Personligen tillhör jag den skrala skaran som grillar året om, men det är ändå något speciellt med att grilla på sommaren. Just på sommarhalvåret ser mina matvanor lite annorlunda, precis som för många andra, mot hur de är på vinter. På sommaren kräver jag något fräscht och lättare mat.

Jag tänkte därför bjuda på lite lättare sommarrecept med lite tips på öl som passar bra till. Idag blir det en fräsch primörsallad med kycklingfilé.
Detta kan man göra om man har en grilltråg, grillpanna, typ wokpanna eller liknande.

En av mina favoriter är väldigt bra för att man lätt kan lägga till och ändra om lite som man vill efter det man har hemma, eller efter vilken smak man vill ha. Dessutom är min sidorätt till kycklingen så god att den kan ätas helt ensamt, så även vegetarianer är nöjda.

För 4 personer behöver du följande till mitt basrecept
4 st kycklingfilé
2st Vitlöksklyfta
Olivolja
Kryddor efter behag, gärna färska kryddor. Jag använder mig av Lavendel, persilja samt rosmarin.

4-500 gram champinjoner
2 knippen salladslök (ca 250 g)
250 g pimentos de padron (små gröna paprikor som på bilden, finns på de flesta ICA)
1 knippe sparris
140 g ädelost (eller feta)
4 skivor bröd
Flingsalt
Svartpeppar

Börja med att förbereda grillen för indirekt grillning där du har kål på halva grillen, för på den sidan utan kål ska kycklingen ligga, på andra sidan ska salladen göras.
Häll upp lite olja i en skål, pressa i vitlök efter behag och klipp ner dina färska kryddor i oljan och blanda om. Pensla sedan din kyckling med oljan och spara resten till brödet som du sen ska göra krutonger av. Låt kycklingen vila lite med oljan på sig, resten av oljan penslar du på dina brödskivor, för de ska sedan grillar och bli krutonger.

Dela champinjonerna om de är stora, annars ha dem gärna lite större än en munsbit. Skala och skölj av salladslöken. För er som inte använder salladslök så ofta så kan man äta i stort sett allt på den. Ta bara bort det fula från blasten och roten som sitter längst ner på löken. Bryt bort det nedersta på sparrisen och om den är väldigt lång så kan man dela den på mitten.
Blanda ihop alla grönsakerna och häll lite olja på.

Börja med att pensla lite olja på gillgallret och lägg kycklingen över den glödande kålen snabbt så den får lite färg och yta. Salta och peppra gärna. Lägg sen över den på sidan för att tillaga den indirekt. På med locken och låt den ligga i ett par minuter och ta sen det du ska grilla salladen med. Ett gott tips på när man grillar kyckling är att man inte ska vända den för ofta eller för varmt, då blir den ofta mycket saftigare.

Grilla salladen i omgångar över het glödande kål så att alla grönsakerna får en fin brun färg, utan att bli bränd.
Grilla brödskivorna så att de blir torra utan att bli brända, dela dem så de blir krutonger och blanda dem med ädelosten som man skär upp i små tärningar.
När salladen är färdig blandar du sen ner i krutongerna och osten i den varma salladen så att osten blir mjuk och fin.

Till detta rekommenderar jag att man dricker något lättare. En pilsner med lite mer maltbas som tex Budvar går naturligtvis bra, men personligen tycker jag att man ska dricka saison eller gueuze till detta.
Saison med en fin jordig känsla och med fina frukt estrar kommer att gå väldigt bra. Saison Dupont Biologique och Saison Bocq är två väldigt bra exempel på liknande och de finns på Systembolaget just nu. Vill man ha lite mer syra kan man prova med Vieille Ville Saison eller riktigt vågat med 3 Fonteinen Oude Geuze.

Personligen körde jag på en öl likt det sistnämnda, min favorit standard gueuze Girardin Gueuze Black label, denna från 2013. Den är fint fruktig av främst syrliga äpplen, med lite lagring så tappar den lite i syra, får i lite smak av persika och får lite ciderkaraktärsdrag. Jästen ger även en väldigt trevlig fruktton av lite smultron och krusbär i absoluta finishen.

Den uppmärksamme har säkert redan nu sett att jag faktiskt inte hade Pimentos i min sallad, som sagt, det går bra med det man har hemma!

Efter att jag postat på vår Facebooksida om hur jag åt rökta räkor förstod jag  att det kan vara en bra ide att posta om en av mina andra pasioner – att röka mat.

Mina absoluta favoriter att röka är naturligtvis fisk, men även sidfläsk och korv brukar hamna på grillen. Det är fantastiskt gott. När Manker, M2 och Surisarna var nere och hälsade på i våras så bjöd jag dem på en otroligt god rätt som nog är en av de absolut godaste jag vet. Rökt sidfläsk med en mycket enkel barbequesås.

Det du behöver, förutom ett par kalla pale ale, IPA aller brown ale att dricka under tiden du grillar samt att para med maten är:

Klotgrill
En liten skål med vatten
Ekspån för rökning

Köttet
Sidfläsk i bit med svål (gärna rimmat för det både blir godare och minskar chansen att köttet inte blir helt genomstekt)
Ett par kvistar färsk rosmarin
Svartpeppar
Olivolja

Barbequesås
1 Rödlök
3 vitlöksklyftor
1 röd chili
1 msk fänkålsfrön
1 msk paprikapulver
1 msk spiskummin (kan uteslutas)
1 tsk svartpeppar
0,5 dl soja
1 msk vitvinsvinäger
1 dl ketchup
1 dl chilisås

Börja med att preppa grillen, se till att lägga kolen på sidan av grillen, för du ska sedan grilla indirekt.
Lägg ett par nävar ekspån (hickory) i vatten.

Se till att köttet är torrt, dvs torka det ordentligt, skär små snitt längs hela svålen från långsida till långsida, ca 1 cm mellan varje skåra. Anledningen till detta är att svålen ska bli ordentligt knaprig och blir svår att skära genom annars.

Hacka upp rosmarinen och rubba köttet med rosmarin och peppar och droppa på lite olivolja och gärna lite soja. Låt köttet ligga i rumstemperatur. Rosmarin och ekrök är en grym kombination, det passar som handen i handsken.

Skala och finhacka rödlöken. Skala vitlöksklyftorna och hacka chilin lite lätt. Vill man inte ha en allt för stark sås så kan man kärna ur chilin först.
Stöt sedan Vitlök, chili, paprikapulver, spiskummin och fänkålsfrö i en mortel.

Lägg allt i en kastrull tillsammans med soja och vinäger. Koka upp och låt puttra i ett par minuter. Ställ åt sidan, låt svalna. Blanda sen ner ketchup och chilisås. Smaka av med salt, peppar och lite socker om den blir för syrlig.
Såsen håller i ett par veckor i kylen om man inte skulle äta upp allt på en gång.

Häll ut vattnet från ekspåna ett par minuter innan det är dags att börja grilla. Lägg på ekspånen direkt på kålen och lägg köttet med svålet nedåt i mitten av grillen och låt det rökas/grillas i 45-60 min. På bilden här ovan visas då vad som händer, värmen och framförallt röken går runt i klotet och gör att hela köttet får en fin uta, samt en röksmak över hela köttet.

Grilla gärna lite majskolvar till, det passar väldigt bra ihop med den stora sältan från köttet. Personligen brukar jag även röka upp lite korvar till, då blir det salsiccia som även det är med rosmarin. Vill ni ha receptet på det med?
Skär upp köttet i skivor från den förskurna svålen som nu blivit hård och fantastisk att bara att sitta och knapra på. Servera gärna i bröd tillsammans med barbequesåsen.

Detta mina vänner är helt otroligt tillsammans med den utkällda stilen brown ale, men även otroligt gott med några humlestinna pale ales eller IPA.
Några exempel du kan hitta på systembolaget är Mohawk Brown is the new brown, Oscar Blues Dales Pale ale, Founders Centennial, Brewdog Punk IPA, Amager Modern IPA, All in Hype IPA och Lagunitas New Dogtown.

Personligen tog jag den sistnämnda till och det var ta mig tusan helt otroligt.

Ja så tokigt det låter så är det faktiskt sant. Jag gjorde igår en krusbärsmarmelad och hade i lite överbliven humle och det blev ta mig tusan fantastistk. Så bra att jag bara var tungen att skriva ner det och posta det här. Om det är lätt? Det är busenkelt

Du behöver:
0,5 dl Krusbär (jag använder mig av hälften gröna, hälften röda)
1 ögonmått humle, beroende på hur mycket beska du vill ha
2dl syltsocker
0,25dl vatten

Personligen så använde jag min favorithumle centennial. Jag hade inte mycket, utan bara ca 10-12 gram humlepellets (mald och ihopressad humle)

Så här gör man:
1. Krusbären och vattnet i en kastrull och låt det koka upp utan lock i 15 minuter.
Det kommer att kännas som att det är väldigt lite vatten, men det löser sig själv när krusbären spricker.

2. Tillsätt socker och humle, låt koka i 15 minuter till. Gör sedan gele provet enligt följadnde. Ta upp lite på en sked och låt det sakta rinna av. Bildas en trögflytande droppe är den klar, annars låt den koka i 3-5 minuter till.
Man kan använda sig av vanligt socker och lite vetemjöl om man vill. Det håller dock inte samma konsistens och det håller inte lika länge i kylen.

3. Låt vila i ca 15 min, rör om lite då och då. Värm under tiden upp en glasbehållare med varmt vatten.

4. Ner med marmeladen i den varma burken och så in med den i kylen. Förvara i kylen.

Vi åt den sedan till lite ost och provade med två öl. Den franska osten Comté var bra, men Gruyere var snäppet bättre.
Till detta provade vi Great Divides Yeti (läs om den här) samt Founders Centennial (som man läser om här).

Vinnaren var ganska solklart Yeti. Även om det blev aningen sött i slutändan så spelade chokladen in en annars saknad faktor. Nu när jag tänker efter så hade det nog varit bättre med en öl som är ännu mer rostad och med lite mindre kropp. London Porter kanske?

Dock så var det väldigt speciellt hur centennial marmeladen passade sig med centennial ölen. Istället för att spela ut varandra så samkörde de och lyfte verkligen varandra.

Ett bryggeri som håller till i staten New York som vi tyvärr inte ser så mycket av här i Sverige är Ommegang – ett amerikanskt bryggeri som bara brygger Belgiska öltyper.

De ölnördar som lyckas få fatt i en flaska eller hittar en Ommegang-öl på en ölmässa eller liknande brukar få något speciellt i blicken och snålvattnet börjar rinna, därför tänkte vi direkt på er och alla andra som gillar öl, när våra vänner på Saveur Magazine skickade informationen om att de kommer att köra ett samarbete med Ommegang där det kommer att skrivas om öl och matparningar, matlagning med Ommegang öl och såklart ska ni inte missa den mysiga filmsnutten om Ommegangs festival som hålls årligen vid deras bryggeri i Coppertown, NY.

Vi läser nyfiket om hur man gör fondue med vår favoritost Gruyère och Ommegangs Saison Hennepin, uppmaningen till att experimentera med smakerna (Vad sägs t ex om Kriek-löjrom med en choklad stout?) och lite sköna småtips till er som planerar en ölmiddag inom kort. Detta är helt enkelt lite skön sommarläsning i den fenomenala Svenska sommarvädret

Efter att man har återhämtat sig från valborgsmässoaftonsfirande och första maj-tågande så är det bara att styra kosan mot Systembolagets och onsdagens nyhetssläpp. En av de öl som släpps då och som både jag och M2 har varit riktigt nyfikna på är Ruthless Rye från Sierra Nevada – bryggeriets råg-IPA som nu äntligen gör en sejour på den här sidan Atlanten. Vissa har haft möjligheten att prova den på mässor och på krog redan men för de som inte har provat den än så kommer nu ett lämpligt tillfälle – 33 kronor flaskan känns rätt prisvärt med tanke på att det bara är 6 kronor mer än Torpedon.

Vad jag tidigare inte har provat denna öl mot är mat, och mat gillar vi så mat gjorde vi. Till den här något kryddigare ölet men som ändå har en fin beska (58 IBU, bland annat Bravo, Chinook och Citra har använts) så provade vi med ett par riktigt fina bitar flankstek. Till dessa penslade vi på ordentligt med en glace med vikt på sötma och viss kryddhetta. Resultatet och receptet finner ni nedan, men det är helt klart något jag uppmanar er att prova. Överlag tror jag att det här kan vara en öl som fungerar lika bra till mat som Pale Ale‘en men som har lite mer tryck samtidigt som den är något snällare än Torpedon.

Sierra Nevada Ruthless Rye

Utseende: Lite mörkare klar orangebrun vätska med stort fint smutsvitt skum med gräddig topp och som kladdar av sig fint på glasväggarna.
Doft: Vid första sniffen slås man av en fin rågkryddig, frisk arom med citrus, grape frukt och det vita innandömet från densamme. Doftar också av vitpeppar med en rätt torr och kryddig karatär, något som rågmaltsöl brukar kunna uppvisa. Bitvis drar det år blöt wellpapp men jag tycker nog mer att det ändå slutar i en tydlig rågmalt- och citrusstil.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. En halvtorr känsla sprider sig i munnen och för med sig smaker av örtblandning, grapeinnandöme och skal. Eftersmaken är mjuk och har en torr pepparkarkatär med en måttlig och inte för markant beska. Lättdrucken och lite speciell, kanske mer finstämd? Tar man en liknande öl i Mohawk Rye IPA så är den mer karaktäristisk och pang på medan Ruthless kommeri mer av Torpedons grapeskepnad.

Betyg? – Bättre.  Det här är en öl som växer på mig varje gång jag har provat den igen (en 3-4 gånger nu). Först vart jag lite besviken, nog för att jag förväntade mig någonting annat. Sen desto oftare jag har testat den igen så börjar jag uppskatta hur den blandar rågmaltens kryddighet och humlens grapestinna torra känsla. Tillsammans blir det lite mindre fruktigt än andra råg-ipa’s jag har provat vilket inte behöver vara något dåligt.

Tillsammans med den rosagrillade flanksteken blev köttets smaker mjukare, tydligare och släppte fram mer av köttsaftssmaken tillsammans med grapesmak och torr krydda. Hade man provat med en Torpedo eller Pale Ale vid sidan så tror jag att de tagit över lite för mycket.

Glace’ad flankstek:

Två fina, centimetertjocka skivor flankstek (cirka 800 gram tillsammans).

HP-sås
Honung
Japansk sojasås (inte den svampbaserade)
worcestershiresås
Cayennepepar
Vitpeppar
Salt
Peppar

Blanda glace’en baserad på egna preferenser av smaker, men ungefär mest av det överst och minst av det nederst. Värm upp grillen ordentligt och lägg sedan på köttet. Köttet ska inte brännas utan bara bli fint brunt. Pensla på glace’en på översidan och låt den ligga på medan du grillar den andra sidan. Vänd när köttjuicen börjar sippra fram och undersidan har fått ett fint mönster från grillen. Pensla på mer av glace’en på den andra sidan och låt stå någon minut tills den har jämn grillning på båda sidorna. Det ska vara en fin rosa mitt och köttet ska vara mjukt och saftigt mer än “eldat”.

Ta av från grillen och skär i dryga centimetertjocka remsor (se bilden). Ät som fingermat till ölet eller servera med ett mos baserat på jordärtskockor.

Det har varit mycket skriverier om Saison Duponts framtida vara eller snarare icke-vara. Att den redan är på väg ut ur Systembolagets sortiment och in på den lätt bortglömda T9-modulen. Synd på en bra öl säger jag och gjorde min beskärda del förra veckan med att köpa både flaskor och dricka ett par glas på Akkurat. Men varför bara köpa ölen och avnjuta den som den är när man kan göra så mycket mer med denna lättsamma och ändå smakrika saison?

Jag och M2 har ju satsat på Manker Beer and Food TV under hösten (som dock legat på is pga vintern) och självfallet vill vi därför tipsa om bra mat till denna prisvärda saison. Tanken vara att göra en kyckling i ugn i lerkruka med ölen – lite som beer butt chicken fast mer sofistikerat. Men andra planer fördes fram och de 5 flaskorna Saison Dupont vi bunkrat upp med skulle istället paras ihop med en smakrik och lätt grönärtssoppa med pepparrotscreme tillsammans med en svamptoast. Tanken var att Dupont’en som är rätt mild skulle passa mildare och bättre än en weissbier (varpå vi köpt ett antal Schnedier Weisse Tap 4 Meine Grünes för att dubbelkolla).

Resultatet blev i mitt tycke succe och de 2 närvarande gästerna smackade glatt i sig både mat och dryck. Vill man vara mer hardcore och satsa på tyngre saisons så gör det, men alla är inte lika insatta i den här typen av öl och kanske blir lite skrämda av smaker och kryddigheten. Så därför passar Saison Dupont perfekt då den är lite vänligare mot “nybörjare”.

Mitt råd, följ nedanstående recept och laga, förtär och sitt kvar efteråt tillsammans med en Saison Dupont. En viss person sa en gång att man aldrig ska fota mat om man inte vet vad man gör – jag vet inte det, men tog trots det lite mörka och lätt osmakliga bilder. De är i alla fall bättreän inga bilder.

Grönärtssoppa:
(ca 4 pers)

600 gram gröna fina ärtor
1 flaska vitt vin (ger i mitt tycke bättre smak än vatten)
1 gul lök, alternativt ett par charlottenlökar
Buljong, flytande eller i tärningar
1 tub Pepparrotsvisp (visp för de som vill ha en mildare smak, eller gör egen med riven pepparrot och creme fraische)
Salt och peppar
100 gram smör

Hacka löken fin, fräs upp med smöret. Häll sedan på runt 50-75% av vinet tillsammans med buljongen och låt koka ihop sig lite snabbt. Häll sedan i ärtorna och resten av vinet och låt puttra ett tag. Ta sedan en stavmixer och mixa ihop allt till en slät vätska, salta och peppra lite. Beroende på tyckte och smak kan du göra den slätare eller lite mer “chunky”. Jag gillar den inte helt slät. Blanda sedan lite creme fraische och pepparrotsvispen och ställ kallt en stund. Portionera ut i skålar och låt alla själva klicka i pepparrotsvispen.

Svamptoast:
(ca 4 pers)

1 bröd, förslagsvis ett lagom luftigt något större bröd (levain eller något sånt)
Smör och olja
ett gäng nävar svamp (skogschampinjoner, kantareller eller vanliga champinjoner, eller vad du känner för)
1 kruka persilja
5-6 dl grädde
Nån skvätt madeira eller cognac
4-5 charlottenlökar

Hacka lökarna och fräs upp med smör. Skiva svampen smalt och lägg ned i pannan då löken fått lite färg. Klicka på generöst med smör. När svampen krympt och fått en fin färg kan ni hälla i grädden, droppa i lite cognac eller madeira, krydda efter smak och låta det stå puttra ett tag. Dra sedan upp värmen och låt det tjocka till sig, hacka samtidigt persiljan och lägg i. När röran blivit tjock och go kan ni dricka lite mer öl och ställa röran åt sidan.

Skiva då brödet i lagom tjocka skivor, ringla ut olja i pannan och klicka i en smörabit. När smöret och oljan guckat ihop sig och plattan har en bra värme så kan ni slänga i brödskivorna och slänga på lite flingsalt. Vänd dem så att de får fin gyllenbrun färg på båda sidorna och blir just lagom frasiga.

All done. På med svampen, fram med soppan. I med ölen och ha en trevlig kväll!