Ett bryggeri som håller till i staten New York som vi tyvärr inte ser så mycket av här i Sverige är Ommegang – ett amerikanskt bryggeri som bara brygger Belgiska öltyper.

De ölnördar som lyckas få fatt i en flaska eller hittar en Ommegang-öl på en ölmässa eller liknande brukar få något speciellt i blicken och snålvattnet börjar rinna, därför tänkte vi direkt på er och alla andra som gillar öl, när våra vänner på Saveur Magazine skickade informationen om att de kommer att köra ett samarbete med Ommegang där det kommer att skrivas om öl och matparningar, matlagning med Ommegang öl och såklart ska ni inte missa den mysiga filmsnutten om Ommegangs festival som hålls årligen vid deras bryggeri i Coppertown, NY.

Vi läser nyfiket om hur man gör fondue med vår favoritost Gruyère och Ommegangs Saison Hennepin, uppmaningen till att experimentera med smakerna (Vad sägs t ex om Kriek-löjrom med en choklad stout?) och lite sköna småtips till er som planerar en ölmiddag inom kort. Detta är helt enkelt lite skön sommarläsning i den fenomenala Svenska sommarvädret

Efter att man har återhämtat sig från valborgsmässoaftonsfirande och första maj-tågande så är det bara att styra kosan mot Systembolagets och onsdagens nyhetssläpp. En av de öl som släpps då och som både jag och M2 har varit riktigt nyfikna på är Ruthless Rye från Sierra Nevada – bryggeriets råg-IPA som nu äntligen gör en sejour på den här sidan Atlanten. Vissa har haft möjligheten att prova den på mässor och på krog redan men för de som inte har provat den än så kommer nu ett lämpligt tillfälle – 33 kronor flaskan känns rätt prisvärt med tanke på att det bara är 6 kronor mer än Torpedon.

Vad jag tidigare inte har provat denna öl mot är mat, och mat gillar vi så mat gjorde vi. Till den här något kryddigare ölet men som ändå har en fin beska (58 IBU, bland annat Bravo, Chinook och Citra har använts) så provade vi med ett par riktigt fina bitar flankstek. Till dessa penslade vi på ordentligt med en glace med vikt på sötma och viss kryddhetta. Resultatet och receptet finner ni nedan, men det är helt klart något jag uppmanar er att prova. Överlag tror jag att det här kan vara en öl som fungerar lika bra till mat som Pale Ale‘en men som har lite mer tryck samtidigt som den är något snällare än Torpedon.

Sierra Nevada Ruthless Rye

Utseende: Lite mörkare klar orangebrun vätska med stort fint smutsvitt skum med gräddig topp och som kladdar av sig fint på glasväggarna.
Doft: Vid första sniffen slås man av en fin rågkryddig, frisk arom med citrus, grape frukt och det vita innandömet från densamme. Doftar också av vitpeppar med en rätt torr och kryddig karatär, något som rågmaltsöl brukar kunna uppvisa. Bitvis drar det år blöt wellpapp men jag tycker nog mer att det ändå slutar i en tydlig rågmalt- och citrusstil.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. En halvtorr känsla sprider sig i munnen och för med sig smaker av örtblandning, grapeinnandöme och skal. Eftersmaken är mjuk och har en torr pepparkarkatär med en måttlig och inte för markant beska. Lättdrucken och lite speciell, kanske mer finstämd? Tar man en liknande öl i Mohawk Rye IPA så är den mer karaktäristisk och pang på medan Ruthless kommeri mer av Torpedons grapeskepnad.

Betyg? – Bättre.  Det här är en öl som växer på mig varje gång jag har provat den igen (en 3-4 gånger nu). Först vart jag lite besviken, nog för att jag förväntade mig någonting annat. Sen desto oftare jag har testat den igen så börjar jag uppskatta hur den blandar rågmaltens kryddighet och humlens grapestinna torra känsla. Tillsammans blir det lite mindre fruktigt än andra råg-ipa’s jag har provat vilket inte behöver vara något dåligt.

Tillsammans med den rosagrillade flanksteken blev köttets smaker mjukare, tydligare och släppte fram mer av köttsaftssmaken tillsammans med grapesmak och torr krydda. Hade man provat med en Torpedo eller Pale Ale vid sidan så tror jag att de tagit över lite för mycket.

Glace’ad flankstek:

Två fina, centimetertjocka skivor flankstek (cirka 800 gram tillsammans).

HP-sås
Honung
Japansk sojasås (inte den svampbaserade)
worcestershiresås
Cayennepepar
Vitpeppar
Salt
Peppar

Blanda glace’en baserad på egna preferenser av smaker, men ungefär mest av det överst och minst av det nederst. Värm upp grillen ordentligt och lägg sedan på köttet. Köttet ska inte brännas utan bara bli fint brunt. Pensla på glace’en på översidan och låt den ligga på medan du grillar den andra sidan. Vänd när köttjuicen börjar sippra fram och undersidan har fått ett fint mönster från grillen. Pensla på mer av glace’en på den andra sidan och låt stå någon minut tills den har jämn grillning på båda sidorna. Det ska vara en fin rosa mitt och köttet ska vara mjukt och saftigt mer än “eldat”.

Ta av från grillen och skär i dryga centimetertjocka remsor (se bilden). Ät som fingermat till ölet eller servera med ett mos baserat på jordärtskockor.

Det har varit mycket skriverier om Saison Duponts framtida vara eller snarare icke-vara. Att den redan är på väg ut ur Systembolagets sortiment och in på den lätt bortglömda T9-modulen. Synd på en bra öl säger jag och gjorde min beskärda del förra veckan med att köpa både flaskor och dricka ett par glas på Akkurat. Men varför bara köpa ölen och avnjuta den som den är när man kan göra så mycket mer med denna lättsamma och ändå smakrika saison?

Jag och M2 har ju satsat på Manker Beer and Food TV under hösten (som dock legat på is pga vintern) och självfallet vill vi därför tipsa om bra mat till denna prisvärda saison. Tanken vara att göra en kyckling i ugn i lerkruka med ölen – lite som beer butt chicken fast mer sofistikerat. Men andra planer fördes fram och de 5 flaskorna Saison Dupont vi bunkrat upp med skulle istället paras ihop med en smakrik och lätt grönärtssoppa med pepparrotscreme tillsammans med en svamptoast. Tanken var att Dupont’en som är rätt mild skulle passa mildare och bättre än en weissbier (varpå vi köpt ett antal Schnedier Weisse Tap 4 Meine Grünes för att dubbelkolla).

Resultatet blev i mitt tycke succe och de 2 närvarande gästerna smackade glatt i sig både mat och dryck. Vill man vara mer hardcore och satsa på tyngre saisons så gör det, men alla är inte lika insatta i den här typen av öl och kanske blir lite skrämda av smaker och kryddigheten. Så därför passar Saison Dupont perfekt då den är lite vänligare mot “nybörjare”.

Mitt råd, följ nedanstående recept och laga, förtär och sitt kvar efteråt tillsammans med en Saison Dupont. En viss person sa en gång att man aldrig ska fota mat om man inte vet vad man gör – jag vet inte det, men tog trots det lite mörka och lätt osmakliga bilder. De är i alla fall bättreän inga bilder.

Grönärtssoppa:
(ca 4 pers)

600 gram gröna fina ärtor
1 flaska vitt vin (ger i mitt tycke bättre smak än vatten)
1 gul lök, alternativt ett par charlottenlökar
Buljong, flytande eller i tärningar
1 tub Pepparrotsvisp (visp för de som vill ha en mildare smak, eller gör egen med riven pepparrot och creme fraische)
Salt och peppar
100 gram smör

Hacka löken fin, fräs upp med smöret. Häll sedan på runt 50-75% av vinet tillsammans med buljongen och låt koka ihop sig lite snabbt. Häll sedan i ärtorna och resten av vinet och låt puttra ett tag. Ta sedan en stavmixer och mixa ihop allt till en slät vätska, salta och peppra lite. Beroende på tyckte och smak kan du göra den slätare eller lite mer “chunky”. Jag gillar den inte helt slät. Blanda sedan lite creme fraische och pepparrotsvispen och ställ kallt en stund. Portionera ut i skålar och låt alla själva klicka i pepparrotsvispen.

Svamptoast:
(ca 4 pers)

1 bröd, förslagsvis ett lagom luftigt något större bröd (levain eller något sånt)
Smör och olja
ett gäng nävar svamp (skogschampinjoner, kantareller eller vanliga champinjoner, eller vad du känner för)
1 kruka persilja
5-6 dl grädde
Nån skvätt madeira eller cognac
4-5 charlottenlökar

Hacka lökarna och fräs upp med smör. Skiva svampen smalt och lägg ned i pannan då löken fått lite färg. Klicka på generöst med smör. När svampen krympt och fått en fin färg kan ni hälla i grädden, droppa i lite cognac eller madeira, krydda efter smak och låta det stå puttra ett tag. Dra sedan upp värmen och låt det tjocka till sig, hacka samtidigt persiljan och lägg i. När röran blivit tjock och go kan ni dricka lite mer öl och ställa röran åt sidan.

Skiva då brödet i lagom tjocka skivor, ringla ut olja i pannan och klicka i en smörabit. När smöret och oljan guckat ihop sig och plattan har en bra värme så kan ni slänga i brödskivorna och slänga på lite flingsalt. Vänd dem så att de får fin gyllenbrun färg på båda sidorna och blir just lagom frasiga.

All done. På med svampen, fram med soppan. I med ölen och ha en trevlig kväll!