För någon timme sedan skrev jag om Poppels Prototyp 3, en prototypöl till det som sedan blev den färdiga Projekt 002 Russian Imperial Stout. Deras RIS är tvåa i serien av “projektöl” – öl som är “lite mer” men som bryggs i en lite mindre skala och deras Projekt 001 DIPA togs emot väldigt väl. Skillnaden mot Prototyp 3 är att 002’an är lite, lite svagare (8.5% istället för 9%) och har 7 maltsorter jämfört med 9. Betoningen på valet av malt ligger på rostat korn, choklad- och svartmalt för att ge toner av choklad och lite aska. Tydligen är en bra rekommendation till ölet meditation om vi ska tro flaskan, lite uppslupet och kul kan tyckas.

En flaska på 33 cl kommer att kosta dig 29,90 svenska enkronor och ni kan beställa ölet från och med imorgon på den här länken till Systembolagets hemsida.

Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout

Utseende: Svartbrun vätska som pryds av ett ljusare ljusbrunt chokladfärgat skum.
Doft: Rivig humle med herbala toner som får sällskap av aska och bränd humle likt väldigt humlade Imperial Stouts eller extra mörka Black IPA’s. Choklad, viss fruktighet och saltlakrits. Påtagligt mer brända toner i denna med mindre fruktighet och len choklad. Rivigare helt enkelt.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Brända humlekottar, mörk choklad och djupt bränd malt gör 002’an kraftigare och mer mogen än Prototyp 3 som var snällare. Alkoholstingen är borta även här och den är väldigt lättdrucken och ren vilket är Poppels signum.

Betyg? – Bättre-. Det är riktigt gott och de brända humletonerna fungerar väl och ger ölet en fin variation och djup i smakerna av bränd malt, choklad och lakrits. Kanske att den tappat lite i komplexiteten mot Prototyp 3 som var lenare, fruktigare och kanske även lite sötare. Samtidig gillar jag kraften i den här. Intressant hur man har arbetat med maltprofilen som här är råare vilket passar stilen bättre även om det fortfarande är lite snällt á la Poppels. Nä, köp rekommenderas.

Skillnader mellan glasen:

Utseende: Till skillnad mot Prototyp 3 så är skummet lite ljusare och hålls ihop lite sämre i provningsglaset, otippat. Härliga skumkronor i Tekuglaset som knappt vinner detta 1-0
Doft: Rökigare och kraftigare näsa i provninsglaset medan Tekuglaset ger mer bränd humle och fruktig choklad. Svårt att finna en vinnare men kanske att provningsglaset passar ölet bättre 1-1
Smak: Här är provningsglaset rakt på sak och sättt vätskan trängs fram in i din mun ger extra skjuts åt smakerna som är rätt enkla och ännu inte alltför komplexa. Detta tycker jag faktiskt gynner provningsglaset medan Tekuglaset lättar upp smakerna, gör dem fräschare och lättsamma – på gott och ont. En öl likt den här kanske man vill ha tyngre och då fungerar provningsglaset bättre, knapp seger med 2-1

Slutsats: Här vinner provningsglaset lite otippat, inte för att det är bättre i sig utan vill du har mer luftiga toner och aningen mer komplexitet så välj Tekuglaset. Gillar du istället kraft och pondus i en såpass mörk öl så är provningsglaset dock bättre. Mycket beror på komplexiteten i ölet och tiden du vill ge det.

Igår recenserade vi Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton och lovade då att vi skulle jämföra den med fjolårets version. Vintervärmare Tvåtusentolv var något starkare till alkoholstyrkan (8.2 istället för 7.8%) och kryddningen skiljde sig lite då man i fjol även hade muskot som komplement till kryddpeppar, kanel och ingefära.  Det är lite missvisande att jämföra öl som har lite olika kryddning och påstå något om deras utveckling och lagringsbarhet. Om “2013an” hade en väldigt trevlig kryddighet trots att kanel och ingefära ibland tillsammans kan bli både bu och bä så är jag rädd att muskoten ska göra ölet lika spretig som vissa pumpaöl ibland kan vara. Varför dra ut på snacket om vad ölet kan vara, är det inte bättre att dricka det?

Poppels Vintervärmare Tvåtusentolv

Utseende: Något rödgyllenbrun klar vätska med litet smutsigt brunbeigefärgat skum som dör till lite smutsiga rester ovanpå ölet.
Doft: Mixen av kanel och muskot drar till lite jänkarinspirerade dofter där ingefäran breddar kryddregistret men det är svårt att inte tänka i termerna av vinter/pumpaöl mer än direkt julöl.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Lätt till kroppen och jämfört med 2013’an så är det lite mer som sker, det är något mer syrlighet istället för sötma och muskoten sticker verkligen ut om man jämför med 2013 – på gott och ont. Muskot kan ge en “love it or hate it”-känsla men det är också en krydda som livar upp. Intressant maltkaraktär som ger lite sultanrussin och plommon likt i en lagrad belgisk ale, något som också lär härstamma från kryddorna.

Betyg? – Bra+. Same same but different om man jämför med 2013 som är sötare och renare i kryddningen medan 2012’an nu är som en mer traditionellt lagrad kryddad julöl. Just tonerna som drar åt en lagrad belgisk ale blir jag intresserad av och det vore kul att gå på djupet om det beror på kryddorna eller malten och lagringen.

Förra året provade jag mest igenom de julöl som släpptes i Systembolagets julölssläpp, tyvärr blev det inte så mycket av de julöl som du måste beställa hem genom Systembolaget. Nu när systembolagets webbeställning och logistiklösning fungerar så mycket bättre händer det desto oftare att jag hittar några enstaka flaskor som jag önskar prova och beställer hem.

En sådan flaska är årets upplaga över Poppels Bryggeris Vintervärmare Tvåtusentretton. Efter att ha hört nästan bara gott om fjolårets version som jag nu i somras lyckades få fatt på ett exemplar av så ville jag nu jämföra de båda mot varandra. Förutom att årets är 0.4% svagare så har man skippat muskoten i kryddmixen. Kvar är kanel, ingefära och kryddpeppar.

Vintervärmare är inte ett helt lika etablerat uttryck i Sverige men desto mer i USA och England där man under vintern serverar lite starkare öl för att värma frusna kroppar under vintern. Till skillnad från vår svenska tradition med julkryddor och lite härligt rostade porters så kan en vintervärmare vara lite hur som, dock skall den vara mörk och ha en lite högre alkoholstyrka. Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton kan beställas här och kostar 27,90 SEK för en flaska om 33 cl varm vinteröl. Ölet finns också på de tre lokala Systembolagen Gårda, Mölndal och Mölnlycke i Göteborg.

Om någon timme ger vi er även recensionen av fjolårets vintervärmare och passar då på att jämföra dem för att se hur mycket muskoten spelar in och vilken som egentligen har varit bäst.

Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton

Utseende: Klar gyllene rödbrun vätska med litet beigefärgat skum som snabbt faller ihop och dör ut till en klar yta.
Doft: Juligheten är påtaglig med mixen av kanel och ingefära som så många andra julöl också har men som här, lyckligtvis, saknar lite av sötman och trycket vissa julöl kan ha. Jag tycker att det ibland kan ta över för mycket och göra ölen “kryddiga” mer än juliga. Lite bitter rostad malt och karamell och kola dyker också upp och helheten blir som en mörk ale med lite julkrydda.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Lätt till kroppen men med den mjuka och här lite mer sötkryddiga munkänslan så fungerar det bra, lite som jag tycker att en vintervärmare ska vara. Mjukt, värmande utan att bli för alkoholstarkt och även kryddorna virvlar omkring i munnen och hettar till. Det kanske saknas något, någon nätt örtig humle eller liknande som kan ge variation till kryddorna och den mjuka rostade maltsötman men jag lyckas inte övertyga mig att den vare sig hade vunnit på det eller nu har förlorat på det. Julkaka, citronskal, snäll kanelgodis och lite sötma, där har ni smakerna ni kan tänka på när ni parar ölen till julmaten.

Betyg? – Bra+. Pepprig kanel och ingefära balanserar väl, sötman sitter där den skall och maltigheten kan man inte klaga på. Samtidigt är det något jag känner kunde ha stuckit ut. Jag berömmer oftast Poppels för deras mjuka och rena smaker, vilket även årets Vintervärmare har och kanske är det att ölet nästan är lite lättdrucket som är vad jag reagerar på? Oavsett vilket, en bra värmande och mysig öl att ha före, under eller efter julmaten. Jag provade flaskan till en lite hetare äggröra och det var en perfekt kombination.

Det kan hända mycket på bara ett år och för Poppelmans Bryggeri var det inte bara namnändringen till Poppels Bryggeri, expansioner och utökad produktionskapacitet som kommit att utmärka 2013, utan man lanserade också flertalet nya öl samt den experimentella “Projekt-serien”. Ölen i denna serie kommer att bli mer limiterade släpp, vissa kan kanske dyka upp i framtiden medan andra är one off-öl. Deras första öl i denna serie vart en Dubbel IPA som i god Poppelsanda fick namnet Dubbel IPA och som första ölet i projektserien så fick den även tillägget Projekt 001. Bryggmästare Daniel ville att ölet skulle få en bra balans mellan sötma och beska och drog på med både mer malt och mer humle för att finna den rätta maltkroppen. Ölet är nu slutsålt men vi kommer att få se fler spännande projektöl framöver.

Just Dubbel IPA’n var väldigt intressant då den delade dryckesskaran i två – de som tyckte att den var lite klen och lätt och de som uppskattade lite mer sötma och en maltigare bas. När jag drack ölet för första gången för några veckor sedan så förstod jag direkt vad som diskuterades. Ölet är sötare och mer fylligt än de flesta DIPAs du kan finna just nu på den svenska marknaden. Samtidigt tyckte jag att det gav den ett djup och variation i smakerna, om än att humlesmakerna begränsades lite. När jag nu för andra gången provar ölet, som nu har ett par månader på nacken så är det med fokus på just balansen, för jag vet redan att jag tycker väldigt mycket om ölet.

Poppels Projekt 001 Dubbel IPA

Utseende: Ljus, kanske lite mer gulaktig kopparfärgad vätska med smutsvitt poröst skum som lägger sig som ett lock.
Doft: Söta karamelldoppade frukter, mild humlekåda, tallbar och kryddighet.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Redan när ölen slår an på smaklökarna i munnen känner jag att jag vill leka runt med ölet innan jag försöker plocka ut smaker. Det är oerhört sötfruktigt och ändå örtigt, lite rivigt och beskt men just sötman och beskan går ihop på ett sätt som jag verkligen gillar, det blir inte antingen eller samtidigt som de inte tar ut varanda. Lite tvåligt. Smakerna är av citrus, söt melon, söta fruktjuice och beskan som sticker fram känns av men kommer också tillsammans med herbal humle.

Betyg? – Bättre. Lätt den bästa svenskproducrade dubbel IPAn, i sällskap med Beerbliotek får man väl säga. Det är fina och varierade smaker, det är grym balans och det är riktigt lättdrucket. Jag är trött på att det ska vara “beskt”, “fruktigt” eller “enkelt” – kan inte en öl få vara lite egen eller för den delen att gå åt olika håll samtidigt? Det jag också imponeras över är hur bra ölet har hållit över tid. Sötman kan bli lite smörig men jag får sålla mig till de som verkligen gillar hur sötman balanserar ölet.

Poppels Bryggeris öl är rätt roliga att ge en recension på då det oftast blir lite olika åsikter om ölen. Många tycker att ölen är väldigt bra med rena och raka smaker i öl som fungerar för en bred massa, lite som S:t Eriks eller Nils Oscar. Andra tycker det gör ölen lite tråkiga och platta och vill kanske ha mer untz unt skjuts i smaken. Ni som läst mina tidigare recensioner av deras öl har nog sett att jag tillhör skaran som gillar den typen av öl. Det är ett mellansegment mellan “vanliga öl” och lite mer “spännande öl”. Vi kan jämföra en brittisk, aningen humlad ale (vanlig öl) och Oppigårds Amarillo (spännande öl) och då är exempelvis Poppels American Pale Ale emellan de två enligt mig, den är mildare och lite lättare men den är ändå bättre än en vanlig öl – en bra inkörsport helt enkelt. Nu kanske det inte är vad bryggeriet önskar och så klart beror mycket på var i sitt öldrickande man befinner sig. Mina mindre öldrickande vänner gillar verkligen de här ölen och anser att de är mer spännande och goda, gärna vill de prova dem på krogen om de finner dem. Samtidigt är de mer öldrickande vännerna lite mer skeptiska och vill ha något som stimulerar smaklökarna en extra gång. Tur då att det finns öl för alla och att alla kan hitta sina favoriter, vad jag vill säga är att det finns tråkig och rätt dålig öl och så finns det öl som bara “ska vara” och det är ofta dem jag själv dricker när jag inte vill nörda ner mig. Då blir det en hög Amarillo och Nils Oscar mer än spännande dubbel IPAs.

Poppels senaste tillskott i ordinarie portföljen är deras 5.5% alkoholstarka, 45 IBU beklädda Extra Special Bitter (ESB). Ölet är maltfokuserat med tre sorters karamellmalt, en fruktig engelsk jäst och snälla tillskott av humle. 33 cl kostar 23,90 SEK och kan beställas genom Systembolagets webbeställning eller i ett gäng lokala butiker i Göteborg.

Poppels Extra Special Bitter

Utseende: Aningen disig brun öl med ett väldigt litet nougatfärgat poröst skum som lämnar få rester när det falnat ihop.
Doft: Söt karamell med lite av inslag av äpplen, röda bär och vört. Det är den milda söta frukten som är behållningen i aromen som annars är rätt mild.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Rätt mild i kroppen och med en rund mysig sötma drar den ifrån den mer traditionella bittern kan jag tycka. Det är lite lätt bitterhet på slutet och i eftersmaken men överlag är det karamell, små nysningar av nötskal och söt humlefruktighet.

Betyg? – Bra(+). Det lilla pluset är för att det här är en öl som förtjänstfullt och passande placerar sig bland Poppels övriga öl – de är lättdruckna, har fin smak och är lätta att ta till sig vilket passar de bredare publiken som vill ha en bra öl utan börja äventyra. Det är som en brittisk bitter men ändå inte och jag tror att ni som provar den kommer att bedöma den beroende på om ni gillar att den drar mer på sötma och fruktighet än stram bitterhet och mer traditionell stil.

Nu på fredag sker det saker både i öst och väst då Poppels Bryggeri och Omnipollo båda annordnar events.

På fredag kan alla ölfantaster i Göteborg ta sig möjligheten att besöka Poppels Bryggeri ute i Mölnlycke för en afterwork och öppet hus. Mellan 17.30 och 21.00 kan man utan kostnad få en guidad tur i bryggeriet tillsammans med Poppels crew. De går igenom allt från bryggprocessen till vilka de är och vad Poppels är. På andra sidan gatan ligger Food Factory som kommer att hålla öppet extra länge samt sälja hela Poppels sortiment för en shysst slant.

Poppels ser gärna att ni OSA:r i tid, med andra ord rätt snart (OSA till hannes@poppels.se) med hur många ni blir. Tyvärr är jag i Stockholm denna fredag, men jag kan lova att det är värt ett besök på det trevliga bryggeriet som levererat flera sommarfavoriter.

EDIT: Poppels hälsar nu att antalet platser är fulla. Över 300 ölfantaster bokade in sig rekordsnabbt varpå Poppels tyvärr inte får plats med fler.

Vad jag istället kommer att närvara på är Omnipollos Release Night på nyöppnade Bishops Arms Gamla Stan. De kommer att visa upp och sälja sina nya ölglas, du kan prova deras nya öl och se på Henok och Karl när de pratar om, dricker och tänker på öl. Inte nog med att de kommer att ha öl som den alltid lika älskade “Neb” på fat så kommer de att annordna en provning klockan 19.00 (biljetter 295 SEK styck) där man får en chans att prova öl som deras nya farmhouse ale på 6%, nya imperial stouten på 11% som innehåller både vaniljbönor och marshmallows samt så klart Neb – vilket bara det är en anledning att gå dit. Vill du gå på provningen mailar du gamlastan@bishopsarms.com.

Fredagsbartime garanteras! För er som inte bor i Stockholm eller Göteborg – pip gärna till vad som sker i övriga landet!