”.

Skum: Väldigt litet men lämnar ett fint litet lock.

Färg: Ljust brunrött

Doft: Nötighet, väldigt enkelt men elegant och med inbjudande dofter.

Smak: Kraftigt, mycket fylligt för att vara 5%. God nötighet som balanseras otroligt elegant och inte gör den enkel, snarare vägs den upp av lite pommerans eller apelsin och lite annan fruktighet. Samtidigt som humleheten uteblir så fortsätter smakerna att gotta sig.
Nä, blev riktigt glatt överraskad.

Betyg? – Bättre, dricker den gärna igen.

Det vart de ölen det. Ikväll vankas ölprovning med en hel radda godsaker vi önskar få i oss. Får se får se. En bra ölhelg helt enkelt!

Näst sista duellen och den jag sett fram minst emot – belgarna. Har alltid haft svårt för belgisk öl, vet inte riktigt varför, men något är det. Färggranna flaskor om inte annat. hmm.

Först ut var Corsendonk Christmas Ale:
Belgisk strong ale på 8,5% och i en färgglad 25cl flaska. well well.

Skum: Högt, väldigt poröst och fluffigt och som hyffsat snabbt försvinner

Doft: Apelsin, lite kryddor, maltig och söt. Och som vanligt – jäst.

Färg: Brunrött

Smak: Apelsin får jag det först till, lite söt citrus och alkohol som till en början inte är för stark. Syrlig och smakfull utan att smaka för många olika saker. Gillar styrkan i den men ogillar som vanligt jästigheten.

Betyg? – Ok+, kunde tyckte värre om den. Men var helt okey. inte mer, inte mindre.

Näst på tur vart Nostradamus:
9%’ig belgisk strong ale i en rätt flummig flaska den med.

Sku: Högt skum som mjällt faller bort

Doft: “belgiskt”, alkohol, lite citrus och apelsin här med.

Färg: Ljust orange/rött

Smak: Fruktigt, inte så jäsigt som jag belgare i mitt tycke är utan snarare med lite goda smaker av mandel och amaretto. Alkoholen stör knappt trots styrkan utan ger bra kraft i smakerna. Lite mer smakfull än Corsendonk’en.

Betyg? – Bra, skulle nästan kunna dricka upp den andra flaskan jag har kvar.

Förlåt alla ni fantaster av belgisk öl, jag föredrar amerikansk så mina utlåtanden denna gång kanske är lite okunniga och vinklade. men men.

Imorgon är det dags för stora ölprovningen och då bjuds det på detta, troligtvis i denna ordning:

Grebbestads Lunator
Brooklyn Hopfen-Weize
Ardenne Blond
Haandbakk
Norwegian Wood
Underlig Jul
Dark Force
Old Viscosity
oatgoop
Inferno
Judgement Day.

kan nog bli gott och tror inte jag glömde någon.

Decembersläpp var det, så till regeringsgatan blev det.
kön ringlade för långt för att jag skulle orka vänta vid den. tog en kaffe i väntan på öppning och gick sen helt sonika förbi kön, förklarade att jag skulle ha öl till de som gnällde och gick och plockade på mig.

Blev mer eller mindre en av varje av nyheterna, förutom av Rigor Mortisen som de inte fått in än – men ändå inventerat som “inne”. skumt där.

Men åter tillbaka till julölen och två “giganter”. Jämtland vs Oppigård och dalarna.

Först ut är Jämtlands Julöl. Denna hyllade klassiker som får idelt beröm och även så i tidningarna (lättdruckenheten och enkelheten?).

Skum: Lent och medelmjukt

Doft: Maltighet med lite humle. Lite krydda och knäckighet

Färg: Mörkt mörktbrunt

Smak: Maltig sötma och fruktighet. Humligt och mjukt och lent med fin bubblighet. Lite för söt och enkel nästan och utan att sticka ut åt något håll. Bestämde mig för att ge den en ny chans dagen efter men även då fann jag den god och lättdrucken men för enkel.

Betyg? – Ok/Bra, bra till julbordet och lär passa alla i smaken, men ändå lite tråkig att ha som öl att smutta på för att njuta av kvällen.

Näst på tur blev Oppigårds Winter Ale som jag fått ett blandat intryck av sett till andra bloggar och tidningar. Så på förhand tror jag att den lär bli lite som Jämtlands, om än kanske humligare.

Skum: Medelhögt och fluffigt som sakta sjunker ned

Doft: Halknäckigt och gott humligt

Färg: Mörkt brunrött

Smak: Rent, Humlefruktigt och väldigt friskt. På samma sätt som Jämtlands var god utan att sticka ut är denna humlig utan att dra iväg åt något håll. Lite “ojulig” alltså. Men god på matbordet kan jag tro. Liten och god efterbeska, lite engelsk apelsinmarmelad typ.

Betyg? – Ok/Bra, samma som Jämtlands, två rätt lika öl sett till hur de var och uppträder men där Oppigården har mer humlighet. Överlag påminner den mycket om deras Spring och Summer Ale. Kanske ska köpa en gammal Summer Ale och jämföra.

Härnäst vankas det belgare och sedan och troligvits slutligen en underlig jul mot en liten tomtenisse.

Men i helgen blir det ölprovning och kanske lägger jag om den till att bli helamerikansk sett till va jag har hemma (se bara till höger här så). vem vet..tipps?

Kanske lite missvisande rubrik men denna omgång möts två lite otippade kombatanter. I ena ringhörnan står Great Divide Hibernation Ale och på motsatt sida Harviestoun Brewery Mr Sno Balls. Humlat åt båda hållen och dumlat i form av att båda är lite ojuliga och allmänt ale’iga.

Först ut är Hibernation Ale:n:

En torrhumlad Old Ale på 8.7%. Mumma.

Skum: Litet till medelstort som faller ner hyffsat fort.

Doft: Humligt och lite maltigt. Lite alkohol som sipprar fram men samtidigt lite sött, nötigt och syrligt – som en friskare och lättare upplaga av något Southern Tier (min ständiga referens till nötig och lite torr humle) skulle kunna gjort.

Färg: Mörkt gyllenbrunt

Smak: Såklart framträder humlen klart, syrligt. Lite knäckig nötighet med rostat malt som balanseras av lite choklad och viss smak av kanel som poppar upp.

Betyg? – Bättre, ska dock ge den en till chans så jag druckit mig lite whiskey innan jag provade den. dock gillade jag den skarpt!

Edit: Ska kolla vart fasiken det var den klassificierades som pale ale vilket verkade lite lattjo.

Näst på tur Mr Sno Balls:
En betydligt lättare pale ale på 4.5% trevligt och enkelt men smakfullt?

Skum: Rätt högt och lite krämigt som sakta sjunker ner.

Färg: Lite bärnstensfärgat.

Doft: Humlearomatiskt och väldigt fräscht. Mer citrus (as spelled out) än grape och tropik. Inte för mycket utan helt enkelt en crisp (as spelled out) ton.

Smak: Först lite söt utan att bli kladdig. Lite som en “ohumlad humleöl” där fräscheten får större utrymme än smaker och styrka. Inte julig alls. Efterbeska som växer och tar över lite och som ger den bett. Smakar som en lite humlig mojito utan rom – väldigt gott. Perfekt alkoholhalt känns det som. Små frukttoner smyger sig fram då och då men som snabbt slukas av citrusen.
Den kan nog uppfattas som lite tam i smaken efter en stund, men då kommer efterbeskan och balanserar ut det väldigt gott och den tappar aldrig pondus vilket är stort av den.

Betyg? – Bättre, en öl jag hade älskat att ha ett par nedkylda hemma i somras. Förstår inte logiken att ge ut den som en julöl riktigt. Men god var den, till julmat – bör testas!

Så, lika här med andra och ord och två stycken som får väldigt högt betyg! trevligt! Den senare vill jag testa till mat och om den gör sig bra där kan den bli riktigt bra. Blev överraskad av den.

Härnäst väntar en duell mellan de båda julölen Tomte och Nisse från Slottskällan. Sen blir det ölprovning om en vecka och då fasiken tror jag att jag klämmer öl nummer #100. Kul.

Sen är det ju släpp nästa vecka igen och ytterligare senare kommer Sam Adams Utopia. kul kul kul! dyrt dyrt dyrt!

Jahapp, redan del 3 av julölsduellerna och valet denna gång blev att prova två av de amerikanska julölen. Dock blev fallet att det blev Anchors Christmas Ale mot Samuel Adams Winter Lager som mer är en säsongslager i mitt tycke än en renodlad julöl – i alla fall på förhand.

Egentligen borde all julöl testas med lite julskinka till då tanken ändå är att många av dem ska stå på julbordet. Vilka passar – vilka passar inte? Men får bli en annan gång.

Först ut – Anchor Christmas Ale. Gillar deras övriga brygder så får se hur denna är.

Skum: Stort växande skum, fluffigt och relativt kompakt. Sjunker långsamt.

Doft: Amaryllis och julblommor, väldigt blommigt och lite lite humle. Obviously är det vörten som är där och spökar – men tycker ändå gränsen mellan vört <-> amaryllis eller liljor är lite för svag.

Färg: Mörk brunt

Smak: Amaryllis, choklad, lite en. Syrlig eftersmak som sitter kvar. Som en blommig och fluffig
vörtlimpa med lite sött i. Eftersmaken blir dock lite för blommig och även fast det är tanken att det ska smaka vört så kan jag inte släppa blomreferenserna – och de är inte helt positivt. Blir lite tvåligt på något sätt.

Betyg? – OK+, hade det inte varit för blommigheten så hade den varit lite bättre.

Näst upp blir Samuel Adams Winter Lager, jag gillar ju Samuel Adams vet ni som läser här lite mer frekvent. Därför ska jag vara extra objektiv.

Skum: Normal högt, lätt fluffigt.

Doft: Lager, men med lite kryddighet, karamellaktigt.

Färg: Rätt mörkt, mörkare än vad jag förväntat mig.

Smak: Först lager, sedan ale – lent och kakigt med en lätt god kryddighet som gör den lite annorlunda för att vara Samuel Adams. Kaneligheten som ska finnas länns lite i smyg då och då och mer i formen av kola. Känns som en bra säsongslager om jag kan kalla den för det,med trevliga dragningar åt alehållet utan att nå dit. Lite vetefruktig tycker jag också. Nä, blev överraskad men inte övertygad.

Betyg? – OK, inga konstigheter, lite ovanlig, men inte något speciellt.

Så, då var det väl dags att snart gå in på Underlig Jul, N’Ice Chouffe, Hibernation ALe etc etc. Men icke. Eller vi får se. Vill även testa slottskällan och Oppigårds julöl, trots att den senare inte fått särskilt många lovord.

Någon annan julöl som jag måste testa och som är god?
Och så den ständiga frågan – till vad ska man testa dem?