MankerBeer.com

“Äntligen” är det dags för årets påsköl att ta över hyllorna, äntligen. Nä jag är inget större fan av påsköl och vissa kanske minns tidigare års utbrott över öl som oftast smakar som mjäkiga, något karamelliga standardales. Julöl kan jag ändå se tanken bakom, lite alkoholstarkare öl som inte är helt främmande för lite traditionella julkryddor. Men påsköl. Varför? Även fast vi ser mer annorlunda ölstilar som märks som påsköl så är det ändå lite för mycket som är “meh”. En uppfriskande humlefruktighet, en balanserad porter eller varför inte något riktigt traditionellt brittiskt bittert?

Julen har sina smaker, oktoberfestölen sin utpräglade stil och till och med höstens pumpaöl kan härledas till något. Men påsken? Påskölstraditionen är ungefär lika gammal som någon som nyss gått ut gymnasiet och går att härleda till just julen, julen hade ju sin öl så varför inte påsken? 1991 släppte därför Carlsberg sin Påskebryg som vart första svenska påskölet, något som sedan ökat i antal varje år. Ägg, sill, nubbe, får och allehanda tillbehör – vad smaksätter man ölet med då? Ja, ingenting. Man låter det vara enklare öl som med en väldigt mild bitterhet och rena aromer och smaker samspelar fint med maten. Malten får vara i huvudrollen och traditionellt sätt var det ofta europeisk humle i ölen, något som nu börjar ändras. Ölen då? Bra till mat – javisst. Alltid gott att dricka ensamt – sällan tycker jag.

Nåväl, här är våra kortare omdömen samt längst ned våra favoriter samt en fullständig lista på påskölen i det ordinarie sortimentet. Det kom ett gäng lokala påsköl men där var det knappt några som stack ut, så ja, vi tar dem lite senare. Ölen finns tillgängliga på Systembolaget sedan i måndags. Glad påsk!

Jämtlands Påskebrygd
Brittisk karamell, som en ren traditionell brittisk bitter med aningen torkad humlesting och torkade frukter. Trevlig efterbeska.
Betyg? – Ok+

Dugges Golgata
Väldigt ren till aromen vilket inte känns särskilt stiltypiskt. Även smaken är ren, ljus och har smak av strå, torkad citrus och ljus malt.
Betyg? – Ok+

Dugges Påsklager
Lagom stark chokladmousse med aningen bittra kaffetoner i både doft och smak. Väldigt trevlig mörk påsköl som kommer att passa fint till maten. Betyg? – Bra (+)

S:t Eriks Påskale
Lite för ren doft vilket släpper igen mer av vört, ljus malt och kryddighet men också fräscha toner av gyllene humle. Gillar du S:t Eriks rena humlestil så gillar du denna. Väldigt noggrannt avvägs beska vilket gör den snäll att ha på matbordet, men ändå med lite krydda att dra in i maten. Betyg? – Bra

S:t Eriks & Mathias Dahlgren Påskale
Inte alltför otippat ren och ljus till doft och smak. Smaken präglas av nötter, lätt bitterhet och lite bark. Mot slutet kommer aningen krydda fram vilket tenderar att gå fint mot ljust kött såsom skinka.
Betyg? – Bra

Nils Oscar Kalaspåsköl
Lättdrucken men med för påtagliga toner av grönsaker och rörig frukt. Tyvärr inte någon jättehit i min bok, men såhär långt den öl som smakar mest “öl”. Servera till lättare rätterna eller som sällskapsöl.
Betyg? – OK

Oppigårds Easter Ale
Mjuk i munnen med lätt beska och efterbeska där smakerna framförallt är kring fruktigheten från humlen, uppvägd med en trevlig sötma. Ska du bara ha en påsköl att dricka för att det är gott med öl, mer än att den ska sticka ut så är det här bäst bland de vi provat. Utmärkt val.
Betyg? – Bra

Wisby Påsköl
Lite tyngre smaker av grape och exotiska frukter, väldigt lätt beska och ja en rätt enkel öl. Även detta en bra dryckesöl som gör sig bra som allt-i-allo på bordet.
Betyg? – OK+/Bra-

Three Hearts Påskebrygd
Överdrivet sött, mycket kola, massproducerat. Nej tack. Servera till, ingenting…
Betyg? – Sådär.

Designbrew PåskEko
Sommrig arom med nyskördade blommor, mynta, apelsin och korriander. Lätta toner av rostad nötmassa på slutet. Oklart om den skall vara såhär kryddig, men det är uppfriskande. Servera till en sallad eller ljus kött. Men var beredd på kryddigheten.
Betyg? – Bra-

Nynäs Pumpviken Påsköl 2015
Halvmörk maltsötma med lite kola, lite karamell och så sötma på det. Smakar påsköl, rätt bra sådan, men påsköl. En mångsidig öl som är utmärkt som dryckesöl eller att ha på bordet och bara njuta av.
Betyg? – Ok+

Mariestad Påskbrygd
Aningen syrlig stereotyp påsköl. Passar bra till vasken.
Betyg? – OK

Jämtlands Påsköl
Igen en påsköl i mer brittisk bitter-stil, men med en mer rostad framtoning. Citrus, lätt kryddig rostad malt och allt annat som kännetecknar en mörkare bitter. Trevlig på bordet! Bra som allroundöl både till mat och sällskap.
Betyg? – Ok+

Ørbæk Påskebryg
Nästan belgiska jästtoner av kandisocker, mandelmassa, örter och skön mörk sötma. Men något mildare till kroppen och överlag rätt enkel. Men kul med något som sticker ut bland de andra påskölen. Prova till skinka, ljust kött eller lite ägg.
Betyg? – Ok+

Barlingbo Gröinar
Rökig tjära, bränd torv och mörk sötma i näsan, smakmässigt mest tjära, torv och lite torkad frukt. Även detta en öl som sticker ut, men hoppas att du gillar torv. Samtidigt är det inte alltför rökigt eller hårt så att du får en överdriven sötma eller störande smaker. Kan gå bra mot lite kraftigare mat där smakerna från ölet kan bryta igenom.
Betyg? – Ok+

Electric Nurse Easter Porter
Härligt mild porter med lättrostad torr malt, kallt kaffe och bitter billig choklad. 4,2% gör den perfekt att ha ett gäng av på bordet, smakerna levererar utan att ta över! En bra vardagsöl som inte gör bort sig till en skinkmacka eller ljust kött.
Betyg? – Bra

Så vilka öl skulle jag rekommendera? Ja, Electric Nurse, Dugges Påsklager, Oppigårds Easter Ale och Designbrew är de jag tycker ger ett rätt varierat men smakrikt påskbord. De fungerar med mat, som sällskapsdryck och ger dig både en porter, en lite kryddigare ale och en mer traditionell påsklager. Samtidigt bör du gå på känsla och vet du med dig att gäster, eller du själv föredrar enklare öl i mer traditionell stil kör då på Oppigårds och Jämtlands som ger dig en trygg högtidskänsla. Är du sugen på större smaker, testa Ørbæk, Gröinar och Designbrew alla rätt nya bryggerier på vår svenska marknad samt öl som ger dig en större smakresa.

Påsköl 2015

1338, Jämtlands Påskebrygd, 4,5 %, 500 ml, 26:30
1325, Dugges Golgata Bitter, 4 %, 330 ml, 20:00
1395, Dugges Påsklager, 6 %, 330 ml, 20:10
1300, S:t Eriks Påskale, 5,5 %, 330 ml, 19:30
1302, S:t Eriks & Mathias Dahlgren Påsköl, 5,3 %, 330 ml, 20:20
1360, Nils Oscar Kalaspåsköl, 5,6 %, 330 ml, 20:20
1374, Oppigårds Easter Ale, 5,3 %, 500 ml, 27:80
1390, Wisby Påsköl, 6 %, 330 ml, 19:90
1327, Three Hearts Påskebrygd, 6 %, 500 ml, 18:00
1393, Designbrew PåskEko, 5,5 %, 330 ml, 26:30
1341, Nynäshmans Pumpviken Påsköl, 5,8 %, 500 ml, 30:30
1315, Mariestads Påskbrygd, 5,8 %, 500 ml, 18:40
1385, Jämtlands Påsköl, 6 %, 500 ml, 27:40
1345, Ørbæk Påskebryg, 7,2 %, 750 ml, 61:10
1381, Barlingbo Gröinar, 7 %, 330 ml, 26:60
1399, Electric Nurse Easter Porter, 4,2 %, 500 ml, 28:80

Jag ogillar att dricka dålig öl, därför skriver jag sällan om dålig öl. Det är ju roligare att äta god mat, dricka god öl och se en bra film än att plöja igenom dålig färdigmat, usel öl och slovenska dogmadokumentärer om träbåtar. Det är helt enkelt inte min kopp av te. Däremot har jag märkt ett ökat intresse i Systembolagets “lokala sortiment”, det vill säga öl som säljs lokalt nära bryggerierna och kan beställas på nätet. Intresset har tyvärr legat mer i hur usel kvalitet det har varit mer än att folk är glada över att se så mycket kul lokal öl.

För nu efter ett par år har jag provat uppemot 200+ lokala öl från allt från minimala bybryggerier till öl från välkända bryggerier som Nils Oscar, CAP och Oceanbryggeriet. Jag tycker det är fantastiskt att Systembolaget tidigare har hjälpt till och pushat det lokala, för att snabbt ändra systemet då det blev för populärt och dyrt. Hellre en sund dryckeskultur med bra fokus på det lokala säger jag.

Samtidigt är problemet att vi inte kan ha ett Systembolag som stöttar bryggerier som gör undermålig öl. Dels är det dyrt och vi skattebetalare får stå för en del av notan och dels så riskerar vi craft beer’ens rykte. Vem vill prova mer craft beer, som trots allt är dyrare efter att ha druckit en flaska som håller sämre kvalitet än en pissvarm stor stark? Ölen i det lokala sortimentet kan ju utan problem kosta 40 kronor för 33 cl trots att ölet är bra mycket sämre än ölen från Founders, SKA, Ballast Point eller Mikkeller som ligger i samma prisklass.

Med det sagt så kommer jag nu för första gången att ge mina omdömen av de öl som släpps i det lokala och småkaliga sortimentet den 2 mars 2015. Många av ölen gick direkt i vasken så förvänta er inga längre utläggningar. Jag betygsätter ju ölen på en skala som går från 0 (odrickbart, hemskt, gör inte om det) till 7 (ytterst världsklass) och där en 3’a innebär att ölet är godkänt men inte mycket mer än helt okey drickbart.

Varunr Namn Volym (ml) Pris (kr)

30196 Äppelbo Weissbier 330 24,9
Av de 3-4 öl från Äppelbo jag provat så är genomsnittsbetyget runt 1.5-2/7, med andra ord knappt drickbart. Det här är inget undantag. Smakar rent ut sagt uselt, smutsigt och jävligt och fick 1.5/7 av mig.

30231 Sälens Fjällbryggeri Vårpilsner 330 25,6
Det är inte odrickbart utan smakar som en sämre lageröl á la massproducerat. För priset kan du istället köpa 3 stycken Fagerhult som är lika illa det. En dålig pils helt enkelt. Fick lite över 2/7 av mig, vill du ha en “stor stark” så duger den här, men för priset är det inte värt det.

30221 Klackabacken Pale Ale 330 24,8
Ett bryggeri som alltid levererar. En ren, bra Pale Ale som visserligen kan modifieras lite men det är dumt att klaga. Okey pris för en öl som ändå smkar gott. En öl jag kan dricka igen utan problem.

30223 Barlingbo Ladingen WIPA 330 27,9
Jag får hela tiden mail från dem om hur företaget går men nu fick jag prova ölet för första gången, tyvärr. Smakar disk och jag kan knappt känna vad det är tänkt att vara, en vete-IPA, en White IPA eller en Waste IPA? Okey vetekaraktär, men nä. Det här är inte färdigt. 2.5/7 i betyg. Med lite arbete en okey öl, men inte mer.

30222 Brewski/Green Tower Didnt We Saison 330 39,9
En modern saison med extra mycket humle, nästan lite för mycket om man föredrar klassiska saisons. Samtidigt mer varierad och smakrik än en vanlig saison. Aningen dyr men en av de bättre ölen i släppet och ett öl som faktiskt är gott och smakar rent och bra.

30233 Qvänum Anders En Bitter Svensk 500 43,2
Malt, malt och mer malt. Lite som jag tycker att Qvänums öl smakar. Det är inte dåligt, inte på tok för dyrt för en 50 cl flaska. Men det är rätt trist, det sticker inte ut och jag tycker inte det är en Bitter om det nu är tanken. Men ölet går att dricka och får godkänt, även fast man kan jobba vidare på ölet.

30193 South Plains Hoptimus Erectus 500 47,5
South Plains är kända för att göra usel flasköl och något är bra sjukt i deras tapplina då nästan alla öl som kommer på bolaget smakar dynga. Här är ett undantag som överraskade mig. En helt okey öl, som när den är ren som likt nu smakar okey, men inte mycket mer. Just godkänd.

30194 South Plains Golden Bitte 330 33,1
Så var vi tillbaka, det här är helt odrickbart och det var länge sedan jag delade ut en 0’a i betyg, om jag ens gjort det. Men här är så mycket fel att man borde göra uppror och störta bryggeriet. Såhär får inte en öl smaka. Tänk dig att du beställer in en fin dessert och får en död råtta någon tryckt ut där bak, ja så fel är det!

30230 Monks Trainee No. 3 Trainee No. 3 330 43,2
Nu tror jag det står fel här och att det är ölet, Trainee No.2 som är en Belgisk IPA. En helt okey humlad öl med lite för milda belgotoner. Men okey och drickbar även fast priset är på tok för högt. Betala inte det här för ölet, prova hellre Monks öl på de egna krogarna.

30225 Monks Orange Ale 330 43,2
Apelsin så in i helskotta. Syrligt och fruktigt, men också en läskande och god öl såhär när våren nalkas. Men igen, priset…

30232 Qvarnarps Red Rocket 330 35,8
En öl jag först hade svårt med, beskan är lite för rivig och smakerna drar omkring. Samtidigt är det en god Red IPA med bra humleklös och som bråkar sådär skönt i munnen. Om det är tanken och om ölet saknar felsmaker, vill du ha en humlekick så ser du förbi det.

30226 Skebo Herrgårdsporter 500 28,5
En underbar porter. En öl som är tokbillig för storleken och som smakar hantverksbryggt, lite fel sådär men å andra sidan helt underbar att bara sitta och dricka medan man snackar skit med lite vänner. Bäst i släppet!

30235 O/O Baltic Porter 330 49,9
En bra Baltic Porter som hela tiden utvecklas lite. Bra smaker, skön att dricka men tyvärr lite för dyr.

30228 Monks Black Jack 330 57,6
Igen, lite för dyr. Men en god och smakrik öl som du kan smutta i dig en bra kväll.

30234 Qvarnarps Lotus Alien Tarmac 330 42,9
Släppets andra 0’a. Totalt odrickbar med så mycket fel att man undrar om man var full när man provade Red Rocket, hur bryggeriet kan göra två så olika öl förvånar mig. Uppenbarligen kan man tappa bra öl, så varför detta mög?

30190 South Plains Burning Witches Brew 500 59,3
Ölet ändras hela tiden och pendlar mellan bottenbetyg och ett rätt bra betyg den här gången. Mest för att ölet inte var infekterat som så många andra gånger, bra klös och smaker – men inte värd priset.

Imorgon, fredagen den 20e februari är det åter dags att vrida ur plånboken och låta Systembolaget ta dina sista slantar innan löning. 16 nya öl kommer att släppas i det mer tillfälliga, exklusiva sortimentet. Att köpa 2-3 stycken var av alla dessa skulle nog ruinera de flesta utav oss så istället för att gå all in så ger vi er våra tips på de fem ölen vi har valt ut som extra roliga, goda, häftiga eller åtråvärda.

Brewski/All in Brewing/Cigar City Culebra (33 cl 48,90 SEK)
Nystartade Brewski och det välkända bryggeriet Cigar City slår sig ihop med ett av Sveriges två högst ansedda bryggerier (de och Omnipollo hamnade på RateBeers lista över världens 100 bästa bryggerier). Ihop har de gjort en ritkigt fullmatad DIPA med havtorn och mango.

Vilket utseende, vilken doft! Det här är det närmaste Omnipollo Fatamorgana vi sett i Sverige. Disig till utseendet med en arom som exploderar av frukter, beska och kryddig humle. Rejäl humlenärvaro och fin fruktighet där beskan vågar smälla till dig i munnen, men samtidigt så blir det inte så att smaklökarna domnar all världens håll. Världsklass!

Lagnuitas Brown Shugga (35.5 cl 30,90 SEK)
Vi har redan sett bryggeriets Holiday Ale på Systembolaget under julen och medan den baseras på Lagunitas Sucks så är det här orginalet. Brown Shugga är lite mer av allt, mer beska, mer sötma och mer smak – men i en balans som är makalös. Min sambo har något oväntat det här som en av sina absoluta favoritöl, just för balansen. Du får smaker av torkad frukt likt en Barley Wine men samtidigt en fräsch fruktighet som en bättre IPA och en just lagom kladdig sötma som håller kvar smakerna fint i munnen. Även här världsklass i min bok!

Founders Backwoods Bastard (35.5 cl 41,90 SEK)
Det är mycket amerikanskt och mycket kladdigt på min lista, men det är berättigat. Founders har alltid varit ett av mina absoluta favoritbryggerier och med denna Scotch Ale, nummer 3 på RateBeers lista över bästa ölen i stilen, har man åter prickat rätt. 10,2% ger en värmande kyss av alkohol samtidigt som du får fina toner av bourbon, kokoschoklad och mild karamell. Inte lika tung som många Barley Wines men minst lika kraftig i smakerna. Det här är riktigt himla bra och är en öl jag minns första gången jag drack för en 5 år sedan – då utan någon tro att någonsin få se den i Sverige.

Mikkeller SpontanDoubleBlueberry (37.5 179 SEK)
Priset skrämmer och det är lite dålig lansering så här veckan före löning, men alla som har varit på Copenhagen Beer Celebration eller på annat sätt lyckats få prova det här ölet vet vad de kan vänta sig. Lagom “lambic”-toner med syra, hästfilt och unken citrus men det är blåbär rakt igenom. Perfekt för mig som älskar blåbär. Blåbärspurée uppmixat med lite uppfriskande syrlighet och en fin öl att öppna med goda vänner eller när du verkligen vill unna dig något extra. Toppklass.

Struise Pannepot Grand Reserva (33cl 49,90 SEK)
Ett av världens bästa bryggerier har Jeppe från Evil Twin att tacka för mycket. Utan Jeppes importföretag Drikkeriget och en trade för massa år sedan hade Struise aldrig kickat igång. Tack vare att Jeppe fick lite provbrygder, blev kär i dem och frågade om han fick importera dem så kunde Struise etablera sig som bryggeri. Som tack lagrade man deras Pannepot Reserva de sista 10 månaderna på Calvadosfat och kallade den för Grand Reserva, en öl brygd till Jeppe och Ölbutikken i Köpenhamn. Du får smak av torkade plommon, russin och 10% värmande procent med alkohol. En väldigt komplex öl med mörk sötma, torkade bär, karaktär från belgisk jäst och lång eftersmak. En öl du måste testa om du inte redan har gjort det! Världsklass!

För att se var ölen finns tillgängliga imorgon och vilka andra öl som släpps, kika här!

Äntligen är 2014 års ölår snart till ända, eller ja det beror ju på om man ser det gångna året som ett bra ölår eller inte. Personligen tycker jag att 2014 varit ett väldigt trevligt och lovande år där vi fått se flera nya aktörer, både bryggerier, festivaler och enskilda personer som kommit in och gjort ett avtryck. Samtidigt har det inte hänt så mycket som satt markanta förändringar i spel, eller har det gjort det? Vi har fått se hårdare tag på importörssidan, något vi såg början på redan under förra och förrförra året. Vi såg fler festivaler utmana om besökarna och vi såg fler bryggerier som vågade gå emot normen och ta till ton mot Systembolaget. Ett Systembolag som i sig självt har försökt att anpassa sig till en ny öl- och dryckesmarknad samt en modern, medveten kultur.

Onekligen finns det lite att välja på och mycket av det som skett i år kan säkerligen vara kornet för utvecklingar och händelser vi ser först nästa eller till och med näst-nästa år. Istället för att sia för mycket om framtiden så bad vi alla skribenter på MankerBeer, för vi är ju en drös nu att sammanfatta sitt 2014 med sina topp-5 bästa upplevelser samt vad de ser som nästa års stora händelser och trender. Det blir allt från olika öl till events och välgörenhetsprovningar. Kommentera gärna med era egna listor eller tyck till om vi har fel eller har missat något ni känner har varit för enastående för att inte vara med!

Mankers Topp-5

1: Årets USA-resa. Vi har sagt det i flera år nu – spara 500 på varje ölsläpp i ett år och du har grunden för en bra ölresa till USA, eller Belgien eller England om det nu är där dina favoritbryggerier huserar. I år var vi runt i Colorado och sedan landets östkust och ja, jag längtar redan till nästa år.
2: En Öl- och Whiskyfestival i Göteborg. Av landets större festivaler är det här festivalen som kommer ta över i takt med att SBWF stagnerar mer och mer för varje år.
3: All In Beer Fest. Den bästa festivalen jag varit på sett till mysighetsfaktor kontra grymma utställare och öl. Ett måste nästa år!
4: Schramm’s Black Agnes. Öppnades hemma hos Kristopher efter en lång ölprovning med tossiga öl (se Balders lista längre ned), en av årets få fullpoängare i min bok. Helt ljvulig mjöd med svarta vinbär, bland det godaste jag druckit!
5: Cantillon Quintessence. Ett par dagar med Surisarna och goda vänner nere i Bryssel, en stad alla måste besöka åtminstone en gång. Att få sitta med Jean van Roy och dricka lambic direkt från faten var en galen upplevelse.
Bubblare: Ett år med Omnipollo. Öl, events och tok, Omnipollo har levererat under 2014 och jag tror att de kommer att ta över taktpinnen helt under 2015 med sin nya bar, fler öl (och mjöd), samarbeten och mer. Tillsammans med Brekeriet är de bryggeriet som för Sverige ut i världen – eget bryggeri eller ej. Sedan är Omnipollos pop-up bar efter All in Beer Fest, i ett gatukök ett av årets roligaste minnen.

– Angående trender tror jag att vi, äntligen, börjar se lite av bryggeridöden Garrett Oliver nämnde för några år sedan. USA såg en liknande utveckling häromåret, men i taken nya bryggerier poppar upp märker man inte riktigt att alla inte lyckas. Tyvärr pumpar på tok för många bryggerier i landet ut ren skit och det går inte längre att gömma sig bakom “bra för att vara svenskt” eller “vi måste stödja mikrobrygarna” utan bra öl ska vara bra öl för att det är gott och välgjort, inget annat.

M2s Topp-5

1: Den grymma finalen på USA-resan – Luksus med inbjudan till ölkällaren för förbira. Är du i New York så måste ni förbi, är ju enda stället som har en stjärna i Guide Michelin som enbart serverar öl till maten.
2: Vår 5årsfirande med fem olika specialöl bryggda till oss! Det är inte varje dag man får möjligheten att brygga öl med bryggerier som våra vänner på All in Brewing, Brekeriet, Malmö Brygghus och Mohawk.
3: Vår egen MankerBeeröl med Beerbliotek! Som ovan, är ju inte varje år man får ett av sina favoritbryggerier att brygga en födelsedagsöl till en – MankerBeer Red Ale.
4: Besöka Hill Farmstead och dricka bira med Shaun Hill. Shaun mötte upp oss för en skön rundtur på bryggeriet, visade oss det pågående arbetet med utbyggnaden och snackade skönt skit om allt och ingenting.
5: Mikkeller/Brillmiddagen på Frantzén. Say no more, en restaurang jag verkligen ville besöka och nu med bara smarriga öl från Mikkeller.

– Nästa år ser vi det första svenska bryggeriet falla i konkurs och “survival of the fittest”känslan börjar infinna sig.
– SBWF förnyar sig rejält, och plockar fram ölen i främsta rummet igen och brettade öl kommer att synas från fler bryggerier i Sverige.
– Minst en oväntad skandalös händelse från ett ölföretag kommer att ske innan midsommar!
– Brewski och Brygghuset Finn gör gemensam sak och öppnar äventyrsbad i Glumslöv med interaktiv bryggning av varierande kvalitet

Fredrik (Surisarna) Topp-5

1: Att få dricka Cantillon Soleil de Minuit 1999, något unikt!
2: Cantillon Quintessence, en underbar endagshyllning till god öl. Trevligt folk, trevliga öl och trevliga dagar.
3: Besöka Ebenezer’s Pub, en av världens bästa ölpubar under min resa i USA. En kväll att minnas och en pub jag gärna åker över Atlanten för att besöka igen.
4: MankerBeer 5år, en galet kul fest!
5: Det fantastiska lyftet av Göteborgs öl & whisky festival. Man kommer garanterat att ta upp kampen om landets bästa ölfestival i år.

– Håller med M2 att nästa år blir året då svenska ölmarknaden kommer att skaka. Tror att vi kommer gå åt allt färre extrema öl och mer fokus på balans och kvalitet.

Ludvig (Surisarna) Topp-5

1: Att få sippa på Soleil 99 med vänner på akkurat en helt vanlig dag! Ja, det kom en tår. Det största om skett i år.
2: Alla testbatcher vi fick prova på Cantillon, Jean är underbart trevlig och öppnade glatt lite från sina gömmor med öl som visar bryggeriets storhet.
3: Beerblioteks uppsving och stabila, lätta, humliga och underbara IPA:or. Sveriges bästa bryggeri?
4: Blandandet av vår lambic som smakar riktigt bra även om de inte ligger på flaska än. Vi har snackat i år om att göra en egen blend och nu blev det äntligen av.
5: Quintessence. Kan bara instämma med Fredrik och Manker här.

– Jag tror vi kommer se ett fortsättande på trenden med att nya microbryggerier öppnar här och där. Samtidigt som marknaden naturligt kommer få några att försvinna eller i alla fall märka av att det inte går bra. Ett allmänt förstående att öl är inte bara öl utan det måste vara gott. Allmänheten kommer mer och mer förstå att micro öl inte är bra pga att det är micro, utan att öl är gott om det är gjort på rätt sätt/ ett bra sätt (många vägar till rom).

Kristophers Topp-5

1: Dricka rauchbier direkt ur tunnorna på Aecht Schlenkerla i Bamberg. En närmast religiös upplevelse för en ölälskare.
2: Första gången jag åt lunch på Øl & Brød. Smakkombinationer jag aldrig trodde var möjligt som passade så vansinnigt bra ihop. Svårslaget!
3: Att glida runt i Como med frugan en ljummen augustikväll och dricka italiensk hantverksöl i mängder och bara känna att livet är så jävla bra.
4: East End Gratitude 2008 hemma hos M2 i Stockholm tidigt i våras. En av dom bästa ölen jag provat till dags dato.
5: Att sitta på Backcountry Pizza and Tap House i Boulder, CO och äta en gudomligt god cheese steak, dricka öl av absolut världsklass och snacka skit med bartendern och ägaren medan bryggaren från Almanac bland annat sitter bredvid en i baren. Starstruck, men alldeles för mätt för att göra något åt saken.

– Nästa års trend blir en fortsättning på det vi redan sett. Öl med lägre alkoholhalt och en mer lokal och allt mer välkomnande ölkultur där fler och fler finner lokalbryggd öl som något självklart och roligt snarare än något man måste vara ‘nörd’ för att kunna uppskatta.

Balders Topp-5

1: Cigar City Double Barrel Hunaphu
I särklass den bästa öl jag provat i år. Dessutom en av de bästa jag någonsin provat. Har i år fått prova den ur egen flaska, på fat på CBC och även ur en andra flaska nyligen och den är ta mig tusan ett monster!
2: Nacht van de Grotte Dorst
Världens enda riktiga lambic-festival hålls i Eizeringen utanför Bryssel. Ett hembryggarlag har fått samtliga lambicbryggerier eller blenders från Pajotenland samt adderat amerikanska Allagash på en liten men super trevlig festival. Den besökte jag med några goda vänner i somras och det kommer jag nog aldrig att glömma.
3. Copenhagen Beer Celebration
Det är helt omöjligt att lämna CBC utanför denna lista. Mikkeller slog på den stora trumman i år och fy i hela Hälsingland vad bra det blev! Fantastiska öl nästan i överflöd.
4. En välgörenhetsinsamlig till barn för autism
Min gode vän Magnus auktionerade ut ett par platser till en ölprovning utom dess like. En grym kväll med korv och helt otrolig vintage öl från Knut Knutssons lattjolajbanlåda.
5. Knäckte en 145 år gammal öl….twice!
Helt vansinnigt att jag skriver detta. Jag hade gjort en lista redan där det stod med att jag drack en Kings Ale från 1869, för några dagar sen så gjorde vi det igen. Kanske inte den godaste ölen i mitt liv, men verkligen den absolut mest unika!

– Gällande trender så har jag redan sagt mitt om vad jag tror på. Men i övrigt så tror jag att det kommer att öppna fler krogar och främst bryggpubbar samtidigt som de sämre börjar få det svårt att hänga med i racet.

Det var det, årets sista inlägg från oss på MankerBeer! Jag ska sluta svamla nu utan vill bara passa på att tacka er läsare för erat stöd under året. Öl för oss är socialt, kul och gott och det är vårt återkommande mantra. Det ska vara avslappnat, enkelt och roligt att intressera sig för öl, och det hoppas vi att ni också har märkt och är en känsla ni delar!

Gott nytt år från oss på MankerBeer!

Om jag ska vara helt ärlig kan jag ibland bli lite trött på ölfestivaler. Det är ofta lite för repetativt för att man ska dras med i någon form av eufori över upplägget, bredden på utställare och själva ölen. Visst är jag rätt krass, kräsen och knäpp nu men i takt med att Stockholm Beer and Whisky Festival har gått till att bli någon form av spritforum och branschmässa mer än att pusha svensk öls framtid har det saknas något som är drivande för svensk öl. Visst är mindre festivaler som t.ex. SMÖF fantastiskt med integritet och lagom storlek, men liksom Örebro och Linköpings ölmässor är det ofta lite same same. Överlag är det sällan vi sett något helt nyskapande och annorlunda. Detta är på inget sätt en kritik mot exempelvis Örebro och Linköpings ölmässor utan mot själva tanken på en ölmässa som de oftast är.

Blickar man västerut så är Great American Beer Festival fortfarande det bäst i ölfestivalväg jag har besökt. Visst är Copenhagen Beer Celebration magiskt med alla öl och hur stort det har blivit, men nu tänker jag mer på feelingen och upplägget. Här tror jag att En Öl och Whiskymässa i Göteborg kan gå om Stockholm Beer inom 1-2 år. Stanley Wong har drivet och öppenheten för nya lärdomar och erfaranheter som krävs för att få till något riktigt bra. Det är också mot den här bakgrunden som jag kom till All in Beer Fest under helgen och mot den jag tänker bedöma festivalen. Jag råkade missa förra årets mässa efter att ha missat morgontåget så i år var jag extra sugen på att se vad jag missade i fjol.

För andra året i rad har importören och bryggeriet All in Brewing en fest där man bjuder in de bryggerier man på olika sätt samarbetar med. Det upplägget tror jag är vad som bådar för hur bra det hela har kommit att bli. Till en början kan inte alla vara med utan man har sedan i fjol vuxit generiskt och på det goda rykte man har fått. Med internationella namn som Magic Rock, Siren, J.Wakefield, Mikkeller, Crooked Moon och självast Cigar City har man i år lagt grunden för att kunna knyta till sig fler stora namn till nästa år. Mixen av svenska bryggerier spänner mellan Göteborgs bästa bryggerier och de mest eftertraktade namnen i Sverige. Rådanäs, Beerbliotek, Brewski, Malmö Brygghus, Brekeriet, Dugges, Omnipollo, Mohawk – ja listan kan göras hur lång som helst. Gemensamt är den höga kvaliten och att alla bryggerier verkligen vill vara på plats. Samhörigheten som jag tycker är det vackra med ölvärlden ligger verkligen till grund för mässan mer än enorma reklammontrar eller att få plats med fler än vad man kanske klarar av.

Aldrig har jag varit på en svensk ölfestival där alla, bryggare såsom besökare har varit så otroligt glada. Den otroliga stämmningen som överlag finns framförallt i Skåne och Göteborg smittar av sig på en festival där alla är goda vänner och inte bara har sin öl gemensamt. Direkt efter inpasseringen på fredagen var det lite kaotiskt då man snabbt insåg att folk köpte upp fler av de specialdesignade spelmarkerna som agerade öltokens än vad folk spenderade dem. Istället för att tydligt stressa upp sig eller skapa missnöje så löste man det snabbt med ölkuponger man kunde lösa in, snabbt och bra roddat.

För kupongerna/spelmarkerna kunde man sedan få ut ett lagom stort smakprov och vad jag verkligen gillar var upplägget för ölproverna. Istället för olika valörer eller för stora glas så kostade alla öl en token, enda skillnaden var att du fick en kvart eller halvt provglas. Hellre ett system likt det än vad många andra har där man måste slösa fler “enheter” för en viss mängd öl, hellre då samma kostnad för all öl men olika mycket. En skillnad med All in Beer Fest som är lite unik i Sverige men som går igen i CBC är att arrangören (All in Brewing) på förhand köpt in all öl. Därmed har bryggerierna inte samma risk då de vet att all öl blir såld och att de inte står med halvfulla fat som de inte kan (får..) sälja. Kanske var det inte enbart därför utan för att man också bett om det, men jag tycker att nästan alla hade tagit med en rad specialbrygdes gjorda enbart för helgen. Nu måste inte nytt vara likställt med bra, men när nästan alla ölfestivaler bjuder på i stort sett samma öl så blir dem lätt mer till branschmässor än för att upptäcka nya saker.

Det enda att racka ned på var väl maten. Restaurangen på konferensanläggningen var trevlig och personalen var toppen, men maten var lite väl dyr och snål för att man skulle bli mätt eller känna att 106 kronor för en burgar utan tillbehör var värt det. Hellre att man till nästa år gör lite som CBC och satsar på “craft food” med små matstånd. Dock lär konferensägarna ha lite att säga till om där, men det vore en önskan.

Bland bryggerierna är det nästan lite “tråkigt” att prova öl från Malmö Brygghus, Brekeriet och Dugges, alla bland Sveriges absolut bästa bryggerier. Man vet att man får högsta kvalitet och i helgen var det ingen skillnad. Dugges hade en Berliner Weisse med jasmin som föll mig i smaken och är något jag gärna sett dyka upp framöver. Malmö Brygghus ljusa stout Flipsided rörde sig i området mellan en kraftig ljus ale och en smakrik strong ale och var nog en av ölen jag drack mest av under helgen. Även deras humliga Flip Flop imponerade och man visar åter att man är bäst i landet på humliga öl. Framgångssagan Brekeriet är väl onödigt att ens ta upp? En fenomenal Sour Amber och krusbärssurisen d’Agge (en homage till min..förlåt deras mamma Agneta) vart uppskattade vilken även deras röda vinbärssuris Rosso var.

Annars var det nog Mohawk som var det svenska bryggeri som jag blev mest till mig av. Deras Session IPA Mellow Down Easy fick ett av våra priser som bästa ölen på festivalen och gurkölet de gjorde med ölsidan FemAle, Go Fresh blommade med gurksmak, kanske lite mycket om man inte gillar gurka. I så fall var deras Gose Mandarina Bavaria desto bättre, särskilt med en gurkbit i. Kanske inte helt lika tydlig sälta som i många andra Goses men istället en lättdruckenhet som verkligen tilltalade mig. Stefan och Catrine börjar få ut riktigt bra saker sedan de började brygga öl ihop och det ska bli spännande att följa utvecklingen.

Beerblioteks Wheat Whine som fått ligga på både Chardonnay- och Bourbonfat var makalös men jag kan förstå att vissa tyckte att den var lite fruktig och hade behövt mogna något. Smatidigt visar grabbarna att de är kungar på att göra “sessionable” mörka öl på runt 10-12%. Både just nämnda öl men också deras Imperial Mocha och Imperial Stout som fått ligga till sig med allehanda gottesaker var på tok för lättdruckna för att man inte vill ha mer, och fick ta smällen för det. Lika sessionable var CAPs öl. Sedan Tomas Danko anslöt till Mattias Hammenlinds bryggeri har man tagit bryggandet till en nivå till och de båda verkar verkligen sporra varandra. Mattias berättar att han vill göra rätt vanliga öl vilket är vad han gillar och sett till hur deras Pilsners har blivit kan jag bara säga att man kommer att få folk att börja brygga Pilsners igen. Med sig hade de nu en Imperial Pilsner med tjeckisk humle som var lite kryddigare och tydligt humlad än de stiltypiska tjeckerna, men ack så god. Dankos lille skötebarn Vobiscium var en Belgian Strong Ale inspirerad av en av världens bästa öl, Struise Pannepot och den var banne mig inte långt efter. Får den bara växa till sig lite så kommer kroppen att rundas lite till och sötman justeras. Men eftersmaken satt kvar härligt länge och fruktkompotten mot det belgiskt mörka var enastående, bland det bästa belgiska jag sett från ett svensk bryggeri.

Bland de internationella utställarna då? Johnathan Wakefields öl, två rätt igenom perfekta Florida Weisses i form av Miami Madness och Dragonfruit Passionfruit Berliner Weisse visade många besökare vad som är en av de stora sakerna i år i USA. Brittiska Siren å sin sida kör vidare på sin Calypso som den här gången var humlad med Simcoe vilket jag tycker passar ölet betydligt mycket bättre än Amarillohumle. Gordon berättar att syran i ölet varierat lite de senaste batcherna men att man nu börjar finna en rätt bra balans vilket jag bara kan hålla med om. Magic Rock å sin sida visar att man förtjänar stämpeln som ett av de bästa bryggerierna i England just nu, det mesta de släpper är riktigt bra och ölen på All in var inget undantag.

Festivalens mest entusiastiska gäng måste ändå Japanska Oshare varit. Bryggare Yuto med entourage av bland annat gänget bakom ölstället Pigalle från Tokyo fotade allt och alla och älskade att prata om vad de gjorde och om öl i allmänhet. Själva ölen varierade lite från pass till pass men det finns potential i dem, det gör det. Sedan är jag kanske lite väl kräsen och när jag lyssnade på lite omdömen på deras öl från andra besökare så var folk nöjda med deras öl, väldigt kul! Det jag tar med mig från dem är dock deras passion och hur det visar att alla, oavsett om du är från USA, Sverige, Danmark eller Tokyo tycker att All in Beer Fest var lika kul.

Sist ut måste man få berömma värdbryggeriets egna öl. All in Brewing, Green Tower och Brewski huserar numera alla i det gemensamma bryggeriet i Helsingborg och även fast bryggarkonstellationerna överlappar rätt friskt har man alla sina egna spår. All in’s blåbärsboostade stout Blåbärs var en favorit och att den var körd genom en randall med blåbär och lite extra humle skadade inte. Mild men smarik, enkel men varierad och som Victor på All in beskrev den så skall det vara en öl man ska kunna dricka och inte behöva smutta på. Borta på Brewskis hörn så var Mango Feber DIPA en av festivalens utropstecken men till viss del kan jag förstå bryggaren Marcus Hjalmarsson som inte var helt nöjd utan fortfarande justerade recepten något. Oavsett vilket så är det ett lovande projekt som inte blev sämre av att man hade Wayne Wambles från Cigar City över för att brygga öl under måndagen.

Sammanfattar man det hela så var besökarna, bryggarna och helheten fantastiskt, dock med ett litet minus för möjligheterna till mat. Det var inga köer, inte särskilt trångt och bra med möjligheter till vatten, toalett och sittplatser. Man verkar ha hittat ett bra format och jag tror att alla förutsättningar finns för att man ska kunna växa ytterligare och bli något av ett Copenhagen Beer Celebration light, om man nu har de visionerna. Det var lugn och behaglig stämning vilket gjorde att de som ville “ticka” öl kunde göra det medan de som lugnt ville strosa runt och prata med bryggare både kunde och fick tid till det. Något många verkligen verkade ta tillfället i akt att göra och uppskatta, och också något jag ofta saknar. Grymt arbete av alla voluntärer som kämpade på och inte tvekade att hoppa runt bland montrarna för att avlasta bryggare som ville prata med besökare eller kollegor. Ni som var där får gärna dela med er av era intryck och ni som inte var där vet vad ni ska göra nästa år!

Till sist vill jag bara dela den här filmen som William från Mikkeller har gjort vilket sammanfattar festivalen, men som också ger en glimt av Omnipollo Pop-Up Bar. Som vi haft som nyhet tidigare så planerar Omnipollo på att öppna en egen liten bar och ja, detta kanske inte riktigt är den stilen de tänkt sig. Men en  bra middag signerad Henok Fentie. Den riktiga baren hoppas man få klar innan nästa sommar.

Äntligen (?) börjar sommaren gå mot sitt slut vilket innebär att augustis nyhetssläpp på det alltmer omdiskuterade Systembolaget närmare sig. Redan imorgon tar vi steget in i augusti varpå ni finner ölen nedan på hyllorna runtom i landet eller genom deras webbeställning. Några av ölen i listan längst ned saknar smaknoteringar vilket beror på att T7-ölen oftast inte finns på Systembolagets skribentprovning. Däremot vill jag slå ett starkt slag för Siren och Cigar Citys samarbetsöl som är en himelsk kaka till öl, full av smak, karaktär och i stort en underbar öl. Likaså är Trois Dames ett guldkorn i importören Constant Companions portfölj och detta bryggeri från Schweiz har såhär långt imponerat på mig med härliga tolkningar av mer klassiska ölstilar, ofta med någon twist. Två öl är med på släppet och båda är väldigt spännande och finns med i min gottepåse imorgon. Höstens nyheter börjar sakteligen trilla in och förutom det att Systembolaget från senare i höst kommer att återgå  till två släpp per månad så vill jag påminna er om att kika framåt och inte bränna hela ölbudgeten redan nu.

T5
Dugges Lingonbärliner
En syrlig witbierarom med nätta inslag av mjölkigheten i en Berliner Weisse. Smaken är frisk med en torr lingonsyrlig beska. Liksom Bärlinern saknar den viss laktomullighet för att påminna om de moderna amerikanska tolkningarna men jag gillar verkligen lingonsyran och sett till att den bara är 3.6% stark så är den utomordentlig som läskande fördrink på sommaren. (Betyg: Bra(+)).

North Coast Brewing Company Old Stock Ale
En gammal favorit som med sin alkoholvärmande kola och karamellbetonade doft och smak är utmärkt en ruggig kväll. Ung har den en tydligare sötma och alkoholen och karamelligheten är ännu lite ifrån varandra, men ge den ett år eller två och du har en riktigt bra upplevelse framför dig. (Betyg: Bättre).

Founders Rübaeus
Lite mer tryck i kroppen jämfört med ölet ovan, men så ligger en ordentlig ale i botten. Ölet har rätt så tydlig sötma som ger mörkt sockrig bas till smaken av hallonkorn och mörk hallonkräm. Inte lika frisk som sist jag drack den men en trevlig fruktöl med bra inslag av vildhallon. (Betyg: Bra+).

Brasserie de la Senne Zinnebir
Härlig torr och ren beskamed torra citronskal, vita innandömet i ctirusfrukter och kryddig ljus malt. Perfekt törstsläckare och härlig matöl! (Betyg: Bättre).

Brasserie de la Senne Taras Boulba
Lite mildare (och alkoholsvagare) än Zinnebir men även här är det ljus kryddig malt, om än med mer inslag av apelsin och lite sötare citrusfrukter, om än med samma torra, citrusbeska slut. (Betyg: Bättre).

BrewDog IPA Is Dead Multipack
EXP 366: Grön arom med melon, tropik och stjärnfrukt. Smaken är trevligt fruktig med både inslag av tropik men också mer aggressiv grönhumle och mynta. (Betyg: Bra(+)).

Comet: En lite sötare arom och smak med lättorkad persika, aprikos och örter. (Betyg: Bra).

Amarillo: Tyvärr kommer Amarillon bort i basölet tycker jag och du får mer smak av potpurri av fruktighet utan riktigt tydlig riktning. (Betyg: Bra(-)).

Kohatu: En aningen mer karibisk humletouch med banan och karibiska cocktails. (Betyg: Bra(+)).

Sierra Nevada Southern Hemisphere Harvest
Ljus fruktighet med en stabil maltkropp som ger ett djup i doft och smak, men utan det bitvis kladdigt maltiga. Smak av barr, grape och persika. Beskan gör sig bra som en “mellanklass”-öl där nedan öl får representera den högre nivån av beska. (Betyg: Bättre)

Duvel Tripel Hop 2014
Riktigt trevlig arom och smak med stor närvaro av örter, syrliga frukter, mandelmassa och . (Betyg: Bättre).

Coronado Idiot IPA
Hederlig jänkar-IPA med grape, maltsötma och en reäl portion beska. Ren och levererar precis det man förväntar sig, men kanske att den är lite för snäll i eftersmaken och känns aningen trött. (Betyg: Bra-).

Avery The Maharaja Imperial IPA
Pang på som alltid med en av mina favorit-IIPA’s. Det snålas inte på den markerade beskan och den tydliga humlenärvaron, och då är ändå ölet någon månad gammal. Tillräcklig sötma för att balansera ner beskan och både smak av grape, stenfrukter och eldiga örter. (Betyg: Bättre).

Drie Fonteinen Zwet.be
Unkna träplankor och medvetet syrad porter både doftar och smakar som det låter. Trots den syrliga kaffe- och espressosmaken så är det inte så att det tar över och bara blir konstigt även fast man vid första klunken undrar vad man gett sig in på. Skulle nog ha den till tilltugg eller mat då jag tror att vissa kan störa sig på smaken i längen, men uppfriskande och spännande. (Betyg: Bra).

Great Divide Brewing Co 20th Anniversary Ale
Druvjuicen friskar verkligen upp den belgiska alen och ger en delikat druvsmak till den delvis torra men delvis lite estriga och kryddiga belgiska alebasen. Det är lättdrucken om än smakrikt och ölet är trots allt på 8% så det är lätt att luras av dett lätta kropp. (Betyg: Bra+).

To Øl Sort Mælk
Sött mörker med bränt läder, tjära och mycket inslag av tobak. Eftersmaken av “bränt” sitter kvar länge. (Betyg: Bättre-).

Yo-Ho Brewing Company Tokyo Black Porter
Se tidigare recension.

T6
Great Divide Brewing Co Hercules
Kraftig söt grapesmak med brinnande humlekottar och rivigt slut. Drar lätt åt en upphumlad amerikansk Barley Wine och det är inte en frisk, lätt IPA det här utan ett humlat öl för dig som gillar drag i smaken utan att för den delen få en för besk öl. (Betyg: Bättre).

Lost Abbey Carnevale
Estrig amerikansk belgotolkning med passionsfruktsjuice och billig tropisk saft i en belgisk ale. Det låter värre än vad det är, för det är även lite melon, mandelmassa och torra ljusa träskivor. En brettad saison som också fått en rejäl dos humle bör smaka såhär och det är rätt friskt, om än smakrikt. (Betyg: Bra+).

Summerwine Mokko Milk Stout
En Sweet Stout där man nu funnit rätt mjölksyrekultur för att få en mjölkgräddig härlig stout på lagom 6%. Lättdrucken och god och påminner om mormors chokladpudding. Inte tung eller kraftig nog för att bli värmande eller för stor utan hela tiden lätt nog för att man ska kunna ta ett par flaskor efter varandra, eller till något rökigt från grillen. (Betyg: Bättre-)

T7

Brooklyn Brewery Wild Streak
En vinös syrlighet som går åt riktigt gamla champagner eller ljusa viner får sällskap av lite ostiga inslag och viss ljust fruktig funk. Lättdrucken och förhållandevis fräsch och på något sätt ser jag den som rätt elegant och liksom Sorachi Ace som ett bra sällskap till en god måltid mer än som en öl du tar fram på festen. (Betyg: Bättre-).

Clown Shoes Genghis Pecan
Doft av aningen rökiga träpinnar men också en mild mörk sötma som ger väldigt trevligt sällskap till tonerna av rostade nötter. Mjäll, lättdrucken och riktigt jäklans god. 7% gör den inte för jobbig att dricka en flaska av och priset för en bomber på 65 cl är helt okey. (Betyg: Bättre(+)).

Clown Shoes Blaecorn Unidragon
En rejält smakande Russian Imprial Stout som har ofantligt mycket mörk malt i sig, men blir inte bränd, spritig eller tung i smaken – utan bara rejäl! Mörkt trä, tokstarkt kaffe och bitter kakao. Riktigt smakrik och riktigt himla bra! (Betyg: Bättre(+)).

Boulevard Smokestack Series Rye-on-Rye
Rye’n härliga smak tränger in ordentligt i den söta rye ale’en, men ett varningens finger till er som inte gillar rye whiskey – här är det all in på härligheten. Sötma, kryddighet, brännande alkoholen (som dock inte är spritig, bara väldigt tydlig). En favorit från ölmässan i Göteborg och visar att den fortfarande är riktigt smakrik och god. (Betyg: Bättre (+)).

Boulevard Smokestack Series Imperial Stout
En riktigt kraftig imperial stout med mörk malt men ändå en viss syra och inslag av whiskey som ger lite syra och träkaraktär. (Betyg: Bra+).

Bearded Nurse Barley Wine
Grön melon, humle med hög alfasyra och lite kladdig grape gör att jag känner mer att det drar åt amerikansk DIPA än Barley Wine. Karamell och kolasmaken är väl där men det är lite ljusare och kanske att den ska få sitta lite för att börja utvecklas mer åt en Barley Wine. (Betyg: Bra).

2014-08-01 Exklusivt släpp

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker