Tag Archive | "MankerBeer"

IMG_20140721_211646

Öl & glasrecensioner: Bryggeri Spritköket Barley Wine 2014

Tidigare har vi provat både hembryggaren Carls (Bryggeri Spritköket) Chiliporter samt fått lära oss hur man brygger egen Pseudolambic. Carl har fortsatt brygga olika ölstilar och det är alltid spännande att följa en hembryggares resa och se hur de utvecklar sina färdigheter och lär av sina misstag. Det är naivt att tro att alla lyckas på samtliga öl de någonsin har försökt sig på och snarare är en stor behållning just att prova mindre lyckade öl för att använda dem som referensram när man testar andra öl. Lite den känslan fick jag när jag nu fick prova Carls Barley Wine 2014, ett öl Carl bryggde under senare delen av januari i år och som han beskriver som en ölstil som alltid tilltalat honom, särskilt de med mer fokus på malt än humle. Carl listar själv favoriter såsom Flying Dog Horn Dog, Mikkeller Big Worse/Worst och Nynäshamns Bötet. Ölet är tänkt att ha en tydlig beska som över tiden ska avta och då istället ge mer utrymme åt portsvinstonerna i Barley Wine’et. Nu drack jag ölet ett halvår gammalt och Carl själv hoppades att ölet skulle vara perfekt till vintern, så vi får väl se mitt lilla test nedan som en indikation på var den är just nu.

I samband med att jag provar ölet testar jag också hur det går att dricka en alkoholstark Barley Wine ur Spiegelaus nya Stoutglas, framtaget i samarbete med Left Hand Brewing och Rogue Ales. Glaset har vi fått från glasbutiken Sejdelshoppen som liksom för många av sina andra populära glas  tar 99 SEK per glas. När jag tidigare provade glaset till Carls Chiliporter så gillade jag formen på glaset men fann både lite för- och nackdelar med att använda det för starkare öl du inte gärna hettar upp för mycket genom att hålla i det. Vi får se hur det nu står sig med ett Barley Wine.

 

Bryggeri Spritköket Barley Wine 2014

 

UIMG_20140721_211646tseende: En dov röd kopparfärgad vätska med lite skum vid upphällning men när flaskan är upphälld så ligger ölet helt slät i glaset.
Doft: Doften påminner om härliga starka ales från England i gränslandet mellan Barley Wine och Old Ale. Tänker framförallt på Ridgeways “Santa”-serie med nötblandningar, päron och sötstickig toffee. Det är spritigt på det eleganta sättet brittiska Barley Wines kan vara vilket är uppfriskande i en tid då det annars är all in på beska och kladdighet. Aningar av melon, tobak och läder mot slutet.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Mjuk och kanske aningen för lätt i kroppen, framförallt då ölet är rätt kraftigt och alkoholstyrkan hade behövt livas upp med mer kolsyra. Billig choklad, läder och tobak nedsänkt i ett spritbad med en lite underlig efterton av bär.

Betyg? – Ok(+) Doftmässigt är det en högpoängare och hade ölet bara fått mer kolsyra så hade både utseende och doft nått högre nivåer. Har potential för att bli ett väldigt trevligt värmande julöl men smakerna måste rättas till och jag hoppas verkligen, verkligen att kroppen ska klibbas till och kolsyran ska ta fart. Eller att jag bara fick en flaska med låg kolsyra.

Glasomdöme: Barley Wine tenderar ofta att vara kraftiga öl som behöver sin tid för att öppna upp sig i glaset, liksom med Stouts vill du inte heller ha dem för varma. Men medan Stout och Porter kan värmas upp till rumstemperatur utan att bli direkt spritiga kan jag tycka att vissa Barley Wines gör sig bättre någon grad kallar. Då blir det här glaset för stort och även fast det kan passa sig med öl som exempelvis Great Divide Old Ruffian som påminner om en DIPA på anabola så blir lite starkare öl aningen för markerat spritiga. Vi får prova igen imorgon med en ny hembryggd Barley Wine.

Posted in MankerBeer Talk, ÖlrecensionerComments (0)

IMG_20140717_010226

Kristopher provar: High West Campfire Whiskey

När det gäller amerikansk whiskey så finns det faktiskt en hel del att tillgå här hemma i landet lagom. Tidigare i år släpptes något så exklusivt som en 15-årig Pappy van Winkle, dom är tillochmed svåra att få tag på i USA, och även om den sålde slut mer eller mindre direkt så är det ändå bevis på att Sverige står ganska högt i kurs hos amerikanska distillerier (och bryggerier så klart!) och att våra importörer gör ett fantastiskt jobb som får hit alla dessa dyrgripar, oavsett om det gäller whiskey eller öl.

Det du inte hittar i det fasta sortimentet eller på släppen finner du som du vet i beställningssortimentet, och där finns en hel del guldkorn. High West Campfire är ett av dom. Eller ja, alla High West whiskeys är guldkorn, som dessutom inte är alltför dyra, samtliga ligger mellan 600 och 700 vilket väl får anses helt okej för välgjord hantverkswhiskey från USA.
IMG_20140717_010226
Campfire Whiskey kommer från det lilla distilleriet High West som ligger i Utah, och är en blend på rågwhiskey, bourbon och skotsk single malt. Samtliga whiskeys som ingår är lagrade minst fem år och ihop bildar dom en procenthalt på 46%. Jag har hört att den ska vara aningen “schitzofren”, men också väldigt bra. Om det är sant eller inte ska vi ta reda på idag.

hemsidan kan man läsa att idéen till den här whiskeyn slog deras master distiller David Perkins när han och hans fru satt på Bruichladdich distilleri i Skottland och skulle äta frukost. Damerna som redde deras frukost hade en flaska rökig whisky som dom blandat med socker som man då skulle ha till maten, och det var då han började fundera på om rökig whisky och bourbon skulle passa bra ihop.. Och vips, så var Campfire född!

I glaset finner vi en förhållandevis mörk bärnstensfärgad whiskey, nästan mahogny. Direkt vid upphällning infinner sig flera intryck som bränt trä, sockervadd och smörkola. När jag sätter näsan till och intensifierar sniffandet blir det hetare med blött trä, röd chili, mandelmassa, torv och tallskott. Dofterna kommer i vågor som skiljer sig ganska mycket från gång till gång, det är både snällt och tufft samtidigt.

Smaken bjuder på betydligt mer rök än vad doften gör, men också bränt majs, sockervadd, björksav, körsbär och blandade örter. Det är en riktigt fruktig chilihetta när den är rumstempererad och helt utan vatten, och med lite vatten öppnar den sig och röken blir än lite mer framträdande. Det som är rätt intressant är att röken väldigt subtil men ändå finns med hela tiden.

Avslutet är långt med en behaglig sötma som hänger kvar en bra stund. Eldigheten lägger sig lite för att lämna en värmande och mysig känsla i halsen, och jag kan tänka mig att den här whiskeyn passar perfekt vid vad den är döpt till: att dricka vid lägerelden. Det är rätt sällan jag sitter vid en eld och bara finns till, men jag är definitivt mer benägen att göra det nu än tidigare..

Posted in Kristophers Njuterier, MankerBeer TalkComments (0)

pilgrimsmusslorsaintlam

MankerBeer and Food: Surisarna – Pilgrimsmusslor med äppelsallad och Cantillon Saint Lamvinus

Pilgrimsmusslor med äppelsallad är en riktigt fräscht, lättlagad och god rätt som fungerar både som förrätt eller lätt sommarlunch. Vi har gjort den ett par gånger och resultatet har alltid blivit lika trevligt, och gott. Nu bjöd Manker hem oss på middag och vi fick chans att bjuda ett par ölfantaster på rätten vilken vi då också såklart paratade med en av våra favoritöl – Cantillon Saint Lamvinus. På Cantillon låter man Merlot- och Cabernet-Francdruvor blandas med två till treårig lambic i stora Bordeauxfat. Vi fick frågan var du kan få tag på ölet som inte har svensk distribution och vårat tips är att kika in vårat gamla inlägg om bra webshoppar. Flera av dem får då och då in av små kvantiteter av Cantillons mer speciella öl såsom Vignerrone, Saint Lamvinus, Fou Foune etc. men det gäller att vara snabb. Ja, det är webshopparna eller att göra den magiska resan ned till Cantillon och hoppas att man kan finna någon flaska. Annars går det nog bra att beställa hem någon frukt/bärlambic från De Cam som ibland också finns hos svenska importören Constant Companion.

 

Pilgrimsmusslor med äppelsallad
Ingredienser (6-7 pers)

pilgrimsmusslorsaintlam2 stora gröna äpplen
2 ägg
2 dl rapsolja
Vitvinsvinäger
1 dillkruka
Salt och peppar
1 paket sidfläsk med svål (ej bacon)
12-14 pilgrimsmusslor

Äppelsallad
Rör ihop äggulorna och rapsolja till en slät majonäs, börja med äggulorna och vispa sakta ned rapsoljan så att det blir en jämn majonäs, i takt med att det börjar bli tungt kan du öka på strålen av olja (googla hur du gör majonäs bäst om du är osäker). Blanda i finhackade gröna äpplen och hackad dill i en bunka. Salta och peppra efter behag. Om du vill smaksätta salladen kan du ha i lite tryffelolja eller olja med röksmak.

Sidfläsk och pilgrimsmusslor
Börja med att torka av pilgrimsmusslorna ås att de får bra stekyta.
Stek sidfläsket till önskad knaprighetsnivå, lägg sedan åt sidan.
Stek pilgrumsmusslorna i det överblivna fettet från sidfläsket.

Lägg upp så fint du kan och garnera gärna med löjrom och små dillkvistar. Om du vill kan du antingen servera sidfläsket i långa skivor med pilgrimsmusslorna bredvid, eller om du vill skära sidfläsket i mindre bitar såsom ovan. Vill du ha en torrare sallad kan du låta äppelbitarna torka lite innan, i salt eller citron (glöm inte saltet eller citronen så äppelbitarna inte oxiderar). Sidfläsk i bit fungerar minst lika bra om inte bättre men det blir ett annat tillvägagångssätt då. Stek det länge i ugn med svål upp ovanför vätskan som den ligger i. Använd gärna cider, lambic eller äppelmust till “badet”. Låt gå i ugn några timmar på 200 grader. När köttet är mört och svålen blivit ett krispigt himmelrike på toppen är den klar.

Posted in MankerBeer and Food, MankerBeer Talk, SurisarnaComments (0)

2008-03-17

Manker Lackar, igen – Or “What is a brewer/y – really?”

The following article is written in English to fully represent the answers given by the brewery representatives we have asked to participate, and for them and others to be able to answer any follow-up questions..
/ Manker

In a collaborative effort of everyone involved with MankerBeer we decided to take the step from pen and paper and our own thoughts on the “what is a craft beer/brewery” debate to focus on the craft beer creators and what they think. We can understand the need of defining craft beer, but just like Luke Nicholas of New Zeeland craft brewery Epic say, why not instead define “industrial beer”? On an international scale, few with attention to the international beer scene is likely to have missed the alarming debate article jointly written by some of Belgium’s most well known brewers. Their argue against what they consider to be new actors popping up claiming to be actual breweries, but merely brewing at other locations due to lack of an own brewery.

gypsy-brewers-sf_resizedWhile we understand their in many ways sound arguments, we still believe that they miss part of the larger picture. Surely, the origin of a certain beer and where and by who it is produced is very important and not only a matter of giving cred to the actual brewery producing the beer; but it is also a matter of marketing, or more explicit – false marketing. At the same time we believe it is important that we ask ourselves – what is brewing all about? What is a brewery? What is a brew master and what is craft beer? These questions might appear simple, but when you think of it – at a restaurant, who creates the food? The recipe maker, the head chef or the other chefs making sure that the dish represent the vision of the creator of the dish’s recipe? Same with music, are the studio, the artist, the chords or the technicians not all important for the final piece to exist? Can beer, music or food exist with these actors separated, or do they all have to work together at the same spot at the same time?

While a brew master is a title earned by studying it is also a profession, but how many brew masters are also the head brewers? How many brew masters create all recipes? And oppositely, how many brewers create the recipes rather than following instructions and procedures (off course, in most cases it is a joint task shared by everyone involved)? How many of them supervise and steer the brewery in a certain direction? How important is the brew house? Doest it matter if it is a  fully automated or an all manually driven one? Our point is not to claim that anyone involved in brewing are not important and special, people dedicated to a shared passion and people deserving all the glory for their hard work that can be given to them. Our point is to show that a modern brewery can more or less be fully automated with a head brewer taking care of the recipes, which makes his or her geographical placement less important. The handicraft and hard work that brewers put into their work, every day all year long is not in any way to be forgotten, but in practice – today there are other possibilities out there.

We wish to open up a debate focused on some key areas, all important when discussing the production of beer.

a) What is a brewery (ownership, set-up, who does what etc)?
b) What is a brewer (creator of recipes, responsible for the direction of the brewery etc)?
c) What are the other possibilities and how are they to be labelled and their beers marketed?

When we reached out to some of the most respected and well-known representatives in the brewing community we did not have time to focus on all of these questions, but decided to focus more on how they identify themselves and what, in their opinion a brewer and brewery is. We wish to offer the views on representatives from all over the world; brew masters, brewers and gypsy brewers alike.  All of them were asked the same three questions.

1. How would you define the term “brewery”? I.e. what is required from your perspective to call yourself a brewery?
2. What, in your mind, defines a brewer?
3. How would you define your brewery/business/brand?

2008-03-17

Jeppe Jarnit-Bjergsø – Evil Twin Brewing

1. A “brewery” is a company that makes beer and have an actual brewery. Evil Twin is a brewing company, making beer but doesnt have an actual brewery. I would never call it Evil Twin Brewery because it is not. I even like to call Evil Twin a Beer Production Company, because that is exactly what it is!

2. A man and a woman that makes beer. Am I a brewer, yes. Is Sam and Garret brewers, yes. Do we brew every single beer our company release, no. Does anyone, probably, but I haven’t heard of any. So, we are all brewers, no matter what the set-up of our company is.

3. A Brewing Company of a Beer Production Company without own brewery. Contract Brewing Company, perhaps, as I brew my beers under contracts at other peoples breweries. Problem with that term is a lot of people believe thats a company that send an email asking for an IPA and get a beer back. I make my own recipes, own labels, even source special ingrediences. I go and brew as often as possible as well, so its not much different from a lot of “real” breweries out there!

 

James Watt / Brew Dog

1. A Brewery has to make beer. You can be a gypsy brewer but you can’t be a gypsy brewery. To be a brewery you must have a physical location which you own as a company and you must make all your beers there.

We would also like to propose this definition of a European craft brewer.

A European Craft Brewer is

1) Authentic
a) brews all their beers at original gravity
b) does not use any adjuncts to lessen flavour and reduce costs.

2) Honest
a) All ingredients are clearly listed on the label of all of their beers.
b) The place where the beer is brewed is clearly listed on all of their beers.
c) All their beer is brewed at craft breweries.

3) Independent
Is not more than 20% owned by a brewing company which operates any brewery which is not a craft brewery.

4) Committed
If the brewer has an estate, at least 90% of the beer they sell must be craft beer.

2. Someone who makes beer for a living.

3. BrewDog is a craft beer brewery. We do everything on site, from taking in the best raw materials and to shipping the packaged craft beer. In terms of (the BrewDog) beer brand, it’s not what the brand owner thinks, it is what the people thinks. A brand is a person’s gut reaction towards a product, service or company.

It is not what the brand owner thinks it is. It is what the people think it is. Brand management exists entirely in the minds of people.

A brand also transcends everything. Everything is branding as everything contributes to how people view your company, brewery & beers.

 

Alexi Front / Local Option

1. A brewery is a facility where beers are made under a label defined and developed by the owners and operators of the facility.  Breweries invest in the overhead of starting a company, owning equipment, paying staff, etc.  A brewery is responsible for making their beer from start to finish.  Breweries often release beers in a format of ‘core brands’ that are year round produced and seasonal (although this has changed with some new breweries that only release one offs or variants of certain ‘core beers’).

2. A brewer is an individual or a group of individuals operating a company that markets and in some cases sells its own beer.  The beer they sell; however, is not made at a brewery they own.  There are varying levels of involvement that brewers have in the creation of their own products. Some are very active and hands on with the recipe development, production of their beer, sales of the beer, etc whereas others are moreacquiescent. Many brewers enjoy being brewers and have developed a certain lifestyle that would be impossible if the also owned a brewery.

3. As of now we are brewers with a brewery mentality.  We are concerned with all the aspects of production, sales, cooperage, marketing, distribution depletion, new markets etc.  Some of these issues are concerns we know ‘gypsy’ brewers never have to worry about.  However because our objective is to open our own brewery we have gone head first into learning as much as possible about operating a brewery so that when it comes time to open our own we won’t make the same mistakes our friends that own breweries have.  Furthermore, unlike ‘gypsy’ brewers we have a home and it’s our bar Local Option.

 

Jean van Roy – Cantillon

1. A brewery is a place where someone transform raw materials into beer.

2. A brewer is the person responsible of this transformation. It means that this person have “to get one’s hands dirty”

3. For me, Cantillon is more than a brewery. I consider that the building is “alive”, playing a rol in the natural fermentation. I don’t have this feeling when I visit an another brewery. Cantillon, it’s a whole, a brewery, a family, a know how to produce a mythic beer.

 

Thomas Bingebo – Oceanbryggeriet

1. Brewery = production unit. Independent breweries may not be owned, partly or in full by a large market actor. The Association Swedish Independent Breweries regulations is very similar to the English, as well as the ones of other countries.

2. I am head brewer at Ocean. We also have two other brewers. Rubber boots on. As a brewer you are part of the process, brewing, transferring, filtering etc. No sitting on the couch. Note though, I am not a brew master – although with a BA in Modern & Social History. Education should be premiered.

3. Brewery, locally, regionally with reach over all of Sweden including Österbotten.

 

Sebastian Sauer – Freigeist

1. A brewery is about a real installation for me, no matter how big it is. The other companies brewing their own beer or ordering their own beer are projects, brewery renter or whatever else, but no companies which you define as “breweries”.

2.  Someone who is actually brewing the batch is the brewer.

3. Freigeist started in our own brewery Braustelle in Cologne, but nearly all the beers are nowadays brewed at a friend’s brewery, so I would call it a brewing project. Same story with The Monarchy.

 

Jessica Heidrisch – S:t Eriks Bryggeri

1. Strictly: A brewery is a physical establishment that has been granted a license to produce malt liquor, ferment it into a alcohol containing beverage and to sell the product there off. Type of beer produced, or size, doesn’t matter for the definition of what a brewery is.

2. A brewer is the person in the brewery who produces the malt liquor, with the aim to ferment it into beer.

3. How would you define yourself and S:t Eriks?

Me, a brewer and S:t Eriks a brewery, since we have license to produce malt liquor, ferment it and sell the product.

 

Andy Baker – Summer Wine

1. I would define a brewery as a physical entity. You have breweries and you have brands. For example if you own and operate your own brewhouse, producing your own beer then you are a brewery. If you give recipes to a brewery to produce then you are a brand. This is not necessarily a detrimental thing but is worth pointing out. When people say Mikkeller is a brewery they are wrong in my eyes as there isn’t a physical Mikkeller brewery so therefore it is a brand.
People who cuckoo brew as we say in the UK are those that brew their recipes on other peoples brewing kit. Often this is because they can’t afford their own kit, don’t want to take the risk of purchasing their own until they know that the industry is for them or they are waiting for their kit to be built/installed. These guys are like the halfway house between a brand and a brewery. I guess I would just describe them as brewers but not breweries. They make their own beer but not on their own kit.

2. Quite simply somebody who understands beer as well as having the ability to make it. There are people that can work a kit and re-produce a recipe but they are not what I would call brewers. They are more of a production operative as they are following simple instructions. What makes a brewer is the ability to adapt and to understand the live product from mash temperatures at different times of the year to changes in water ph levels to seasonal variations with malt and alpha acids in hops. Being able to create different beers and balance the beer with the use of malts,hops and yeast as they certainly don’t all work together which some people fail to realise. Often people really rave about a barrel aged beer but sometimes strong barrel flavours are used by breweries to cover flaws in the beer rather than just throw it away. This is one of the reasons why we always release an un-aged version of the beer that we intend to age. It allows drinkers to dry the same beer in different formats. That is what makes a brewer. Above all else, the ability to be consistent is what makes the difference between a brewer and a good brewer

3.  As a mad house!

We are most definitely a brewery. The number of hours and brews in a week that we go through leaves me in no doubt. I guess that I could also say that we are a brand as well in one respect. People see the SWB crown cap brand and know who we are and what to expect. They know certain beer names such as Diablo and know what it is. That just comes from having been around for a while. I think most breweries through time become both breweries and brands. Brooklyn and Brewdog are some of the finest examples out there of this.

We spent many months ‘dialling’ in our beers to make them as consistent as possible but also deliver some more edgy beers along the way. We try not to do too much of this as we have certainly gained our reputation from the core range of beers and are proud of that and not just from wacky barrel aged beers or limited release tickets. One a year of this type of beer is enough for us usually. What we would describe as more regular one off brews are still quite common from us as occasionally people just have ideas and need to let some steam off to keep the creative juices flowing. It can be quite fun once a month do just have a freestlye day.

 

Victor Dahlberg – All in Brewing

1. To be honest I don’t really care about the definition. All In Brewing will have their own brewing equipment later on, however we have just hired a brewer (Lucas Monryd) that will work at Brewski. Lucas will brew both our own beers and the beers for Brewski on their equipment while our distribution company (All In Beverage) will sell both the beers for All In Brewing and Brewski. How people choose to define us is up to them.

2. Rubber boots and early mornings I guess? 😉

3. We produce the beers that we like in ways that are possible for us at the moment.

 

Henok Fentie – Omnipollo

1. To me a brewery would be a production facility for beer. Like a bakery.

2. There are many types of brewers out there; brew masters who have years of theoretical (and practical) studies behind them, entrepreneurial craft brewers who might have mastered the art through diligent home brewing, home brewers etc. each with his/her own unique perspective on how to make beer.

Lowest common denominator is that all make beer. That is what a brewer is to me, someone who makes beer.

3. Omnipollo is in essence an advanced home brewing operation.

We write recipes, we source ingredients, we brew, make labels, sell, live and breath beer.

Are we a brewery? No. Do we make beer? Absolutely.

 

What conclusion we can make out of this? Well that is to elaborate on further in a later post but what I believe we all can agree with is that none of the above speak against any other. They all share the passion for beer, all perceive them as equally important for the beer making process and no-one claim to be something they aren’t. Would you agree?

/ Manker, M2, Fredrik, Ludvig, Balder and Kristopher

 

Posted in MankerBeer News, MankerBeer TalkComments (1)

IMG_20140715_105850

Kristopher blandar: Smoky Beer Sangrita

Jag verkligen älskar den amerikanska sidan Serious Eats som inte bara gör intressanta reportage och artiklar om mat utan även om drinkar, öl, restauranger och allt annat man behöver för att njuta av livet i fulla drag. För inte så länge sedan tipsades det om en tomatbaserad sommardrink man lätt kunde slänga ihop hemma, och som istället för sprit hade öl som bas.

Smoky Beer Sangrita är som det låter en Sangrita fast med öl. Sangrita är en shot (eller i USA en chaser, det vill säga något du har bredvid för att ta bort smaken av det andra du dricker till) som vanligtvis görs med kryddig tomatjuice, citron och som sedan tas efter en shot av tequila. Själva grunden är med andra ord väldigt enkel att göra hemma och genom att istället för att servera det i shotform hälla upp det i ett vanligt highballglas får du en riktigt trevlig longdrink. Grädden på moset är att du dessutom kan skippa tequilan och istället använda en fräsch IPA som krydda.
IMG_20140715_105827

Sangrita för ju onekligen tankarna till Sangria, den populära (och väldigt goda, om den görs rätt!) sommarbålen kan man kalla det, och precis som Sangrian mår en Sangrita bäst av att få stå och dra någon timme. Ju längre den får stå ju mer kommer smakerna att utvecklas, gå ihop och bli tydliga. I receptet från Serious Eats rekommenderar man Harissa, en kryddigare chilipasta som lätt löser upp sig i vätskan och ger en lite rökigare smak som ändå är mild nog för att inte ta över drinken på samma sätt som vanliga chilisorter hade gjort, dock hade jag ingen sådan att tillgå denna regniga lördagskväll så jag spetsade basen med Chipotle-Tabasco istället.

Nu är vi svenskar fortfarande lyckligt skonade från det amerikanska påhittet att sälja massproducerad fullager med tomatsås, men tillsammans med lite citronjuice och en bra IPA med citrusdrag och ett fräscht humlebett så kan det fungera riktigt bra. Tipset är att köra med Ballast Point Sculpin även om exempelvis SKA Modus Hoperandi eller Lagunitas IPA också går fint, försök att hitta en inte alltför gammal IPA då fräschören kan ha lagt sig och malten blir tydligare vilket låter tomatsmaken komma fram lite för mycket.

För fem personer gör du som följande; blanda basen på ½ tesked Harissa (eller som i mitt fall några skvättar Chipotle Tabasco), 2½ deciliter tomatjuice samt saften från två grapefrukter, två citroner, två apelsiner och två limes, och dundra på med svartpepparn. Spara fem klyftor från grapefrukten att ha som garnityr.

IMG_20140715_105850När du blandat ihop detta låter du det stå ett par timmar i kylen för att låta smakerna blandas ordentligt. Rör om lite då och då. När det är dags att servera så gnider du kanten på ditt highballglas med grapefrukt och rullar i rökt havssalt, som man gör med Margaritas. I med ett par isbitar, fyll på med Sangrita-basen så glaset är till två tredjedelar fullt varpå du sen fyller på med din IPA av val. När detta är gjort fäster du helt sonika din grapefruktklyfta på glaset så det ser lite så där extra fancy ut, sen sätter du dig på balkongen och myser med din rätt så udda, men också väldigt goda öldrink.

Tomatjuicen kan i början kännas lite skrämmande, framförallt om man inte är så bra kompis med exempelvis Bloody Marys, men ihop med citrusefrukterna och den humliga ölen så funkar det faktiskt riktigt bra. En rolig sommardrink man lätt kan imponera polarna med när ni känner för att göra något annat än bara hinka bärs i solen!

Posted in Kristophers Njuterier, MankerBeer TalkComments (0)

Sahtipaja

MankerBeer Meets: Sahtipaja, ett bryggeri att räkna med

SahtipajaEtt bryggeri flera kan ha läst om men som garanterat få har haft möjligheten att prova öl från är Sahtipaja utanför Göteborg. Anledningen är rätt simpel, Timo Krjukoff har inte fått klart på allting, än. Lokalerna är klara och nu är det bara att få iordning på dem, golv ska slipas, väggar ska målas och ventilationen ska upp, men beställningen av bryggverket är precis klart och förhoppningen är att ha igång det kring slutet av september eller början av oktober. Än så länge jobbar Timo heltid med sitt vanliga jobb så till en början är tanken att han skall brygga upp till 4 batcher på helgerna på det 300 liter stora bryggverket. 6 x 600 liter jästankar och ytterligare två tankar om 550 liter enbart för suröl ska se till så att han kan få ut sin öl. Han berättar också att han tänkt ha en 50 liters Braumeister och en 50 liters BBT för “riktigt små, “roliga” batcher.” Även fast det är hans Berliner Weisse, Rött men inte Sött som de flesta ölnördarna har hört gott om så vill han producera både starköl och folköl i olika stilar. Just Rött men inte Sött är helt underbar med lätt till medelstor munkänsla med skön kolsyra. Smaken blomstrar av hallonkorn och finaste hallonsaften, syran börjar riktigt bra men mattas lite men det är en helt underbar 4.4% stark öl med bra längd i smak och doft. Timo berättar att han inte känner någon direkt press på att få ut så mycket öl som möjligt till så många som möjligt utan hellre att först satsa på den lokala marknaden med närproducerad god öl och sedan blicka till barer och pubar i andra städer, samt Systembolaget. Tanken är att börja lokalt med traditionell pilsner och lager samt mildare ales där den bredare distributionen får smaka på mer humlad öl, men som han säger “lite av varje när tid finns.” Vi provar hans Thai Style Weizen, en endast 3.8% stark kryddad veteöl med härlig fräsch doft och smak av citrongräs, lime, örter och tvål – riktigt läskande och perfekt sessionöl med en smak och alkoholstyrka som saknas på marknaden just nu.

sahtipajarottmeninteSahtipaja betyder ju ordagrannt på Sahtismeden och självklart kommer han också att brygga den finska traditionella ölstilen Sahti. Då efterfrågan på Sahti i Sverige känns sådär så kanske det inte blir några större batcher, men Sahti ska bryggas, det är klart, likaså Laktosyrade öl. Han berättar även om ett projekt med Lambic där han nu smaksatt lambic med bland annat hallon, hjortron och röda vinbär/rabarber och har planer på att blanda ytterligare 200 liter ung lambic med mer bär och frukt. Kan dyka upp framöver om de bara mognar fint. Vi fick prova Timos Oude Bruin, Vanha Ruskee med väldigt hög syra och doftmässigt en acetonbomb. Massiv ton av aceton men skön eftersyra och milda smaker av murket trä, väldigt lovande. Timo säger att han nog lär göra en ny batch av ölet men då kanske drar ner något på syran eftersom inte alla gillar den extrema syran. Ja, det är få öltyper Timo inte nämner som intressanta utan han vill brygga fatlagrade Imperial Stouts och Barley Wines, Saisons och ja, vad är inte kul att brygga. Då han bestämmer själv över vad som ska bryggas när har han också helt fria tyglar att kunna göra lite som han vill.

Timo och hans öl kommer att deltaga på All in Beer Fest 2014 och han hoppas kunna servera 2-3 öl per session. Förutom Sahtipaja kan ni på All in Beer Fest prova på öl från Siren, Omnipollo, Cigar City, Johnathan Wakefield och många fler. Missa inte det!

Posted in MankerBeer Meets:, MankerBeer NewsComments (1)