MankerBeer.com

Från lågoddsaren (Ölburkar) till en öltrend med ett mellanodds. Detta tror jag på, men jag är inte alls säker.

Nyligen så var jag på en välgörenhetsmiddag anordnad av min gode vän Knut Knutsson.
Middagen var utformad på så vis att man fick lägga ett bud på om man ville delta i middagen och sedan skulle alla pengar gå till en fond för Barn med autism och Aspbergers. Tillsammans skrapade vi ihop ca 10.000 kr till stiftelsen i Sverige samt någon tusenlapp till en insamling i USA.

Jag tror att detta är något som kommer att öka lavinartat. För man möts av en öppen och välvillig subkultur, som ölvärlden ändå är står, som är väldigt öppen för att hjälpa andra. Det finns många fall av välgörande projekt som är anordnat av hantverksbryggerier, främst i USA, så det vanligt och jag tror att det kommer att spridas till även utanför bryggerierna.

Det är naturligtvis inte bara bryggerierna som engagerar sig hårt i dessa välgörande projekt. Två av våra goda vänner Bill och Bryan har bland annat lagt ner mycket tid på den första riktigt ordenliga insamlingen från vanliga människor till förmån för barn med leukemi. Detta på grund av att en väldigt god vän till dem drabbades av en så hemsk sak som att hans stackars barn fick leukemi. Massor med pengar har samlats in till detta och via deras insamling ”Lambics against Leukemia” har man till och med fått öl av Jean van Roy (Cantillon) och Armand Debelder (Drie Fonteinen) som man sen har lottat ut. Tror faktiskt att en del av ölen har stått i min ölkällare innan de kommit över till Bryan. Förutom att skapa ett roligt lotteri där man vunnit smått fantastiska öl, så har det gett en större medvetenhet om leukemi och hur hemskt det kan vara för en familj och för ett barn. Detta tror jag har blivit ett startskott för många som planerar detsamma.

Vem vet, kanske kommer MankerBeer att hålla en insamling på något vis under 2015?

Öltrend 2015, öl i välgörande ändamål. Ni vet var ni hörde det först!

Jag brukar ofta försöka sia om trender inför ett nytt år och jag har under 2013 och 2014 haft ganska korrekta analyser och mina gissningar kommer att fortsätta. Förra året var jag tex tidigt ute med att prata om Gose, Berliner Weisse och liknande ölstilar som en möjlig trend. Där lyckades jag väl. Frågan är om jag kommer att kunna träffa lika rätt efter att ha tittat i spåkulan för 2015.
Idag kommer det en lågoddsare i en trend jag tror hårt på i år. Burken kommer att öka, men inte bara burken utan hela dess utformning kommer att bli en större trend.

För 5 år sen var ölburken något bespottad i hantverksölskretsar. Många tyckte att burken var sämre, då ölen blev dålig efter ett år i burken då en erosion hade skapat en nedbrytning av burken och fått den att smaka metalliskt och illa.
Men var det verkligen burkens fel? I generationer har ölburken bara innehållit massproducerade, i många fall lågklass, lager. Dessa öl tenderar att smaka lika illa efter mer eller mindre samma tid i flaska. Så frågan igen är, var det verkligen burkens fel?

Burken har genomgått en förändring och det finns nuförtiden en betydligt bättre skyddande insida än vad den var förr i världen. Numera har man lackerat burkarna på insidan som gör att inget innehåll är i direkt kontakt med aluminiumet.
Faktum är att ölen är betydligt bättre skyddad av burken än vad flaskan är. Kapsyler kan läcka och bidra till både felsmaker och kolsyrebrist, en burk kan inte läcka då samtliga burkar genomgår kvalitetstest där de bland annat röntgas efter sprickor. Är en burk då defekt åker den till återvinning för att sedan skapas till en ny burk.
Att burken är mer praktisk råder det inget tvivel om. Man kan stapla pallar betydligt högre med flak av burkar, och så håller burken betydligt högre skydd än vad glas gör. Naturligtvis kan en burk bli skadad längs vägen, men oftast blir det bara en buckla, medan en flaska faktiskt spricker. För att förklara det på ett danskt vis, om flaskan tappas är den förlorad, om burken tappas och skadas så kan man ta den som en ”sprudebier”. Munnen mot hålet och sen öppnar man burken och du kan bonga ölen.

Vi kan lämna det tekniska och bara gå till det visuella. För visuellt är en burk, enligt mig, så in i helvete mycket snyggare och jag längtar till när Omnipollo släpper öl på burk (tittar på dig Karl Grandin). För även om det finns många snygga flaskor så kan man inte göra samma sak med en flaska som man kan göra med en burk.
Jag kan vara helt ärlig när jag säger att den snyggaste burken man finner på Systembolaget är Millenium starköl.

Att burken redan har börjat utvecklas i ölkretsarna är inte svårt att se. Sly Fox använde sig av en gammal hederlig ölring istället för en flärp som används nuförtiden och eftersom det är amerikaner som ofta sätter trenderna så blir burkarna större och större. Bryggeriet Mission använder sig av en 1liters burk, likt den gamle danske Faxeburken.
Burken kan dessutom göras till en growler, dvs en så kallat Crowler. Skapad av Oscar Blues för att man skulle kunna ta med sig hem och burken har blivit synonymt med Oscar Blues som är en av pionjärerna i användingen av burk. Därför skapade man en crowler. Det är en 950 ml burk som man fyller på och sen svettsarfast locket på i en maskin. Samtidigt så klistras en etikett på som bara snurras runt burken. Alternativt så är burken förtryckt och så skriver man på burken.
Framförallt har bryggerier i Florida gått hårt framåt i denna utvecklingen och jag får ibland hem dessa crowlers från Cigar City och Cycle Brewing, just när jag skriver detta vet jag att Doug Dozark  på Cycle fyller en Crowler med Crank IPA till mig.

För att ta ett litet sidospår angående flaskan, då jag antar att någon tänkt tanken.
Jag vet att ni alla har sett den, Coronaflaskan. Den ljusa genomskinliga flaskan. Den är snygg, jag vet, men att den existerar är så otroligt fel ur mångas synpunkt då ljus förstör ölen. Det har ni kanske hört förr? Men det är delvis en myt, det är inget fel på Corona.
Utseendet är viktigt för den vanlige konsumenten, men om den vanlige konsumenten hade läst på lite innan de köpte denna flaska hade de då känt till att ljus (främst UV) förstör ölen genom att alfasyror och B-vitaminer i humlen reagerar negativt och ölen smakar illa och framförallt så doftar den otroligt illa. Det stämmer, men i fallet Corona så har man modifierat humlen i det extrakt man använder, där har man tagit bort det som reagerar negativt på ljus och därför ska inte aromen och smaken påverkas negativt av ljus. Sen hur mycket en Corona smakar, det kan vi ta i en annan diskussion.

Hur som haver, så är det bästa mest lämpade att ha bruna flaskor om man inte har en burk!
Detta gäller naturligtvis inte all öl! Men om man ser på det så rent krasst, samtlig öl som innehåller mycket humle mår bättre av att burkas.

Öltrend 2015, burköl. Ni vet var ni hörde det först!

Som ni nog redan vet så har Manker, M2 och Kristopher landat i USA för att besöka GABF. Som en i raden av alla inför reportage kommer det nu lite topp 5 listor från mig gällande bryggerier i USA.
De just nu mest udnerskattade bryggerierna, dvs de som i mina ögon, ofta glöms bort. Främst de man kanske väljer bort till fördel för annat. En otroligt svår lista att sätta ihop, men dessa är de 5 som jag anser bör ha högre status.

Maine Beer Co, Maine
Ett bryggeri som nog många missat främst på att deras etiketter är så in i hela hälsingland tråkiga. En helt vit etikett som det står nästan inget på. Se bilden intill, precis så tråkig är den. Men innehållet, det slår en med häpnad. Otroligt vad bra det som finns inne i flaskan är! Jag har själv varit i Maine, men det är först på ”hemmaplan” jag sprang på dem. Jag stod på Ölbutikken och skulle köpa något gott färskt som var bra till grillat och man hade precis fått in något nytt som inte stod på hyllan som hette Zoe. Det var första gången jag verkligen uppskattade en amber ale till fullo. Hade jag sett den på hyllan hade jag nog inte köpt den. Den informationen bjuder vi på!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,4/5

Midnight sun Brewing Co, Alaska
Om du inte har hört talas om Midnight sun är inte konstigt, inte heller om du aldrig har fått tag på någon av deras öl. Det är nämligen ett bryggeri från Alaska. Men om du någonsin ser en öl därifrån, ta den! För det du kommer att få är en välbryggd och smakrik öl som inte spretar ut på något vis. En personlig favorit är Arctic Devil, som är ett otroligt bra barley wine som håller sig inom precis alla ramar över vad en barley wine ska ha och det är precis det man får, välbryggt och stiltypiskt.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,08/5

Avery Brewing Co, Colorado
Varför är dessa med undrar du? De öl man kan få tag på i Sverige är ju ändå rätt bra. IPAn är OK, Out of Bounds är en vass standard stout, White Rascal är en bra veteöl. Maharaja är ju svinbra….när den är färsk i december/januari. Nej Avery är med på denna listan för det vi förmodligen aldrig kommer att få se i Sverige och inte för de ölen som får bryggeriet att gå runt ekonomiskt. Avery har ett fatlagringsprogram som ligger långt fram i tiden och ölen som kommer därifrån är otroligt bra. Uncle Jacobs är den bäst balanserade bourbonfatlagrade imperial stouten som finns på marknaden enligt mig. Många andra bryggerier nämner ofta Averys fatprogram som ett av de roligaste projekten i USA. Det säger en del!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,03/5

Allagash Brewing Co, Maine.
Allagash är ett belgoinspirerat bryggeri som är en gåta för mig att de får så lite cred. Ett ända bryggeri i världen utanför pajottenland har blivit inbjudna att ställa ut på Nacht van de grote Dorst, också känd som den ändra riktiga lambicfestivalen i världen. Jag var själv på plats i våras och provade deras 3 spontanjästa öl. Tävlar kanske inte med de absolut bästa från Cantillon, Drie Fonteinen och De Cam, men därefter kan de tampas med Tilquinn, Boon och Girardin. De är så otroligt sympatiska att de valt att inte kalla det för lambic även om hela deras tillverkning är exakt som den är i Belgien och enligt de aningen diffusa reglerna bör kunna kallas för just lambic. Man gör naturligtvis annat än just spontanjästa öl och man gör några väldigt bra klassiska belgiska öltyper som faktiskt till och med slår belgarna på fingrarna. Tänker främst på bryggeriets trippel som är otroligt bra.
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,28/5

Jolly Pumpking Artisan Ales, Michigan
Jolly Pumpkin är ett av de bryggerier som tidigt såg det som förmodligen kommer att ses som den moderna beskrivningen av ”craft beer”. Här snackar vi inte IPA eller DIPA, här pratar vi experimentella, fatlagrade, jäst experiment osv. i ölen. Värst med denna list ettan är ett bryggeri som jag personligen många gånger går förbi, ändå säger jag varje gång jag dricker en av deras öl att man måste dricka mer Jolly Pumpkin. Otroligt bra kvalitet och framförallt otroligt goda öl. Men vi bjuder er även på en varning för gushers!
Sämsta levande öl med över 10 ratings på Ratebeer: 3,05/5

Bubblare: Hair of the Dog, Oregon. Helt otroligt att jag listar dem som underskattade. Ett av mina absoluta favortibryggerier får ändå i mina ögon för lite cred för fantastisk öl.

Som ni vet så kommer Manker, M2 och Kristopher åka över till USA och besöka GABF. Som en i raden av alla inför reportage kommer det nu lite topp 5 listor från mig gällande bryggerier i USA.
De just nu hetaste bryggerierna, dvs de som är lite nyare, eller just vaknat upp och börjat få hype och otroligt mycket uppmärksamhet på senare tid.
En otroligt svår lista att sätta ihop, men dessa är de 5 som det snackas om absolut mest just nu.

5. De Garde Brewery, Oregon
Oregon är för många den stora surölshimlen i USA. Det är här de flesta, och ofta bästa surölsbryggerierna i USA finns. De Garde dök upp förra året och har sedan dess producerat ett enormt stort antal öl. Främst är det Berliner Weisse i amerikansk tappning man sysslar med och de kommer i alla olika frukter verkar det som.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Imperial Hop BU, Vin Lee och Imperial Vin Bu: Merlot.

4. Prairie Artisan Ales, Oklahoma
Ett annat bryggeri som dök upp på kartan förra året, december 2012 för att vara korrekt, och sedan dess producerat ut massvis med öl på kort tid är Prairie. Innan det så hade man bryggt lite på Krebs Brewing. Men det är när man gick över till att ha igång produktionen på sitt eget bryggverk som det verkligen lossnade. Bröderna Colin och Chase Healey hymlar inte heller med vad man sysslar med. De har bland annat sagt. Vi är inte bryggeriet som startade för att det inte fanns bra öl, vi startade bryggeriet för att göra något exceptionellt.
En kul historia om Prairie är att när man skulle exportera sin storsäljare och toppöl Prairie Bomb! Så skrev man naturligtvis BOMB på lådorna som skulle skeppas över. Det hade vissa problem med export/import!
3 bästa öl enligt Ratebeer. Prairie Artisan Ales Bomb! Prairie Artisan Ales Pirate Bomb! och Prairie Artisan Ales / Evil Twin Bible Belt

3. Sante Adairius Rustic Ales, Kalifornien
Sante Adairius Rustic Ales eller kort SARA är ett bryggeri som bara funnits i lite drygt två år och med något så ovanligt som en kvinnlig bryggare i Adair Paterno, även om det är en dynamisk duo tillsammans med Tim Clifford så är det henne man ser mest av. Bryggarna säger själva att deras de ville göra som sina favoriter Vinnie Cilurzo, Russian River och Shaun Hill, Hill Farmstead och göra grymma öl främst i belgisk tappning. Med andra ord, man vill göra bra suröl och saison. Men man vill inte bara räknas som surölbryggare utan man vill verkligen vara ett bryggeri som kan göra många olika typer av öl, så länge de håller högsta klass.
Det har väl gått sådär med de övriga ölen, en bra IPA och en helt ok porter, vilket säker hypen lite. Men vilka otroliga suröl de har gjort. Den otroliga West Ashley är en saison med aprikoser och är ett välbalanserat monster och med bara den lyfts man upp högt på denna lista. Lägg där till ett par kanonbra suröl till.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Saison Bernice, West Ashley och Cask 200.

2. Side Project Brewing (och Perennial Artisan Ales), Missouri
Side Project Brewing är precis som det låter. Ett sidoprojekt som gick fantastiskt bra. Perennial Artisan Ales huvudbryggare Cory King är en saga i sig.
Cory lyckades få jobbet som huvudbryggare på Perennial helt utan någon direkt bryggerfarenhet. Phil Wymore, som startade bryggeriet, förstod tidigt att Cory ville vidare och driva sitt eget bryggeri, men istället för att hitta en ny bryggmästare när man redan hade en som hade allt man ville ha så blev Cory erbjuden att starta sitt eget märke på Perennial. Så nu är Side Project ett faktum och Cory har två jobb. Side project är enligt Cory själv ett märke som fokuserar mer på hantverket i sig än att tjäna pengar på det och det personifierar det amerikans craft beer är på väg. Även Perennial lever en på en liten hypevåg nu. Med några riktigt bra öl i sin folder är det med all rätt. imperial stouten Abraxas samt dess fatlagrade bror är främst de man jagar efter.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Perennial Barrel Aged Abraxas, Perennial Abraxas och Side Project Fuzzy

1. Toppling Goliath, Iowa
Äldsta bryggeriet av dessa, ändå är det ett av dem som det är mest snack om. I dagarna släptes Kentucky Brunch och trade forumen har gått varma på jakten efter denna fatlagrade imperial stout. Bryggeriet har funnits ända sen mitten på 2010 men det är först på senare år som det verkligen har gått rakt uppåt för Toppling Goliath. Delstaten Iowa är som ni kanske förstår inte något direkt ölmecka och Clark Lewey tröttnade lite på att man inte ens kunde få tag på en IPA och startade upp sitt eget bryggeri. Eftersom Iowa var (och fortfarande är) en delstat med ett riktigt dåligt ölutbud och faktumet att man finns i en riktig liten småstad så tog det tid innan folk fick upp ögonen för Toppling Goliath. Men under festivalen Great taste of the midwest år 2012 där man hade med ölet Mornin Delight. Denna öl stack direkt upp i höjder med Dark Lord och Hunahpu. När man sen följde upp denna fantastiska öl med två andra bestar i Assassin och Kentucky Brunch så var man på toppen av hypehyllan och det verkar inte sluta där för detta lilla bryggeri.
3 bästa öl enligt Ratebeer. Kentucky Brunch, Mornin Delight och King Sue

Bubblare. Vissa bryggeriet förtjänar lite mer cred, men kan tyvärr inte få plats på listan.
Tired Hands, Pennsylvania. Det absolut svåraste bryggeriet att lämna utanför listan. Sverigeaktuella i sin samarbetsbryggd med Omnipollo på Dugges.
Ale Apothecary, Oregon. Ett otroigt litet bryggeri, men har producerat några fantastiska öl sedan starten år 2012.
Modern Times, Kalifornien. Ett bryggeri som har fått hype mest för sina snygga burkar än sin öl.
Trillium Brewing Company, Massachusetts. Sedan starten 2013 har man levererat framförallt bra IPA och blev utnämnt som en av de 10 bästa nya bryggerierna i världen av Raebeer.
Arizona Wilderness, Arizona. Ett bryggeri som dök upp från ingenstans. Med stora skägg och otrolig charm har man tagit världen med storm. Men man har egentligen bara en riktigt bra öl att bjuda på. Men det kan kan vara något riktigt bra på gång.
Cycle Brewing, Florida. Det var även svårt att hålla Doug och co utanför listan. Fantastiskt trevlig bryggeri, med lika fantastiska öl.

Saknar ni något bryggeri på listan?

All in Brewing presenterade i förra veckan en monsterbokning till sin egen festival All in Beerfest. Det råkar vara ett av mina absoluta favoritbryggerier, Cigar City Brewing (kan förkortas CCB) från Florida i USA.

Jag antar att det var mer än jag som hoppade av lycka när detta besked kom. Personligen är jag medlem i Cigar Citys ”El Catador club” som är en klubb där man betalar en summa pengar och då får ett vist antal öl till sig samt lite andra fördelar.
Varför tycker då jag/vi att det är, för att tala klarspråk, så in i helvete häftigt? Jo låt mig börja så här.

Sverige, ett land på klar uppgång i ölbryggning. Vi har dock ett ständigt ryggdunkande på produkter som är “bra för att vara svenska”. Tyvärr så är vi, internationellt sett, långt, långt efter.
Ett påhopp mot vår svenska ölkultur? Det kan man kanske tycka, men istället för att slänga ut en massa floskler kan jag motivera detta påstående på ett enkelt sätt.
Cigar City har på ratebeer 45 högre rankade öl än Sveriges bästa (levande*) öl Dugges Idjit!
Vi kan där tillägga att världens näst bästa aktiva öl är Cigar City Double Barrel Hunahpu. Denna öl stoltserar som den 4e bästa ölen i världshistorien.
Så om vi sätter det i annan kontext så är det är lite som att Emmabodafestivalen skulle rodda hem Bruce Springsteen och Swedish house maffia på samma gång.

I mina, lite väl syniska, ögon borde alla svenska bryggare, och entusiaster, därför ta sig till All in Beerfest bara för att provsmaka deras öl. För att känna hur smakerna ska binda ihop sig och hur en riktigt bra öl kan och ska smaka. Kalla det ett studiebesök som förhoppningsvis kan få oss svenskar att få upp ögonen lite till mot hur bra även vi kan få det. Vi har alla förutsättningar att kunna bli bäst, vi må vara långt bakom då vi inte riktigt haft en ölkultur. Det är därför det är så stort för mig.

Med Copenhagen Beer Celebration färskt i minnet så var jag bara tvungen att ringa upp Pelle Frost på All in Brewing och ställa lite frågor.

MB: Hur lyckas man egentligen med en så fräsig bokning som Cigar City?
PF: Det började med ett besök hos J Wakefield som jag känner via Pyrre, som var min chef på Bishops Arms. Han skulle komma på CBC men lyckades tyvärr aldrig med det. Pontus (Phil, All in reds anm) åkte ner till CBC och träffade där Bryggmästare på CCB Wayne Wambles. Kontakten har fortsatt och till slut så ja de att de skulle.

MB: Hur kändes det när de sa ja?
PF: Galet och det märks vilken uppståndelse det blivit. Men jag tycker att det är lite märkligt att det var så lite om J Wakefield om jag ska vara helt ärlig.

MB: Med CBC färskt i minnet finns det chans att ölen tar slut som i Köpenhamn?
PF: Ja det är svårt det där, för allt vi köper in från CCB måste drickas på festivalen eftersom det måste gå via andra kanaler för att kunna bli sålt vidare till oss i Sverige. Som festival kan vi köpa in det själva. Annars hade vi kunnat servera det på Brewers bar.

Detta är naturligtvis förståligt med lagar och byråkrati. Att få veta vilka öl som kommer till festivalen får vi nog vänta på. Naturligtvis finns det förslag och förhoppningar från All in’s sida men man väljer att dra lite på det.

MB: En sista fråga som bara måste ställas. Blir det någon sammarbetsbryggd med Cigar City?
PF: Det kan jag tyvärr inte svara på för det har i nuläget inte diskuterats. Men jag kan berätta att Victor (Dahlberg, All in) har en planerad collaboration med J Wakefield.

*Detta innebär att om en öl inte görs kontinuerligt så läggs den som vilande. Världens bästa öl, vilande inräknade, är faktiskt svensk. Närke Kaggen! Stormaktsporter är nummer ett.

Detta är en smaskig fråga, för visst är Systembolaget fantastiskt? Vi kan få del av det mesta som bryggs och säljs i vårt avlånga land. Från Ystad i söder till Luleå i norr. Det är, i stort sett, samma produkter på hyllan. Varför då denna fråga?

Så här är det. Jag har tagit del av ett test som utfördes på Malmö Brygghus. Bryggmästare Thomas Fransson tar väldigt hårt på kvaliteten på sina brygder och ägare Anders Hansson skojar ibland med att säga att om Thomas själv hade fått välja så hade de bara släppt 10% av ölen han brygger. Nåväl, i detta fall är båda herrarna eniga. Efter Thomas tester så kunde de snabbt konstatera att Canned Wheat inte kommer att buteljeras och släppas på Systembolaget.

Själva testet gick ut på att simulera vad som händer med ölen när den säljs till Systembolaget. Så grabbarna på brygghuset buteljerade ölet varmt och lät en flaska stå varm i 3-4 veckor, vilket är vad som händer med ölen på vägen till konsumenten. Den skickas till ett lager där den står i 3 veckor innan den till slut skickas ut i butik. Ölet provades tillsammans med Thomas och Anders, serverad vid rumstemperatur. Anders själv frågade faktiskt om  det verkligen var Canned Wheat vi drack?

Personligen tyckte jag att det var en sådan öl man tittar på och säger ”bra för att vara svenskt”. Men det är ett uttryck jag tycker sämre och sämre om, vi ska inte “vara bra för att vara svenskar”. Vi befinner oss i ett av världens mest utvecklade länder, som mer och mer törstar efter kvalitet i både mat och dryck. Vi må vara ett helt varv efter USA och ett par hästlängder efter Danmark i båda fallen. Men varför måste vi klanka ner och hylla en produkt på samma gång genom att hylla den för att det är svenskt? Nej våra öl ska vara bra internationellt, precis som med allt annat. Vi ska kunna säga att vi är ta mig fan bäst, även om en svensk öl teoretiskt ligger etta på Ratebeers topp 50 lista.

Ölets smak var väldigt speciellt. Att maltbasen var där råder det inget tvivel om, den hade förmodligen klarat att stå varmt längre innan något hade hänt. Canned Wheat är inte en öl som ska leva på sin malt, den lever på sin humle som ger dess underbara arom, dess smak och på dess knivskarpt balanserade beska. För ett öl som Canned Wheat är färskhet otroligt viktigt, och det är därför den bör gå direkt från buteljering ut i handeln, där den inte ska få stå på hyllan i mer än absolut max 6 månader.

Hur smakade ölet nu då? Jo doften var som försvunnen. Viss svettdoft, men inte alls den blommiga härligheten som bidrar med en somrig ton av lime och citrusfrukter.

Som jag nämnde innan var det inget större fel på malten, den var där precis som vanligt. Men som jag sa, det är inte det som ger ölen dess fantastiska smak. Nej det är Citrahumlen som man doserat riktigt bra. Det fanns med i spelet, men oj så dold den var. Glädjeämnen i att man kände en viss smak av tallbarr och kåda. Men i det stora hela var det som att dricka en IPA på vippen till utgångsdatum. Likt hur det var i doften så fanns humlen där i bakgrunden men var nästan lite unken och inte alls den friska sommarkänslan man får av papaya, lime, persimon, kåda, tallbarr och ananas. Detta ändå vid rumstemperatur och då kunde vi snabbt konstatera att kylskåpskall hade den nog varit sämre.

Frågan är därför om inte Systembolaget borde se över sina rutiner för att främja vår blödande ölkultur och att förändra processerna så att slutprodukten kommer till oss konsumenter så bra som den kan och ska vara. En humlad öl ska serveras fräsch och när nu importörer och bryggerier har lagt ned tid på att få tag på, eller brygga så färsk öl som möjligt, ska den då inte kunna säljas i ett liknande skick? Om inte så anser jag högst personligen att Systembolaget utgör ett hot mot den svenska ölkulturen.