Då har vi slutligen valt ut en lycklig vinnare samt två stycken tröstpristagar i vår Brooklyn Brewery Cheese Wars-tävling. Tävlingen där vi bad våra läsare att inspireras av Garrett Olivers Cheese Warsbattalj mot Totte Steneby och ge oss förslag på sina bästa öl-och-ost-kombos. Det kom in en radda bra förslag och alla var riktigt bra och såklart kommer M2 sätta ihop en ost-och-öl-provning med förslagen för att vi på Manker Beer ska kunna prova dem på riktigt.

Vinnaren blev ett förslag som båda tyckte var riktigt spännande och som M2 direkt ville prova, de övriga två tröstpristagarna gav förslag som också fick det att vattnas i våra munnar och som vi också vill belöna. Så stort grattis säger vi till:

Vinnare:

Niklas Johansson:

” En bit Stilton från Neal’s Yard tillsammans med Port Brewing – Old Viscosity är den främsta öl-och-ost-kombon jag har provat. De är helt klart gjorda för varandra.”

Motivering: Niklas beskriver med tydlighet inte bara ostsorten utan definierar även vilken Stiltonost som ska användas – den fenomenala Old Viscosity är en av M2s personliga favoriter som han tror höjer blåmögelosten till nya höjder. Ett förträffligt val enligt M2!

Tröstpriser:

Kristopher Af Skaegghufvud

”Appentzeller Extra och Cantillon Lou Pepe Geuze är den bästa kombon jag haft ever”

M2 motivering: Att med en geuze lyfta en kraftfull lagrad hårdost som Appenzeller Extra (’Extra’ betyder att Appenzellers är lagrad minst 6 månader) funkar alltid, Lou Pepe har jag aldrig haft ynnesten att prova till ost men jag ska definitivt prova så snart jag kan!

Linus Laurin

“-Absolut en ostfondue gjord på emmentaler/gruyere och Mikkeller American Dream eller annan högkvalitativ lager. Till det serveras Grassroots Cigar City Neither”

Mankers motivering: Att kombinera ost på något annorlunda sätt med två stycken öl som båda lär fungera väldigt bra och där Neither med sina bastanta fruktighet inte bara lär lyfta ostens fetma utan också bidraga med sin egen flora av smaker. Blir att prova under sommaren, dock med ett alternativ till Neither.

Not only will we be seeing the first ever appearance of the infamous (or-in-famous, you decide) Mikkeller band performing at CBS, with the weird and wonderful guy from Mikkeller, Thomas Schön, but also loads of beers and magnificent food!

Many of the beers are basically exclusive in one way or another to CBC and I think I speak for everyone that managed to get tickets that we are really looking forward to these two days of beer heaven! Adding to that, a lucky few will also attend to the Sour & Bitter event on Thursday, where we will enjoy even more beer and food. I will spare you all the details as I am guessing you have followed the information briefly what an amazing event this is, and focus on guiding you towards success in getting the most out of this awesome event.

Getting there:

Copenhagen Beer Celebration will take place in in Copenhagen, where the mysterious character Skumberg bought his ‘wienerbröö me schokelääää’ and tried to smuggle into Sweden with various success.
In more details, CBC will be held at the running club Sparta’s historic facilities near Fælledparken in Østerbro, Copenhagen. You will probably not be going there by car so I will skip the directions, instead go there by the City of Copenhagens fine network of transportation. The easiest way to plan your trip at www.rejseplanen.dk – aim for this address: Gunnar Nu Hansens Plads 7, 2100 København (Østerbro Stadion). The easiest way to get to the venue is by the S-train to Østerport Station, catch the bus 1A bound for Hellerup just outside the station and get off at “Gustafs Adolfs Gade” or phonetically: [Guustaeuu Eedolf gaee]

and go in the bus’s direction, head left after the stadium and follow the lovely smell of malts, hops, insane ingredients and equally insane brewers for about 100 meters.

Available Beers

For your convenience, we have compiled and designed a printer friendly beer list [that is the list of all the beers at the festival] that is updated as per all the information we have been able to find as of today – in total 182 different beers which is a number that of course is very uncertain as all the brewers probably have a few aces up their sleeves. The sniper eyed reader can spot that we have no idea what Kernel Brewery will bring, and that the Mikkeller list of beer is still pretty thin. Let’s just see what happens!

In this list you will be able to mark your own comment of the beer and/or tick them of (Or to “Blafa” them). Due to the magnitude, quantity and the quality of what brews that will be offered – MankerBeer had to limit our recommendations to 10 beers each that you shall not miss. Anyone that gets a hold of all of our recommended brews, let us know and we will provide free hugs.

Buying the beers & stuff

Lesson 1: Bring cash! You will be able to buy tokens for the beer at Mikkeller Bar at Victoriagade all this week, but of course also on the actual venue. Tokens will give you 10 cl of beer and costs 15 DKK each, 7 for 100 DKK and 15 for 200 DKK. So if you wanna try all the 182 beers on the list, you need to dig into the piggy bank and get yourself about 2426 DKK, or 3033 SEK. Or actually only 114 Kuwaitian dollars, (sounds very cheap, right?). The prices of the samples will be a fixed number of tokens (ranging from from token or more per sample), depending on how rare and expensive the beer is to make. So without knowing the exact token prices the above sum will most likely increase.

Though you will not be able to purchase bottles of beer to bring with you, some of the stands will have some really neat and cool brewery stuff up for purchase, cash only or hugs or whatever they are in the mood for. You can also buy beers from places such as Barley Wine, Kioskh, Ölbutikken and Fish ‘n’ Beer all weekend.

Some of the beers will only be available on Friday and some only on Saturday, are you as smart and handsome as us at MankerBeer and have got yourself tickets for both days?

The after parties

A whole bunch of international, awesome brewers at the same place, which happens to be in the Mexico of the Nordics – what do you think will happen? For obvious reasons, the venues and themes are kept secret and will only be revealed on a need-to-know basis but rest assure that you will meet us on, what we expect, one of the more awesome’y of them all. Bishops Arms Copenhagen has also announced that they will be open for party, as will most likely Mikkeller Bar, Fermentoren and all the other great beer bars.

Learn Danish!

In order to make your way around the lovely streets of Copenhagen and on the actual festival, we have put together some useful sentences that will assist you in your quest for hopiness:

• Drive me to Mikkeller bar at Viktoriagade!  = Kør mig til Mikkeller bar i Viktoriagade!
• This is probably the best beer I had today  =  Dette er nok den bedste øl jeg havde i dag
• Do you have any idea who that guy is?? He’s head brewer of xxx… = Har du nogen idé om, hvem den fyr er? Han er brygmester af xxx …
• Im sorry/Excuse me = Undskyld
• Well do you think I’m cute when I’m sober then?  =  Jamen tror du jeg er sød, når jeg er ædru så?
• You ate a bar of soap?!   = Du spiste en bar af sæbe?!
• Well, I thought it was cheese    =   Nå, jeg troede det var ost
• Drive me to hotel xxx, please – no more beer for me today  = Kør mig til hotellet xxx, kan du – ikke mere øl til mig i dag
• Hello, a large pizza with everything on it, three burgers, 3 sausages, extra french fries and a few litres jolly cola = Hej, en stor pizza med alt på det, tre burgere, 3 pølser, ekstra pommes frites og et par liter Jolly Cola

See you there!

/M2

Bryggeriet samlat © www.nogne-o.com

Aldrig förr har jag varit på en så genomtrevlig ölmiddag som handlat om öl, mat, allt och ingentin samt  lite extra däremellan som på ölmiddagen med Nøgne øs Kjetil Jikiun på Ölrepubliken. Bara en sån sak som att den före detta yrkespiloten (han slutade flyga så sent som häromåret) gärna öppnade upp för rätt långa diskussioner om allt från Systembolagets vara eller icke-vara till småbryggeriers utveckling och den rätta terme för att beskriva ett “craft brewery” får man säga är allt annat än vanligt. Vi kommer gå igenom middagen i två steg där den första delen handlar om vad vi diskuterade under kvällen och från mina samtal med Kjetil medan den andra delen handlar mer om middagen och ölet.

För bara något år sedan exporterade bryggeriet 70% av sin produktion men behåller nu mer än 75% inom landet (varav 600 liter av produktionen är Saké, de är nämligen Europas enda framställare av Saké) och sedan 2005 återfinns dem i Sverige genom Brill & Co. Men det är inte det som är mest imponerande med bryggeriets som döpts efter Henrik Ibsens poetiska beskrivning av den kala ön utanför Norges sydkust. Utan vad som är uppriktigt glädjande är bryggeriets filosofi – “vi gör vad vi vill” och deras synsätt om att alla på bryggeriet också ska vara bryggeriet.

Istället för en konisk företagshierarki där en person bestämmer bryggeriets inriktning så har de en motsatt struktur där alla är med och bestämmer, kommer med idéer och utvecklar bryggeriet. Detta syns i det 40-sidiga dokument som beskriver vilka de är och vad bryggeriet önska stå för och göra. Där omnämns bland annat att 10% av vad som bryggs ska vara innovativa brygder, specialöl eller kollaborationer. Utöver det värnar man om kvalitet, mångfald, integritet och drickabilitet av ölet – samtliga 4 är punkter som i mitt tycke är vad som ger Nøgne ø sin rena och tydliga karaktär. Det är öppet, det är välkomnande och det påpekas att vem som helst ska kunna komma egentligen närsomhelst och besöka dem.

Det är intressant att redan innan middagen börjar så har flera av de närvarande, undertecknad inkluderad, redan påpekat hur klara smaker deras öl brukar ha och hur fint det lär passa till maten. Lite generat och delvis oförstående tycker Kjetil att det är en intressant iaktagelse. När man senare hör honom berätta hur viktigt han tycker det är med typriktighet (experimentlusta är viktigt för sig) och hur välgjord öl exempelvis inte behöver ha mer humle för att ge samma karaktär som ett bra recept kan ge ölet så börjar bitarna falla på plats. Under middagen märker vi alla allteftersom rätterna avverkas att ölen verkligen passar in klockrent och att denna “renhet” trots allt existerar och är genomgående i samtliga provade öl. Denna integritet hos deras öl är troligen ett recept på framgång vilket vi återknyter till senare under kvällen då vi diskuterar utvecklingen av bryggerier runtom i Norden.

I Sverige har vi sett en boom kring antalet nyöppnade bryggerier och det är ett ämne som diskuteras rätt flitigt under kvällen – hur ska man lyckas som nytt litet bryggeri? Vi jämför Sverige och Norge, och “lilla” Norge som för vår kännedom har haft en handfull bryggerier av rang har nu börjat se fler och fler små långsamt växande spännande bryggerier som Kjetil talar gott om. I Norge har ölintresset sakteligen ökat och därför har småbryggerierna tvingats växa något långsammare medan vi i Sverige ser nya bryggerier som går all in men som sedan tvingas lägga ned eller som aldrig riktigt etablerar sig. Vidare är det lätt att man fastnar i en fålla och brygger “öl som sälje just nu” och försöker göra öl som saknar karaktär och snabbt blir utdaterade. Åter är vi då tillbaka till det fokus och den respekten för råvarorna och ens arbete som Kjetil har talat så varmt om.

Kjetil berättar vidare passionerat om råvarorna de använder och om Maris Ottermalt, deras guld, och hur den ger dem exakt den karaktär på ölet de önskar. Med samma passion berättar Kjetil öppet om hur man siktar på att #1000 (Batch 1000) kanske blir något åt en brittisk barley wine eller en Belgisk quadrupel. Jag frågar lite angående samarbetsbrygder och hur han ser på det varpå han glatt förklarar att detta är något dem alla gillar att göra – antingen som one off’s eller som återkommande brygder. Exempelvis blev Special Holiday Ale, en enbärskryddad julöl man bryggde med Stone och Jolly Pumpkin så populär ,och både efterfrågan och deras eget omdöme över ölet var så bra så att man sedan dess har fortsatt att brygga ölet. Tyvärr gick inte samarbetsbrygden med Dugges, den lite speciella Sahtin samma öde till mötes. Bryggeriet har bryggt öl med bryggerier från nästan alla kontinenter och då vi mötte Mikkel (Mikkeller) i höstas så pratade han varmt om Nøgne ø och att han gladligen brygger sina mörka öl hos dem.

I samband med att vi pratar om Mikkel och Kjetils relation och uttalandet från Mikkel så glider vi in på ämnet gypsy/flying/ghost brewers och här dök en intressant och troligen rätt sund åsikt fram. I takt med att fler och fler bryggare brygger öl hos andra bryggerier och hos dem når en viss kvalitet på sin öl så ökar också produktionen hos dessa. För Nøgne øs del har det inneburit att man snart producerar så mycket egen öl att Mikkel inte kommer kunna brygga lika mycket där. Detta är ingenting som bara gäller för Nøgne ø utan är något som fler och fler av dessa bryggerilösa bryggare riskerar att råka ut för – varpå deras framtid är något osäker. Åtminstone om de önskar vara kvar hos ett visst bryggeri för att garantera en viss kvalitet.

Bra nybörjarkit © www.nogne-o.com

Kvällen har nu blivit rätt sen och medan vi traskar hemåt frågar jag Kjetil lite om de hembryggarkit man säljer på hemsidan. Även fast de är rätt små och hittils inte har marknadsförts så kraftigt så planerar man att utöka antalet humlesorter, öltyper m.m. Förhoppningsvis kan dessa minikit göra att fler provar på att brygga egen öl – om än i väldigt liten skala. Vi har nu kommit bort till hotellet och vi tackar Kjetil för en oerhört intressant, lärorik och inspirerande middag – en middag vi kommer få läsa mer om inom kort.

Såhär inför ett veckoslut på två ölfestivaler i Köpenhamn så är det väl inte mer än rätt att lyfta fram ett bryggeri lite extra – Struise, eller De Struise Brouwers (strutsbryggarna). Ansett som ett av världens förnämsta bryggerier och med flera av sina öl på olika topplistor är vi i Sverige också lyckligt lottade med att ha åtminstone ett par av deras öl på diverse krogar runtom i landet. Främst är det nedan öl eller “vanliga” Pannepot’en vi brukar finna på exempelvis Monks olika krogar i stan men då och då dyker det upp något nytt här och där.

Nedan provning, där vi jämför två av bryggeriets bättre öl från olika årgångar, jämför en öl som grundarna Urbain Coutteau och Philippe Driessens tagit fram som en tribute till Jeppe och Michael från Ølbutikken. Pannepot Grand Reserva skiljer sig från “den vanliga” Pannepot Reserva genom att den har legat i 24 månader på ekfat varav de sista tio månaderna på calvadosfat. Allt i allt så finns det runt en 4-5 olika versioner av Pannepot – en öl som är uppkallad efter de speciella fiskebåtarna från staden De Panne och som ska försöka likna den mörka ale fiskemännen drack.

Samtliga Pannepots är öl som verkligen tål att lagras och som med fördel ska lagras rätt länge och de två PGR’s vi nu provar är från 2006 och 2008 och borde därför kunna ge en bra hint om hur de lagrats. Jag tycker verkligen att ni ska fråga efter dessa eller andra öl från Struise på era mer välsorterade ölkrogar – för de är verkligen bra öl! Nedan, bland länkarna till äldre recensioner etc om Struise finner ni också en gammal recension på första batchen av detta öl från 2005.

Pannepot Grand Reserva 2008

Utseende: Mörkbrun vätska med fint krämbrunt skum. Det ser kladdigt, sött och lockande ut.
Doft: En fin arom med karamell och en kompott av äpple och päron med lite sälta mot slutet. Elegant doft med vissa utvecklade toner av frukt och sötma där en djupare komplexitet börjar märkas av.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Komplexiteten från lagringen anas genom en mer mogen smak med lakrits och karamell som sätts mot syrligt äpple. Kanske kan peak’a lite senare men det har redan nu börjat ske saker med smakerna. Sötman och kolasmaken går in väl mot de “ljusare” smakerna och tillsammans med osttallriken blir det en smakrik och bra kombination.

Betyg? – Bättre. Det här är gott och har en mogen elegans med mörk sötma från karamell och en lakritssälta som smyger in. Fruktigheten har börjat utvecklas och kan bara bli bättre. Som med många belgiska lagringsbara öl och överlag öl som lagras så når de vissa toppar innan de fortsätter utvecklas och 2008’an känns som den är på en sådan. Mycket har hänt men mycket är på gång märker man och efter att ni har läst nedan recension så är vi lite i valet och kvalet om vilken som var bäst.

Pannepot Grand Reserva 2006

Utseende: Mörk ekbrun vätska och ett smutsigt skum som snabbt försvinner.
Doft: Jämfört med 2008’an har den mer komplex karamellarom. Tyvärr känns det också som om den har börjat oxidera något och mycket av den doftvariation som fanns är något diffus, synd då det här är en öl som kan lagras väl.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Stor och fin variation med karamellsötma, oxiderade toner och gröna äpplen. Eftersötman är sitter som den skall och en viss bitterhet börjar anas. Bitvis har den också en mer vinös känsla och en sockrig sötma där frukten kommer igenom, vilket inte alltid är lika finstämd – om än gott. Sötman och den mörka fruktigheten är annars vad som brukar stå ut i ölet, så även nu även fast den börjat ge vika något för mycket.

Betyg? – Bättre-. Tyvärr tycker jag inte att den har vunnit på de två extra åren, vilket kan bero på flera faktorer än ölet i sig. Tycker till exempel att 2005’an var riktigt utvecklad och fin då jag drack den härom året. Vissa smaker som karamell och lakritssältan har mognat mer tillsammans med smaken av äpplen medan lite av kraften i smaken har försvunnit och en viss bitterhet lyser in. Nu är den dock mer elegant och passar utmärkt till lite bra ostar.

Så i denna duell vinner nog 2008’an på poäng snarare än knockout och vi föredrog nästan alla den variation av aromer och smaker den hade mer än 2006’an som var mer utav en “utvecklad helhet”. Det är inte fy skam det heller, så prova ölen som sagt och avgör själva.

Mer Struise:

Lite om gårdagen och så kickstartat vi med Struise / Stillwater Outblack
Äntligen en lugn stund att njuta, Struise Den Groten Tocht
Struise Black Albert Batch 0 på systembolaget i april!
Kvällsnotis: Struise Doppel Straus, variation på flaska.
Släpp idag och provning Struise Pannepeut 2007 vs Struise Pannepot Reserva 2007
Struise goes 8 Mile med St .Amatus Oostvleteren 12
Stor parallelprovning av Struise Black Damnation 1-4 med lite extra
Struise Kloeke Blonde, Struise Black Albert och kvällens folköl
En flört med Delphine, Struise Cuvée Delphine
Southern Tier Mokah och Struise Tsjeeses
Struisemåndag med Rosse och Roste Jeanne
Monks Porter House – Three Floyds och Mikkeller, Struise
Belgoduell – Struise Pannepot vs Strusise Pannepot Grand Reserva

I samband med Cheese Wars-eventet med Garrett Oliver vs Totte Steneby på Restaurangakademin som vi skrev om tidigare idag så kom vi över två av dessa signerade paket från Brooklyn Brewery. Innehållet är hemligt men kan på något sätt härledas till dagens inlägg och är lite typiskt Garrett.

Vi kommer lotta ut ett av dessa paket till den som ger oss den i våra ögon bästa/mest spännande/inovativa/oväntade öl-och-ost-kombon. Kommentera på vår Facebooksida eller maila oss via kontaktformuläret här på sidan så väljer vi ut en vinnare nu på onsdag (9e maj).

Ost, liksom mat och öl är någonting som ligger oss varmt om hjärtat och om ni inte redan har läst dagens inlägg så rekommenderar vi er att göra det, för det var ett par riktigt fina kombinationer som verkligen lyfte både ost och dryck.

När MankerBeer tillsammans med landets främsta sommelierer blev speciellt inbjudna att deltaga i Cheese Wars på Restaurangakademien i Stockholm så släppte vi verkligen allt, flyttade om eventuella störande moment i kalendern och boka in ostkriget mellan Garrett Oliver, bryggmästare på Brooklyn Brewery, och Totte Steneby, Svensk Sommeliermästare.

Cheese Wars går kortfattat ut på att låta deltagarna avgöra om det utvalda ölet eller vinet passar bäst till den perfekt tempade osten som kaxigt sökte vår uppmärksamhet från Pillevuyttallriken. Cheese Wars är någonting Garrett verkligen gillar och söker ni bara på “Garrett Oliver Cheese Wars” på YouTube kommer ni få mängder med intressanta träffar. Oerhört lärorikt för alla, oavsett om det är öl, vin, ost eller mat du gillar. Här har du lite förslag och tips från två riktiga mästare så prova gärna på detta själva ute i stugorna.

Totalt 7 fenomenala ostar tog vi oss genom och mina smaklökar gav 4 delvinster till ölet och 2 till vinet. En av ostarnas öl och vinparning var så fenomenal att varken öl eller vin kunde anse sig förlorad så det blev betyg ‘jämnt skägg’. Manker höll bara med om att det var med ett visst övertag öl vann, men de tre sista kamperna var såpass hårfina att man mest satt och var lycklig över de fenomenala kombinationerna mer än försökte bedöma vilken som var bäst.

Då kör vi, från vänster till höger:

Ost nr 1
Ostnamn: Ossau Iraty
Mjölk: Komjölk
Karaktär: Hårdost, nötig karaktär som påminde något om vissa vällagrade goudas jag smakat tidigare.
Vin: Vitt vin, Cotes Du Rhone (Coudoulet de beaucastel 2008)
Öl: Brooklyn Brown Ale
M2’s val: Totte kickade igång kriget med en fenomenal parning, den något syrliga karaktären i vinet lyfte fram ostens nötiga smak på ett sätt som funkade fenomenalt. Ölet harmonierade med osten på ett annorlunda vis och släppte fram mer utav varandra men personligen så ansåg jag att Totte lyckades bäst.

Ost nr 2
Ostnamn: Saint Andre
Mjölk: getmjölk
Karaktär: Mjuk ost, brieliknande textur med mycket krämig kärna
Vin: Vitt vin, torr (J Bäumer Rheingau Riesling 2010)
Öl: Boon Framboise
M2’s val: Även om Totte plockade fram den godaste riesling jag nånsin smakat, som plockade fram en ofrånkomlig smakharmoni med fin eftersmak och mullig fruktighet så bjöd Garrett på vinsten här där hans kombo skapade en födelsedagsfest från svunnen tid med farmors hallontårta i munnen där syran i ölet domnar bort och lämnar kvar hallon och gräddighet. Klar vinst för Garret.

Ost nr 3
Ostnamn: Epoisses de Bourgogne
Mjölk: Komjölk
Karaktär: Mjuk ost, sötbrända ostsmaker med en tydlig förnimmelse av lada (inte bilen)
Vin: Vitt vin, Bourgogne (Meursault 1er Cru les Genevrieres 2009)
Öl: Brooklyn Wild 1
M2’s val: Totte ville visa en parning med både ost och vin från samma region, Bourgogne, och lyckats såklart riktigt bra – det råder det ingen tvekan om, vinet ger osten en nötig karaktär och lyckas penetrera fetman hos osten. Men när den limiterade ölen Wild 1 med sin karaktäriskiska farmhousesmak lyfter denna härligt pösiga ost som ligger och myser på tallriken likt en insutten saccosäck från -82, så går både jag och Manker upp i brygga och helt sonika stjäl lite extra ost från en intet ont anande tallrik bredvid oss eftersom vi måste ha mer. Det smakar lite som sommar och färska perenner när denna kombo möts med tydliga inslag av stall, mineral och en vinös fruktighet som lyckas lika bra som vinet men samtidigt lyfter kombon med sin kolsyra som skär igenom ostens gräddighet. Helt klart en öl man vill få tag på mer av.

Ost nr 4
Ostnamn: Gryuere L’Etivaj
Mjölk: Komjölk
Karaktär: Hård ost knappast behöver en längre introduktion. Gruyere är en självskriven gäst på MankerBeers ölprovningar och passar otroligt fint med IPA med sin söta saltighet
Vin: Sherry, (Delgado Zuleta Palo Cortado Monteagudo)
Öl: Örbaeks vintage 2008 (Barley wine karaktär)
M2’s val: Dessertvinskaraktären i sherryn kompletterar den vällagrade och kraftiga gruyeren otroligt väl och ger smaker av päron, nötighet och mild fruktighet, men än en gång så sätter Garrett in en fullträff som jag trodde skulle bli min favorit under Cheese Wars –  Barley Wines har mer kraftfulla smaker blandade med en trevligare sötma än sherryn och skrapar ihop ännu ett poäng till ölen. Den milda beskan går bra mot fetman i osten och karamellsötman lyfter osten till en ny höjd.

Ost nr 5
Ostnamn: Monte Enebro
Mjölk: Getmjölk
Karaktär: Mjuk ost, otroligt krämig och skön sälta. Den mögliga kanten skall såklart också få träffa smaklökarna och adda dom på Facebook, eftersom dom blir polare direkt
Vin: Ljus sherry, La Goya
Öl: Deus, Brut de flanders
M2’s val: Nu börjar smaklökarna spritta likt kor som släpps ut på grönbete, det blir fyrverkerier i munnen och jag kommer på mig själv att sitta och fånle i flera sekunder innan jag vaknar till. Osten är riktigt salt men samtidigt väldigt krämig och balanserad. Tottes val  av en ljus sherry lugnar ner sältan och skapar en fin harmoni. Otroligt! Och sen gör Garrett det igen, fram kommer världens snyggaste ölflaska: Deus från Brut de Flanders. Med sina champagnelika toner blandat med tydlig dill och koriandersötma så krossas motståndet och skapar ett smakfyrverkeri utan dess like! Kan ni hitta denna osten så lägg en beställning till Systembolaget på ölen och imponera på era vänner som ni älskar mest, för denna kombo måste spridas vidare!

Ost nr 6
Ostnamn: Testun Vino Barolo
Mjölk: Komjölk
Karaktär: Hård ost, med synligt protein, salt och härlig smak, lagrat under ett täcke av druvrester från Barolotillverkning
Vin: Champagne, Eric Rodez
Öl: Brooklyn Cuvée de la Crochet Rouge Riesling
M2’s val: Först nu dyker första champagnen upp och är tänkt att lyfta ostens smaker hellre än harmoniera och här lyckas Totte bäst. Champagnens bubblor och torrhet ger den otroligt smakrika, dock inte så ‘gruyere-saltiga’, osten en rejäl push i rätt riktning och lättar upp osten samtidigt som fräscha citrustoner kommer igenom. Lite som en elegant klädd farfar som med busig blick låter sonsonen sätta sig i den gamla välbevarade Porschen från 1972 som står och myser i garaget i väntan på en liten tur. Garretts otroliga Riesling-lagrade öl tar även den osten till nya höjder, men elegansen i champagnen får räknas som vinnaren här även om det är ett ytterst svårt val. Ölet faller nog lite på att det inte slår igenom eller harmoniserar lika tydligt mot osten som champagnen gör, trots att det såklart är ännu en underbar kombo. Kanske skulle även Deus passat till denna?

Ost nr 7
Ostnamn: Fourme D’Ambert
Mjölk: Komjölk
Karaktär: Mjuk ost, blåmögel med enorm krämighet och tydliga Stiltondrag
Vin: Vitt vin från Alsace
Öl: Brooklyn Black Chocolate Stout (2004/2005)
M2’s val: Vilken final! De sparade verkligen det bästa till sist! Normala blåmögelostar man kan få tag på i välsorterade ICAbutiker har en ganska dammig karaktär, men det här var ju såklart i en klass för sig. Smakfulla mögelsmaker blandas med en elegans i en ost som jag sällan eller aldrig stött på tidigare. Den söta alsacen med tydliga och härliga flädersmaker kan vara det bästa jag druckit i vinväg och tillsammans med sältan och krämigheten i osten är det dags för ännu en oststöld från tallriken bredvid. MEN då plockar Garrett fram sitt sista vapen i striden och ger oss en knäckigt söt gammal vällagrad Black Chocolate Stout som såklart bjuder in kaffe och choklad på festen, men även en typ av bränd sötlakrits som knockar motståndet. Det är i detta läget fullkomligt omöjligt att avgöra vad som är bäst i sista fighten så det blir faktiskt ‘jämnt skägg’ här.

Summering:
Det bjöds på en hel del överraskningar men man märker att både Garrett och Totte är experter i världsklass på detta, diverse smakexplosioner blandas med eleganta harmonier från båda håll. Det var två parningar som stack ut i röstlängden och det var ost nr 3 där ölet fick hela 11/12 röster och ost nr 6 där vinet fick 9/12 röster.

Hos mig vann som sagt Garrett med 4-2 och Garrett vann även hela ostkriget – Med sin vana ödmjukhet så ser han lite generad ut och tackar sin kombatant för en bra och imponerande fight med ett rejält handslag.

Vissa av ölen presenterade är otroligt svåra att få tag på men vi känner ju till den experimentlusta som finns ute hos er så vi hoppas att detta inspirerar er att testa er fram, använd ovan som måttstock och var för guds skull inte rädda för att dela med er av era bästa parningar.

För vem vet, vi kanske har lite signerade, speciellt för detta event framtagna Brooklyn prylar att tävla bort till bästa öl/ostparningen inom kort…?
/M2