I Norrköping hittar du Knäppingen Spiseri & Bryggeri, en restaurang som drivs av de fyra bröderna Alegria och som förutom restaurangen har slängt in ett bryggverk på mikromässiga 240 liter. Just bryggeridelen är extra intressant och något som sätter dem i skaran med krogar som försökt underhålla både en restaurangdel och ett bryggeri. Av erfarenhet har jag sett att det är rätt svårt, många krogar satsar naturligt mer på maten än på bryggeriet och det är få öl jag provat som verkligen varit någon höjdare, tvärtom har många varit under all kritik sett till hur färsk och bra ölenn ändå borde kunna ha varit. Ölet borde ju allra bäst så nära källan som möjligt.

De flaskar två av sina helt egna öl och det är dessa två jag har fått prova, Citrus Session IPA och Mono Loco. Något jag nu för tiden alltid gör innan jag provar en öl är att kika hur innehållet i flaskan ser ut. Hembryggare liksom bryggerikrogar tenderar att försöka få med så mycket öl som möjligt från varje batch, inte så konstigt med tanke på värdet det har. Problemet, om man inte har 110% koll på sin utrustning och/eller har ett riktigt flashigt bryggeri är att du får med desto mer jästrester och annat grums ju mer öl du tappar ut, särskilt när du närmar dig botten av tanken där jästen lägger sig. Mer jäst – grumlig och dassig öl. Mindre jäst – renare öl. Samtidigt om du vill efterjäsa på flaska för att få kolsyra så måste du ha en viss mängd jäst, så det är tricky. I fallet med ovan två öl så är den första väldigt ren och lovande medan Mono Loco har 4-5 millimeter jästpudding i botten. Ölet bär därför hällas varsamt.

Citrus Session IPA är en IPA på 4.5% och förutom humlesorterna Herkules (bittergiva), Simcoe, Citra och Mosaic har man adderat apelsinskal för extra karaktär. Ölet är rätt disigt, mörkt persikofärgat med ett fint vitt skum som klamrar sig fast bra längs glaset. Doften påminner om gummigodisar med fruktsmak och apelsinskalen lyser igenom. Kanske hade man fått en ljusare och renare IPA-smak om man haft en annan bitterhumle – eller om det är det ständiga problemet med humlekvaliteten som drabbar ölet. För det blir lite skärande bitterhet med grönhumle, något som är vanligt i hembrygder men som i sig inte är något direkt fel. Däremot tycker jag att apelsinskalen ger ölet en trevlig karaktär av bitter brittisk apelsinmarmelad som följs av örtig, potent grönhumle. Hyffsat rent och med potential. Betyg? – Okey (+).

Det andra ölet vi fått prova är en 6% stark American Pale Ale, Mono Loco. Mono Loco betyder galen apa och förutom Mosaic så har ölet även humlats med Cascade och Chinook. Flaskan har betydligt mer jäst i sig och ölet blir också lite dassigare till utseendet, lite smutsbrun till färgen men med samma fina, rejäla vita skum. Inte så oväntat så är både doft och smak lite för präglat av jästen och tappar fräschören till förmån för rå bitterhet och jäst. Samtidigt är det bättre än de flesta öl vi har provat på Systembolagets provningar av lokala öl, därför ändå ett okey betyg. Men letat vi oss förbi bismakerna så får vi granbarr, kåda och stickig citrus, så det finns potential. Beskan känns balanserad och ihop med en mjukare munkänsla är det nog en öl som är lätt att sitta och dricka ett par av en kväll på restaurangen. Betyg? – Okey.

Två trevliga öl med potential. Sett till hur de ligger till i sin utveckling med små batcher som närmast är att anse vara testbatcher jämfört med lite större bryggerier så gör man det rätt bra. Med tiden löser man nog barnsjukdomar som för mycket jäst, humlekvalitet och val av humle för att få ölet exakt så som man tänkt sig. Så är ni i Norrköping så bör ni verkligen svänga förbi Knäppingen, spana in bryggeriet och såklart käka lite mat.

Efter förra månadens koll på julölen i det lokala sortimentet på Systembolaget, TSLS så flaggade vi för att vi tänkte göra om vår rapportering om den. Det är helt enkelt inte rättvist eller för den delen schysst att ge omdömen på öl där vi inte vet om kvaliteten är svajjig på grund utav dålig öl eller att man behövt ta ett fatprov på någon provbatch och sända in. Många, både bryggare och öldrickare har hört av sig under de senaste åren och gett ris och ros åt ölen och sättet det skrivs om den. Många menar att det är bra att vi uppmärksammar hur dålig kvalitet det faktiskt är på en stor del av ölen i Sverige. Andra menar att det tyvärr är lite riskfyllt då de själva råkat ut för öl som av olika anledningar smakar bra mycket sämre än den öl som man faktiskt säljer på Systembolaget i slutändan. Av egen erfarenhet så vet jag hur mycket det kan skilja sig.

Därför kommer vi från och med nu att lista samtliga öl i TSLS men bara ge omdömen till de som vi tycker nått ett betyg motsvarande okey eller högre (motsvarande 3 och uppåt på en 7-gradig skala). Självklart ger det en indikation på vilka öl som inte nått upp och hållit kvalitet, men vi slipper beskriva hur taffliga många av ölen är. En bra öl är en bra öl, en sämre öl kan vara sämre av olika anledningar. Varför beskriva felsmaker och problem när det räcker med att konstatera att ölet inte nått upp till ett godkänt betyg. Vi får sedan utvärdera om det var bra eller inte nästa månad – så kom gärna med era tankar, åsikter och önskningar.

Nedan listas ölen efter namn, storlek i milliliter och priset per flaska i SEK.

Jädraöl Wheat Berry 330 24,9
Jag tycker fortfarande att Jädraås Bryggeri svajjar rejält och ölen tappar kvalitet fort, men här har de en mullig och lite mysig veteöl med hallon vilket ger smak av hallonkorn och vete.
Betyg? – OK.

Sahtipaja Rött Men Inte Sött 330 37,9
En hypead öl redan innan den släpps, för den här releasen brygd hos Brewski. Hallon så det osar om det och det är som att plocka en näve sommarhallon och mosa in i munnen. Hallonkräm, hallonkorn och till och med den något acetonosande stilen de kan få, vilket man får ha överseende med. Lär ta slut fort!
Betyg? – Bättre.

Leufsta Pils 330 22,9
Otippat får jag säga. Jag har en förkärlek till rena pilsners och här har vi en lite fyllig, mjuk och skön pilsner utan något extra. En helt vanlig pilsner helt enkelt, men det är inte alla som klarar av att brygga en sådan.
Betyg? – OK.

Eskilstuna Ölkultur/ La Quince Columbus Goes North 330 33,3
Samarbetet med spanska La Quince blev en Super Saison som är både kompetent och fint humlad där humlen slår igenom bra och håller saisonkryddighet och jästkaraktär i spel.
Betyg? – OK+.

Skeppsgossen Rosen Boom 330 23,9
Skeppsgossen fortsätter göra helt okey öl, kul med några nya som ändå håller en basnivå. Det här är en god dryckesporter med bra snäll rostad stil.
Betyg? – OK.

Eskilstuna Vinterale 330 24,5
Fruktig och helt okey humlad ale med balanserad beska. Ingenting som trumfar mycket av det andra på Systembolagets hyllor, men likväl en helt okey öl.
Betyg? – OK (+).

West Coast Red 330 29,9
Jag har lite svårt för West Coast Bryggeris stil, inte för att den inte håller kvalitet utan för att den är så traditionell. För mig sticker ingenting riktigt ut, men din morbror eller han som gillar skön öl utan att ha ramlat in i humleträsket – han eller hon lär gilla detta. En duglig Red Ale helt enkelt.
Betyg? – OK.

West Coast IPA 330 33,9
Om ölet ovan var lite snällt så har man här hittat hem med en bra IPA, om än kanske lite dyr. Bra något Europeiskt stuk men med bra beska och humlekaraktär. Värd att prova!
Betyg? – Bra (+).

Mjödhamnen Mölska Tallstrunt 330 39,4
Struntar är de unga skotten på gran och tall och här har man smaksatt en Mölska med dessa. Uppfriskande med smak av tall, gran, kåda och en viss honungssötma.
Betyg? – OK.

Chad Ber Sun Giant Pale Ale 330 29,8
En helt okey Pale Ale med potential, kul att Chad Beer dyker upp igen efter något år i skymundan.
Betyg? – OK.

All in Brewing Soma Session IPA 330 33,9
Sveriges bästa Session IPA just nu, there, I said it. Fantastiska humletoner och bra beska. Kommer att bli en klassiker om den fortsätter att bryggas.
Betyg? – Bättre.

Vega Shoreline APA 330 24,9
En bra stabil APA med samma sköna och lättillgängliga stil som exempelvis Stigbergets Bryggeri har.
Betyg? – OK+.

ÖstelenBryggarna Ysta Caribbean India Pale Ale Mango/Chili 330 30,6
Det här kunde jag inte ha trott för något år sedan då Ystas öl var likställt med defekt “färsk öl” – för nej, ni får sluta kalla er öl för färsköl! Här har man kryddat en IPA med mango och chili och det är skön hetta med mycket inslag av chili och lite tropisk frukt. Lär dock inte gå hem hos er som inte gillar chili eller annorlunda smaker, för den är just annorlunda.
Betyg? – OK (+).

Skeppsgossen Neptun UPA 330 24,7
Något snällare APA och ingenting riktigt speciellt i smaken, men inga fel och helt okey öl.
Betyg? – OK.

Rocket Zero Gravity Brett IPA 330 44,9
Danska Rockets brettade IPA är inte helt ny utan har funnits ett tag, men det är en bra balans i brettningen och lär kunna passa de som ibland har svårt med brettad öl.
Betyg? – OK+.

Krönleins S:t Annas Special Bock 8-6 330 27,9
En duglig bocköl med bra maltighet, godkänd.
Betyg? – OK.

Lundabryggeiret Svarte Petter Special Svart Dubbelbock 330 48
Här har man lagrat sin Dubbelbock på Apple Brandy-fat vilket visserligen ger lite störaned spritighet då jag tror ölet dragit ut lite sprit från faten men också spännande smaker. Äpple, sötma, cognac och ek.
Betyg? – OK+.

Åsalid Bryggeri Rantens Porter 330 34
En helt okey porter, typ så. Lite dyr kanske.
Betyg? – OK.

Vega Gotenius Porter 330 26,9
Stiltypisk göteborgsk porter, enkel och god.
Betyg? – OK.

Närke Anders Göranssons Bästa Rököl 500 43,9
Hantverk rakt igenom, som alltid med Närke. Gammal stuga, rökt torv och tobak – smakrik och god utan att bli svår.
Betyg? – Bra.

Qvänum Ekfaslagrad Porter Forester 330 67
Kanske lite för dyr, men fina lagrade toner av russin, choklad och nötter.
Betyg? – OK+.

Höganäs Bryggeri High Nose Snow 500 50,4
Visar att man fortsätter bygga vidare på High Nose-serien på bästa sätt. En riktigt fin jul-IPA med citrus, humlekottar och lite tall. Perfekt för alla som gillar humle.
Betyg? – Bra+.

Electric Nurse Christmas Ale 330 24,9
En varsamt humlad öl lagom för julens kvällar när man vill ha något smakrikt utan att det ska bli speciellt eller för mycket.
Betyg? – OK+.

Södra Maltfabriken Södra Deer Santa 330 19,9
En okey maltig julöl utan något extra. Bra pris vilket gör den lämplig till julfesten då man kan dricka småskaligt och skönt.
Betyg? – OK.

Ängö Juliga Livets Ängöl 750 69
Blev inte riktigt klok på det här ölet där man låtit en ekkub ligga med i flaskan vilket jag väl inte vet om det är så värst bra i längden? Doftar först sådär och den är lite tam men smakerna växer fram och det är eklagrat och rätt drickbart.
Betyg? – OK+.

Beerbliotek Christmas Nights 330 29,9
En otroligt svår öl i paritet med Anchor Our Special Ale som brukar dela upp de som dricker den i två läger beroende på vad man tycker om den. Här får du smak av syrliga tranbär, rönnbär och enbär ihop med typ kanel och andra julkryddor. Väldigt kryddigt, väldigt syrligt, väldigt speciellt.
Betyg? – OK+/Bra.

Krönleins S:t Annas Amber Lager 330 17,9
ÖsterlenBryggarna Ysta 50/50 500 25,8
Värmdö Bryggeri Fyrvaktarens Midvinter 330 24,9
Nora Brygghus Vinterale 330 35,9
Allingsås Bryggeri Röda Hjorten 500 30,8
Beer Factory Leksand Vinterale 330 34,4
Wermlands Vinter 330 22,5
Sälens Fjällbryggeri Vargavinter 330 30,6
Lundabryggeriet Björnen Sover Skånsk Brown Ale 330 24,5
Åsalid Bryggeri Påverås India Pale Ale 330 33,3
Allingsås Bryggeri Nolhaga Park 500 32,2
The Beer Factory Leksand Kattjerks India Pale Ale 330 36,9
Nacka Bryggeri Baggens IPA 330 28,9
Ottsjö Brygghus Hållvallen Ekologisk Havrestout 330 39,1
BarlindBeer Bar Vinter Oatmeal Stout 330 31,9
Göteborgs Nya Bryggeri Porter Fenix 500 29,9
Byaregårdens Jul 330 23,4
ÖsterlenBryggarna Ysta Julöl 1000 69,8
Ysta Julöl 500 27,1
Ottsjö Brygghus Santa Ekologisk julöl 330 38,9
Göteborgs Nya Bryggeri Göteborgs Jul-Öl 500 25,9

I år ser vi i december bara ett exklusivt släpp på Systembolaget, medan vi istället får se ett nytt släpp i januari. Så förutom släppet av nyheter i det fasta sortimentet och lokala nyheter den 1a december ser vi ett exklusivt släpp den 4e december. Som vanligt besöks hyllorna av öl med något juligare tema, men också av mörkare och värmande godsaker som Sierra Nevada Narwhal, Malheur Dark Brut och Samichlaus Classic. Öl som är lika trevliga som julklappar som att ha för sig själv. En bra julklapp finner vi också i S:t Eriks och Mathias Dahlgrens Julbordet om 4 öl – perfekt till foodien, ölfantasten eller den som bara är nyfiken av sig.

Dupont Avec Les Bons Voeux (Belgien 375 ml 50 sek)
En klassisk och alltid lika uppskattad Tripel med underbar näsa med torkade blommor, lite honung, apelsinskal och kanske även marsipan. En fin kryddighet ger doften en bra balans. Smakmässigt är den snäll i kroppen och trots sina 9.5% så är den inte hård och för kraftig. Procenten ger smakerna pondus och de går i nätta inslag av banan över estriga äpplen, kryddigt vete och torkade blommor. En given present till ölfantasten eller att värma dig med i vinter.
Betyg? – Bättre.

Mikkeller Spontanfruktsallad (Danmark 750 ml 149 sek)
Ölet är framtaget till importören Brill & Co som firar 20 år på marknaden. 2,5 ton av mixad frukt (päron, äpplen, apelsiner, bananer, vindruvor och jordgubbar) adderades till baslambicen från Boon. Den har fortfarande den smöriga karaktären av ung lambic i näsan men du anar jordgubbar och druvor och med någon månad på flaska lär komplexiteten komma fram. Smaken är desto mer mogen och en fräsch syra lyfter smaken av äpple, vindruvor och ek. Är nog mycket tack vare druvorna, men det smakar lite som burkad fruktcoctail. Rekommenderas!
Betyg? – Bättre.

To Øl Snowball Saison (Danmark 750 ml 84 sek)
En upphumlad Saison istället för mörka julöl? Självklart tänke man, det passar ju faktiskt bättre för den tunga julmaten. Mild arom med Europeisk humle och en snäll gräddighet. Ölet känns rätt färskt för jag får mer av de ljuva humletonerna än Saisonstilens kryddighet. Även smaken drar just nu mer åt en American Pale Ale med gräsig humle och åter den mjuka känslan på tungan, kanske tack vare att man dragit ned mjölksyrebakterier i ölet. Oavsett en väldigt trivsam öl till ett bra pris!
Betyg? – Bra+.

Mathias Dahlgren Julbordet Ekologiskt (Sverige 1320 ml 120 sek)
Lager – En modernare lager med mer fruktighet och karaktär vilket nog fungerar utmärkt till en sillmacka. Äpple, päron och lite honung i både doft och smak. Kanske ännu lite ung vid provningstillfället.
Betyg? – Bra-.
Pale Ale – En belgoinfluerad Pale Ale med avvägda belgotoner av jäst, torkad marsipan och örter. Lär fungera fint till revben eller julskinka. Väldigt mild och oerhört fin fräschör vilket vissa nog kan uppfatta som tråkig medan många lär tycka det är ljuvligt.
Betyg? – Bra (+).
Dark Ale – En brittisk Dark Ale med torr kakao och antydan till torkade russin, sviskon och annat – men utan sötman. Väldigt torr i doften och smaken är liksom övriga ölen i boxen oerhört rena och milda, toner av svag gammal kakao och årsgammal mjölkchoklad.
Betyg? – Bra.
Porter – Här har man en klassisk Porter som nog är lite ung då det är mycket toner av päron, äpplen och mandelmassa, vilket brukar vara borta när ölen släpps i butik (är ju andra flaskor vi provar mot vad som släpps). Mycket inslag av godis och en viss sötma vilket lär matcha den fint mot juldesserterna eller på kvällskvisten.
Betyg? – OK+.

Remmarlöv The Local Hops Fresh Hop Ale (Sverige 330 ml 26,2 sek)
Ale med lokal skånsk humle, kan det vara något? Rätt anonym doft utan direkta dofter, smaken däremot har en lite örtig karaktär med småkryddig malt och humle. Det är ingenting som sticker ut och är fantastiskt men ett bra bevis på att vi ändå har egen humle.
Betyg? – OK (+).

Dugges SÖ30! (Sverige 330 ml 24,7 sek)
Framtagen till Svenska Ölfrämjandets 30-årsfirande. Jag provade den nyligen på fat och undrade då var det “amerikanska” fanns, den var då rätt fadd. Här på flaska har den betydligt mer intressant humleprofil som osar amerikansk västkust! Citrus, lime, kryddiga kottar och en ren, snygg maltprofil. Riktigt bra! Hoppas att den får hålla sin kvalitet, så drick snart! Rekommenderas!
Betyg? – Bättre.

Corsendonk Christmas Ale (Belgien 750 ml 84,9 sek)
Ännu en julklasssiker. Lite mer Coca Cola i doften än vad jag minns det som, men annars choklad, toffee och kryddor. Mullig och härlig till kroppen, men det är någon form av godis eller karamell som lyser igenom även i smaken. Lagras lika fint som den dricks färsk.
Betyg? – Bra+.

Blaugies La Moneuse Special Winter Ale (Belgien 750 ml 74 sek)
En lite kraftigare vinter/julversion av Moneuse. Framträdande humle och syra i doften där gemensamma nämnaren är citrus. Mycket maltig närvaro med lite smutsiga toner av jäst och rågkrydda. Kanske lite rörig och bitvis lätt i kroppen. Men en läskande Belgian Strong Ale, om man nu kan säga så, som kan falla belgofiler i smaken.
Betyg? – OK+.

St Bernardus Christmas Ale (Belgien 750 ml 71 sek)
En favorit bland prisvärda julöl. Underbar doft av nötig knäck, karamellkola och bananchoklad.Lite kryddig jäst men inte för mycket, snarare bidrar den till att göra smak och doft av bananchoklad och kola lite mer vuxen och kryddig. Drick nu för en smaskig upplevelse eller ställ undan för att få den att mogna och smakerna att gifta sig lite till.
Betyg? – Bättre.

Kinn Tomasmesse (Norge 330 ml 34,9 sek)
En Quadrupel på 10.5% låter som att det ska dra till rejält, men en viss syra och toner av sherry och portvin gör den mildare än vad jag förväntat mig. Lite för tunn och mild i kroppen för min smak och det påminner mer om just sherry eller en belgisk ale som fått lagras i en 10+ år. Aningen rökighet. Intressant, men också lite lurig.
Betyg? – OK+.

Nils Oscar Winter Edition (Sverige 500 ml 48,4 sek)
En Scottish Ale med bränt socker som får lite rökstuk, kaffe och karamelliserade toner. Vissa inslag av kakao och karamell, men också lite tobak. Kan nog fungera fint till dessertbordet.
Betyg? – OK+.

Harvey’s Christmas Ale (Storbritannien 275 ml 32,8 sek)
Väldigt klassisk brittisk Barley Wine som redan nu har lite lagrade inslag av kartong och sherry, men också av vört. Sötare än vad doften gav sken av och maltbasen känns något smutsig och rå och stör lite. Tyvärr finns det bättre val.
Betyg? – OK.

Innis & Gunn Espresso Barleywine Limited Edition (Storbritannien 330 ml 29,9 sek)
I&G börjar kolla på USA och göra lite häftiga mixturer, eller? Mnjae, doften har en artificiell sötma och sötad espresso med rökighet och för söt chokladpudding. Det blir inslag av tvål och lite allt möjligt. Nä, det här fungerade inte för mig som ölfantast.
Betyg? – OK-.

Birra del Borgo 25 Dodici (Italien 330 ml 39,9 sek)
Belgian Strong Ale från Italienska Birra del Borgo, med tillsatta bittra apelsinskal och russin. Det här är intressant och inte på ett negativt sätt. Du får bitter marmelad men också väldigt mycket humle som ger både bitterhet och bygger vidare på toner av apelsin och lime. Du kan inte gissa dig till att den är 9.5% och i mitt tycke är det en spännande öl man verkligen kan prova om man gillar nya utmaningar.
Betyg? – Bra+.

Nynäshamn Valsviken Vinterporter (Sverige 250 ml 43,3 sek)
En gammal svensk klassiker likt Nynäs andra juliga öl. En snäll porter med äpple, päron och lite choklad. Brukar må bra av att stå en månad eller tre och tyvärr är den fortfarande lite för dyr i jämförelse med andra.
Betyg? – Bra.

Sierra Nevada Narwhal Imperial Stout (USA 355 ml 46,9 sek)
Kolsvart Imperial Stout när de är som bäst. Jag får nästan alltid leta nya superlativ för att beskriva den hr ölen. Har allt en Imperial Stout ska ha, balans, kolsvart mörker och rök, eldad malt och brända träplankor men också mörkaste choklad och kaffe. Rekommenderas, i stor mängd!
Betyg? – Bäst.

Malheur Dark Brut (Belgien 750 ml 145 sek)
Fruktig choklad med fikon, kanderade bär och lite körsbär. Ger en hint om antydan till lagrade russintoner ihop med choklad. En stabil mörk belgare som kanske inte har samma komplexitet som många andra har men som har en fin balans många kan uppskatta.
Betyg? – Bra (+).

Samichlaus Classic Eggenberger (Österrike 330 ml 41,8 sek)
Här har vi ett öl som lagras mer än förtjänstfullt, kanske inte lika bra som Helles-versionen men fortfarande på ett imponerande sätt. Nu är den råare med tydligare alkohol och mer centrerad kring söt fizzighet, nötter och aningen choklad. Med tiden får den komplexa likörliknande toner och blir krämig, varm och underbar. Köp ett par och prova en om året när det är riktigt kallt och jäkligt utomhus.
Betyg? – Bra.

Nedan öl är sådana som antingen har flyttats från tidigare lanseringar eller i fallet med Camden och Brännskär Brown sådana som inte var med på provningen. Själv är jag riktigt sugen på Brännskär Brown som berikats med vanilj och hasselnöt, spännande! De sista tre flyttades från novembersläppet.

Camden Beer Camden Town Brewery (Storbritannien 750 ml 109 sek)
Imperial Brännskär Brown Ale Akkurat 20 år Vanilla & Hazelnut (Sverige 750 ml 98,6 sek)
Gigantic IPA (USA 65 cl 84,9 sek)
Färsk är det här en riktigt stabil IPA som smakar, doftar och i övrigt beter sig som en bra IPA från Oregon gör. Väldigt nordvästlig på sättet att det är milt örtig humle mer än blommig och inbjudande fruktig som samsas med malten. En bra IPA för de som vill ta steget vidare från 100W.
Betyg? – Bra (+).

Stillwater Autum Amber Saison (USA 35,5 cl 36,9 sek)
En höstig något mörkare Saison som ger dig brödkryddor och vört samtidigt som de sedvanliga inslagen från jästen med mandelmassa, surt rågbröd och mer krydda. Lämplig till höst- och vintermaten.
Betyg? – Bra (+).

Stillwater Why can’t IBU? IPA (USA 35,5 cl 33,9 sek)
En mild humlig belgisk ale med inslag av saisonkrydda, gräs, melon och annan läskande frukt. Vinner på sin lättdruckenhet och att vare sig beska eller kryddighet tar över från den andra.
Betyg? – Bra+.

Ibland hittar man saker i gömmorna som man skämms lite för, kanske lika mycket för att man har glömt bort dem som för att man ens har dem. Jag har tidigare skrivit om min relation till udda lagringsobjekt och vissa av anledningarna till att vi lagrar öl, det är ju faktiskt lite spännande. Som att hitta en smarrig IPA man glömt ett par år och som nu smakar likt en urvattnad Barley Wine, eller glädjen i en bortglömd Imperial Stout. Eller för den delen att hitta en gammal flaska South Plains som man vet nog för väl hur den lär smaka, eller i det här fallet en Pilsner Urquell från en limiterad 1 liters utgåva de släppte för typ 4-5 år sedan. En flaska jag fick i födelsedagspresent av M2, tack, verkligen, tack. Enligt baksidan på kartongen den kom i så gick ölet ut för några år sedan, man öl lagras ju.. Det vet ju alla – frågan är hur den här har lagrats. Just den här utgåvan lär ju vara slutsåld, men ni kan alltid köpa hem en vanlig Urquell och glömma bort i ett par år.

Pilsner Urquell Limited 1 Liter Ed.

Utseende: Kopparskimrande vätska med stort krämigt vitt skum. Ser banne mig lite mer mörkt orangefärgat ut än vad jag minns ölet. Skummet lägger sig sakta och slutar som jästslurry ovanpå ölet, typ äggvita.
Doft: Doftar likt en gammal oxiderad belgisk ale med blöt kartong, sunkig säd och jästa frukter. Lite apelsin gör inte mycket utan det är väldigt platt.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Helt okey till kroppen, kanske till och med att ölet känns fylligare och mjukare än annars. Smakerna är lite sunkiga och platta med pappkartong, unken citrus och källargolv med kalk och damm. Dock är det intressant och inte helt misslyckat, bara väldigt annorlunda.

Betyg? – OK. Gillar du 10-15 år gamla belgiska ales utan att erkänna för dig själv att mycket beror på hur gamla de är så kommer du att gilla detta. Det är annorlunda jämfört med en färsk öl och med en gräddig ostkub hade det nog varit helt okey.

Ämnet med att prova så många öl som möjligt, gärna fortast möjligt har debatterats hyffsat flitigt de senaste åren. Kanske inte bland olika ölsidor på internet, men åtminstone bland bryggare, krogfolk och vanliga öldrickare. Vissa menar att det tar bort syftet med öl och att drycken och arbetet bryggarna har lagt ned inte får den respekt den förtjänar. Ticking som det så fint först har kallats går helt enkelt ut på att man provar en öl varpå man sedan kan bocka av den från sin lista. Fenomenet är inte bara kopplat till ratingsidor online såsom RateBeer eller Beer Advocate utan har nästa gått än längre i Storbritannien där det finns grupper som provar igenom självrunna brittiska öl. I vissa fall har de nått upp emot 50.000 olika öl, en hög siffra med tanke på att även de flitigaste “tickersen” ligger mellan 20-40.000 olika öl, och då med hela världen och dess stilar som grund.

Det som kanske gör skillnad mellan de båda grupperna ovan får kanske sägas vara kriteriet för hur man väl “tickar” en öl. I fallet med RateBeer och annat har olika synsätt skildrats senaste åren. I USA ser vi enorma bottle shares där deltagarna alla tar med ett gäng flaskor och sedan provar man igenom dem ihop. Ett bra sätt för att prova på många öl utan att behöva köpa öl som i vissa fall kostar eller är värda flera hundra eller tusen kronor. Är man då 5-10 personer på en flaska som kanske bara är 65 cl (en amerikansk så kallad bomber) så blir det bara 6.5-13 cl per person. Kanske i minsta laget. Det går att jämföra mot den så kallade danska tickningen som blivit (ö-/)känd för att flaskorna delades hej vilt och det var lite saksamma om du drack ett glas, en mindre upphällning om 5-6 cl eller om du faktiskt bara smuttade på ölet. Tanken är lite att om du väl smakat på ölet så har du smakat på det, dricka ölet kan man göra sen. I takt med ölfestivaler där man serveras mindre pours av ölen, ibland bara 4-8 cl så har många ändrat synen på vad som ska “räcka” för att säga att man har provat ölet. I mångt och mycket en fråga om semantik, men också en fråga om det räcker med ett mindre smakprov för att kunna ge ett omdöme kring doft, utseende och smak om man väl ska ge ett skriftligt omdöme på någon av internetsidorna som finns.

I England däremot så berättas i dokumentären Beer Tickers hur traditionen säger att du ska ha beställt och druckit en pint, eller i alla fall en half pint av en real ale för att kunna skriva upp den. Vad de då istället gör på krogen istället för att bara smutta på ölet och i vissa fall lämna den för att köpa en ny är att ta med sig den. Med sig har de små plastflaskor de häller ned ölen i för att ta med sig hem, antingen för att dricka upp hemma – så att de kan bocka av den, eller för att dela med sig av till andra. Lite liknande men enligt mig ändå inte. Tanken att du ska ha en pint, men att det i sak inte spelar roll om man dricker den eller inte är lite intressant och går nog att ifrågasätta lite. I det här fallet bör man också minnas eller ha vetskap om vad real ale ens är. Till skillnad från en butteljerad eller keggad öl är självrunnen öl, real ale en brittisk tradition med levande öl. Med andra ord håller den inte lika länge och väl om du skulle få för dig att hälla över den till en mindre behållare, men den är i många håll också mer sällsynt. Visst går det att jämföra med öl från USA som kanske bara finns på ett viss bryggeri, men en growler och/eller flaska reser ändå bättre än om du flaskar upp lite självrunnet och skumpar omkring med.

Vad den här bredare generaliseringen missar är ett enkelt faktum – vare sig britter eller amerikaner är de flitigaste tickersen. Kollar vi på RateBeer Top Users så är bara 6 stycken utanför Norden, 4 från Storbritannien och 2 från Nordamerika. Detta förklaras delvis med att RateBeer har fler Europeiska användare än Beer Advocate som har fler amerikanska öl och användare. Men jag tror ändå att det ligger något i det här, kikar vi på plats 25-50 så är ändå mer än hälften från Nordameria. Något vi också kanske får kika på mer framöver.

Vad är det då som retar upp många med det här? Vad är faran? Risken? Som sagt, dels att respekten för ett hantverk och någons passion och dröm förvandlas till en kort notis på en hemsida med det uppfattade syftet att det genererar skrytbarhet. Men också kanske att man hetsar igenom en kväll, måste prova nytt och hela tiden kräver nytt och mer än att ha en lugn, god stund med öl. Utan någon som helst empirisk koll tror jag att många krogar återkommande får frågan vad som är “nytt” och att om de svarar att de inte har något nytt så möts de av en suck. Åtminstone är det vad jag själv bevittnat. Sedan finns det såklart en balans mellan nördighet med att vilja prova saker och att fokusera mer på antalet öl än själva ölet. Just den här frågan kommer vi att kika mer på framöver i en kommande del och då också få höra olika tickers förklara varför det är så kul att prova på så mycket ny öl.

Om man nu vänder på allting och istället för att analysera de som faktiskt skulle kunna ticka ölet på ett teoretiskt plan och istället kikar på tanken med det, vad ser vi då? Egentligen ett kul sätt att se hur folk rör sig, dricker och kanske till och med utmana dem att prova nya saker på nya platser. The Beer Ticking Challenge som kom för ett par år sedan specificerar till exempel kraven med att man ska dricka minst 12 ounces (runt 35 cl) av en öl för att den ska kunna räknas och poängsättas. Poängen delas sedan ut efter var och hur du drack vilken typ av öl. Drack du den på ett bryggeri får du till exempel mer poäng än om du drack en flaskad öl. Här börjar vi komma något på spåret, något lite fint. Tar vi den populära appen Untappd som exempel så får man så kallade badges som bevis på att man druckit en viss eller en viss mängd av en öl, eller en typ av öl, på en eller flera platser. Igen, vad är syftet? Att få folk att skryta om antal eller att uppmuntra dem till att prova nytt, nya stilar, öl från nya länder och till och med kanske på nya platser.

Plötsligt tar vi oss från hetsen med att hela tiden prova nya saker, att glömma bort hederliga trotjänare och till och med riskera att få utomordentligt bra öl att ramla ur Systembolagets sortiment. Istället blir öl socialt, roligt och meningsfullt. Inte för appen, ratingsidan eller antalet öl i sig utan för att du provar nytt, du tänker öl och kanske börjar man också intressera sig lite mer. Ett bra exempel är flera kompisars flickvänner (nu råkar det falla sig så med könet) som har Untappd. Inte för att ticka utan för att se vad de gillar. Innan drack de inte öl, nu tänker de åtminstone kring öl och kulturen därikring. Med andra ord är det svårt att ge säga bu eller bä då det ligger mycket på individen själv. Vi ska inte heller förstora det här och uppmåla det som något som alla sysslar med, och som kan få enorma påföljder. Nu har vi åtminstone lite bakgrund om fenomenet och vissa vanliga åsikter kring fenomnet, i nästa del kikar vi mer på varför vissa vigt stora delar av sitt liv åt att prova så många öl som möjligt.

December bjuder på flera nyheter och släpp på Systembolaget. Förutom sedvanliga släppet för lokala öl (TSLS) och exklusiva smålanseringar (4e december) så kommer en rad fasta nyheter, alltså öl som ni kommer att finna på Systembolaget minst de närmsta 6 månaderna. De flesta känner ni igen och bortsett från allehanda ljusa lagers så är det en stark förbättring mot tidigare år där vi mest såg just ljusa lagers. De här ölen kommer att finnas tillgängliga på i stort sett alla Systembolaget, eller ska annars kunna beställas dit. Så det är kul med en bred med allt från porters, ales, suröl och lokala förmågor på hyllorna. Dugges Black Currant är en riktigt smarrig suris och Nørrebro Bryghus New York Lager är en underskattad lageröl i stil med Mikkeller American Dream. Det ska också bli spännande att se hur Designbrew klarar sig med inte mindre än tre fasta nyheter.

Läs av nedan enligt följande: Varunummer, Namn på Bryggeri och öl (volym i ml), pris och alkoholhalt

1909 Nils Oscar Alkoholfri (330 15,9 0,4)
1587 Zubr Praga Lager (500 15,9 4)
1544 Litovel Classic (330 10,9 4,2)
1554 Pivovary Lobkowicz Platan Granát (500 19,9 4,6)
11416 Nørrebro Bryghus New York Lager (330 18,9 5,2)
11204 Designbrew Alter Valter Altbier (330 19,9 4,7)
1682 Ardwen Blanche (750 54,9 4,5)
1423 Gotlands Bryggeri Hope for Hopf (500 29,5 5,6)
11535 Dugges Black Currant (330 27,9 4,5)
1601 Omer VanderGhinste Oud Bruin (250 21 5,5)
11218 Designbrew Très Belle Chic (330 29,9 8,5)
11211 Designbrew Betty’s Bitter (330 22,8 4,5)
11252 Traquair House Ale (330 26,9 7,2)
1608 Frederic Robinson Old Tom (330 25,9 8,5)

Följande har också kvalat in från beställningssortimentet, framförallt kul med Oppigårds Dalalager och SKA Rudie Session IPA!

Oppigårds Dalalager Ekologisk (330 17,9 5,2)
Eriksberg Karaktär (330 12,9 5,4)
Innis & Gunn Lager Beer (330 15,9 4,6)
Carlskrona Mörk Lager (330 25,5 5,2)
SKA Rudie Session IPA (355 23,9 4,5)
Medovarus Mjöd Amber (330 28 5,7)

Utöver dessa har nedan sedan tidigare kvalat in genom beställningssortimentet.

1527 Efes Pilsener (500 16,9 5)
1600 Boddington (500 20,9 4,6)
1620 BrewDog Rip Tide (330 27,9 8)
1610 Zywiec (500 16,9 5,6)
1434 Grebbestad Lager (330 18,6 5)
30109 Brewski Mangofeber DIPA (330 39,9 8)
30140 Stigbergets IPA Simcoe Citra (330 29,9 6,3)
30145 Stigbergets Endless Summer Ale Amarillo Single Hop (330 28,9 5,5)
30257 Stigbergets Eko Pale Ale (330 26,9 5)
30285 Poppels Russian Imperial Stout (330 34,9 9,5)
30519 Brewski Passionfeber IPA (330 37,9 7)